söndag, maj 29, 2011

Ibland får man tvinga sig.

Vissa får tvinga sig till att träna. Vissa andra får tvinga sig till att INTE träna. Numera tillhör jag den senare kategorin. Efter fem raka dagar på gymet fick jag tvinga mig just idag till att låta kroppen vila lite. Hey jag ÄR ingen elitidrottare, tjockisar som jag ska inte träna som om jag försöker inbilla mig att jag är det heller...

I stället för träning fick hemmet, eller snarare sovrummet, sig en liten tillfräschning. Gamla TVn är borta, den står nu i Simons rum till hans stora glädje, det räcker likom med den nya platta på väggen för vår del. Översta lådan i min byrå, ni vet en sån där här-slänger-jag-ner-allt-som-jag-inte-vet-var-det-ska-vara-eller-som-jag-inte-orkar-lägga-på-rätt-plats-låda, rensades ut och där hittade jag bl a en massa fröpåsar. Ja ni vet såna med frön man stoppar ner i jorden och så växer det upp nåt ätbart om man har tur. Och mina utrensade för stora kläder sorterades i tre delar. En som en kollega ska få kolla igenom och sen ta det hon vill ha, en som en väninnas dotter ska få chansen på, och en som ska lämnas till klädinsamling. Nu ska de för stora kläderna bort och jag ska aldrig behöva ångra det! Aldrig aldrig...

Men snart börjar en ny träningsvecka. Den som nu tar slut såg ut såhär:

Måndag: vila

Tisdag: HIIT löparbandet 25 minuter
benstyrka 40 minuter

Onsdag: crosstrainer medelintensivt 25 minuter
styrka mage, rygg och axlar 45 minuter

Torsdag: HIIT löparbandet 20 minuter
gång uppförsbacke löparbandet 5 minuter
styrka biceps, bröst och triceps 40 minuter

Fredag: snabb gång löparbandet 2x10 minuter
jogging löparbandet 25 minuter
styrka rygg, axlar och mage 40 minuter

Lördag: powerwalk löparbandet 55 minuter
styrka ben och rumpa 45 minuter
crosstrainer medelintensivt 15 minuter

Söndag: vila.

(HIIT = HögIntensiv IntervallTräning)

Och så måste jag bara presentera min nye favorittrummis, Howard Wong, här ca 4 år gammal. Vad månde bliva?

torsdag, maj 26, 2011

"Så skulle man aaaaaldrig säga om tjocka!"

Lite här och där på diverse diskussionsforum på nätet dyker det upp trådar där det förfasas, mer eller mindre, om andra människors utseende och i första hand deras storlek/vikt... och trådar där det diskuteras kring själva fenomenet att kommentera andras utseende. Och varje gång det handlar om (negativa) kommentarer om och mot uppenbart underviktiga personer så sägs det att "motsvarande skulle man aldrig säga om tjocka minsann!" Och då undrar jag: vilken värld lever ni i? Inte i min i alla fall, det är ett som är säkert. Då hade ni nog inte kunnat missa de nedlåtande kommentarerna och pikarna som antingen riktas mot eller handlar om tjockisarna... hur tjocka och feta p g a sin vikt antas vara både lata och korkade... hur tjocka inte förväntas kunna då en "normal" parter för vem vill ha nån som ser ut sådär? Och hur det ofta är just en tjock människa som används som skämtsamt exempel på person man såklart inte skulle vilja ha eller vara.

Givetvis gör 2 fel inte 1 rätt i detta fallet heller. Givetvis är det aldrig okej att vara nedlåtande och elak emot någon p g a deras vikt oavsett om de väger för mycket eller för lite. Att diskutera ämnet i sig, d v s övervikt och fetma resp. undervikt och synen på detta, dess konsekvenser o s v är helt i sin ordning. Man ska inte tassa på tå runt det faktum att både över- och undervikt kan innebära stora hälsoproblem och att det även är ett stort samhällsproblem. Och att försöka släta över det hela genom att använda omskrivningar som "lite mjuk bara" när det faktiskt handlar om uppenbar fetma hjälper ingen. Men nedlåtande kommentarer, spydigheter, elakheter och dömanden av en person utifrån dennes vikt och utseende i övrigt är givetvis inte okej. Eller, det borde vara givet i alla fall. Och inbilla er för guds skull inte att vi tjockisar slipper undan sådant...

måndag, maj 23, 2011

Mer siffror.

Förrutom att ha blivit lättare har jag såklart också blivit mindre, både här och där. Och brösten har blivit... längre, typ... Vi får väl se vad som händer med dem i framtiden, men en sak i taget!

Efter lååååång tids letande hittade jag i helgen till slut pappren där jag skrev upp en massa kroppsmått 10 januari, 4 dagar efter starten alltså. Och nog har det skett en förändring lite överallt.

Midjan har som sagt minskat med 20 cm, från 113 till 93 cm. Ett annat mått som förändrats mycket är det runt rumpan, på det bredaste stället. Det har minskat från 122 cm till 110 cm.

Måttet under bysten har krympt med 7 cm, och måttet runt bredaste/tjockaste stället "på" brösten liksom och runtom kroppen har minskat med 16 cm. Inte konstigt att västar och kavajer som inte kunnat knäppas tidigare funkar nu...

Halsen är ett lustigt ställe, där tror man oftast inte att det händer så mycket. Men där har jag gått från 40 cm till 36, det låter lite men är en minskning på 10% alltså. Och det gör ju en del på sig på halsband och så, och hur vissa plagg sitter...

Benen då? De som jag tycker blivit så klena i förhållande till mitten av kroppen ;-) Jo vaderna har blivit vars 3½ cm mindre. Och de ska helst inte krympa mer, jag får väl intensifiera benstyrketräningen lite. Låren har förändratss väldigt ojämnt, vänster har minskat med cm och höger bara med 4, trots nästan samma ursprungsläge. Skumt... förbränner jag snett? :-D Eller jag kanske muskelstärker/belastar snett? Nåja, låren får gärna minska lite till så, kör på!

Sista måttet är överarmarna. De var på tjockaste stället 42 cm vardera. Nu är de 37 (vänster) resp. 39 cm, alltså 3 resp 5 cm mindre. Tyvärr utgörs många centrimetrar av sladdrigt jäkelskap. Men, det kan hända mycket ännu, fram tills målvikt och ett tag därefter.

Magen däremot, den är jag helt inställd på att behöva operera så småningom. Chansen att den efter nådd målvikt ens ska bli okej känns minimal, har man viktpendlat så mycket som jag och varit så extremt överviktig så sätter det sina spår och vad händer när skinn/hud inte längre fylls ut av en massa fett? Ja, ni fattar... Sker inget under så kan jag kvalificera mig för hjälp via landstinget så småningom, utifrån de kriterier de satt upp, och i så fall känns det tryggt att Region Skåne för dessa operationer har avtal med en riktig plastiklinik. En bukplastik är ett omfattande ingrepp och även om det i mitt fall inte är ett rent skönhetsingrepp i grunden så känns det såklart bättre att en erfaren plastikkirurg med sin expertis gör det än en "vanlig" kirurg. Och skulle jag inte godkännas... då får jag väl råna en bank eller nåt...

Men men, en sak i taget! Först och främst ska jag bli målviktig. Sen stanna där. Och SEN får vi se...

söndag, maj 22, 2011

Om 40 dagar smäller det.

Då är det dags, Iron Maiden kommer till Göteborg och det gör jag också :-)


Om 50 dagar påbörjar jag min sommarsemester, och startar med en vecka på tu man hand med Simon medans Peter jobbar. Han är i gengäld ledig ensam med Simon veckan före.

Om 9 dagar fyller jag år igen. Det måste bli... 25 år va?? Det står i o f s på mitt körkort att jag är född 1975 men det måste ha blivit fel nånstanns.

Lite mer siffror då. Idag, söndag 22 maj 2011, bytte jag startsiffra på vikten ännu en gång. Min vikt börjar nu på en 7:a, med minsta möjliga lilla mariginal förvisso, vilket innebär att jag gått ner 25 kilo! Sen 6 januari. Vilket i sin tur innebär att jag gått från BMI 40½ till strax under 31, att jag förlorat nästan 24% av min ursprungliga vikt, och att jag bara har 2½ kg kvar till att nå BMI 30 vilket utgör gränsen mellan medicinsk fetma och "bara" övervikt. Midjemåttet har idag också krympt med 20 cm, från 113 till 93. Det går framåt! Eller neråt... :-D

torsdag, maj 19, 2011

EFIT tisdag 17 maj 2011.

Äntligen va??

EFIT = Ett Foto I Timmen

Strax efter kl 7 försökte jag väcka varelsen som låg där uppe i sängen.


Kl 8 var tanken att jag skulle promenera, men jag hade inte planerat för regn så jag såg det som en ypperlig orsak att slippa undan.


Vid 9 hittade jag en clown i min kylväska. Den fick ligga här på bordet och töa lite.


Kl 10 var jag fruktsugen!


Vid elva var jag säkert jätteübermegasexig i mina regnkläder.


Lunch i personalrummet kl 12.


Klockan ett låg barnen och sov och jag hade ett samtal med en förälder, detta foto av madrasserna får lite symbolisera detta.


Speglar ska man kunna se sig själv, och andra, i. Men våra var aldeles för smutsiga för det. Fröken Jennie putsade dem fina igen kl 14.


Strax efter tre klurade jag på eventuella vidareutvecklingar av byggrummet.


Klockan fyra var det dags att stänga igen den egna avdelningen och dra in på grannavdelningen. Ner med rullgardinen!


Strax efter fem anlände jag till Trelleholla igen.


Klockan 18 var jag där inne *pekar på gymet*. Men jag tränade inte, för jag hade lyckats glömma träningsbrallorna hemma. Men ett intyg för att få friskvårdspengarna från jobbet fixade jag.


Klockan 19 försökte Peter få Simon att bruka allvar med matteläxan. Jo jo, lycka till!


Klockan åtta var morgondagens lunch fixad.


Strax före 21 var klockan här och Plastikturisterna, på Kanal 5, var snart slut. Ja jag erkänner, jag kollar på det. Varje vecka. Jag kan liksom inte låta bli...


Timmen senare var nästa TV-program snart slut. Kniven mot strupen utspelade sig denna gång här i Trelleholla så för en gångs skull kollade jag på det. Men shit vad svårt jag har för den den Gordon Ramsey-wannabe-fjanten... Alexander... Hu!


Sen var det inte så mycket mer. Like sand trough the hourglass, these are the days of my life, eller nåt...

Vart tar EFITen vägen?

Ja det undrar ni säkert. Jättemycket. Eller hur?! Men lugn, bara lugn, den kommer. Jag har bara inte haft tid att lägga in fotona än. I kväll kanske? Då är jag värd en lång slö stund med datorn som sällskap efter att ha tränat enormt flitigt både i går och i dag...

söndag, maj 15, 2011

Skit också!

Nu måste man ju slutligen en gång för alla lära sig stava till Azerbajdzjan...

Men OK, det kan det kanske vara värt med tanke på hur det KUNDE varit. Det KUNDE ju varit så att Europa röstat fram de blåa trädgårdstomtarna som vinnare istället. Eller de studsande twinsen som är sponsrade av nån hårspraystillverkare. Till exempel. Helt ärligt så känns det helt OK med årets vinnare, just detta bidrag var inte en av mina favoriter i år men ända sedan de gick med i tävlingen 2008 har de hållt en hög nivå på ett sätt få andra länder gjort. Jag tänker således inte ställa mig på gator och torg och skrika att fel låt vann. Den legitimerade gnällspiken ska inte gnälla. Det ni!

lördag, maj 14, 2011

OK, nu ska vi snacka ESC.

ESC - tävlingen vi älskar att hata. Tävlingen som numera verkar handla om att "sämst sångröst och/eller fjantigast scenspråk vinner". Tävlingen som jag egentligen gärna är utan men ändå inte kan låta bli att följa lite halvhjärtat åtminstone.

Alltså, varför är det så självklart att man gillar den svenska låten bara för att man själv är svensk? Jag har inte tyckt att Sverige har haft en bra deltagare i Europafinalen sedan The Ark, och att resten av Europa inte delade min smak förändrar väl inte det. Således kommer jag fortfarande tycka att Popular är en dålig låt, och att Eric är en högst medioker sångare, även om den skulle råka vinna i kväll. Ni andra får gärna tycka annorlunda, såklart, och jag förväntar mig motsvarande tillbaka.

Jag ska inte bara gnälla, jag tycker det finns några få helt okej låtar i årets final. Min egna favorit är nog Danmarks. Plagiat? Äh, inte mer än vad Popular är, t ex.


Ett annat bidrag som i alla fall har en stark refräng är Ukrainas. Men jag har för mig att jag tyckte det lät lite svagt LIVE. Hoppas jag minns fel.


Och en låt som jag inte direkt själv skulle sätta igång här hemma men som jag tror kommer att placera sig högt är Schweiz, och tjejen sjöng bra live också.


Och till skillnad från i princip alla andra är jag inte ett dugg chockad eller ens överraskad av att Norge inte tog sig till final, det var falsksång på högsta nivå (där var hon dock i gott sällskap) och ingen riktig melodi. Att orden Haba Haba är lätta att minnas räcker liksom inte...

Kamerarensning.

Såhär funkar jag: när jag tagit foton vid nåt särskilt tillfälle, som nån fest eller så, så tömmer jag kameran på just DE fotona som jag ska spara och visa därifrån. Övriga blir kvar på minneskortet vilket gör att man kan hitta lite allt möjligt där sen. Som i dag t ex då jag bl a hittade detta:


Mer klädprovning. Många säger att gult är fult, men jag håller inte med. Jag tycker att gult kan vara snyggt, i synnerhet om man är lite solbränd.


Yoda dricker o'boy? En kvalificerad gissning är att det är Simon som fotograferat.


Snöstorm i Alperna? Spöket Laban som blundar?


Även här bör Simon vara fotografen. För nog för att jag tar foto på allt möjligt, inte ens jag finner bordsduken och min handväska tillräckligt intressant.


Simon vid Vadstena slott.


Maaaaaat! Vad ovanligt, eller hur?!

OK, that does it. Jennie har gjort sitt allra mest ointressanta blogginlägg. Hittills...

söndag, maj 08, 2011

EFIT lördag 7 maj.

EFIT = Ett Foto I Timmen.

Min dag började vid nio då jag steg upp och åt min frukost. Frukosten bestod av hembakta oopsies med Bregott och mager ost samt en vanilj- och jordgubbsproteinshake.


Lite före 10 provade jag bikinis, med inte alltför upplyftande resultat. Och ni får INTE se foton. Pilutta er! Eller, lyllos er! Hur man nu vill se det.

Strax därpå hoppade jag och Simon in i bilen för att bege oss till bowlinghallen. Där gick årets klubbmästerskap av stapeln och eftersom jag inte var med fick jag agera publik istället.


Här är klockan 11 och Peters deltagande i årets mästerskap närmar sig slutet. Ja det är han där i mitten, typ.


Ungefär vid 12-snåret var det dags för mig att åka hem igen och eftersom parkeringen var full av karuseller fick jag gå en bit för att komma till min bil. Här syns den lilla stadion bakom idrottshallen. Ja, jag sa LILLA.


Lunch kl 13: sockerärtor, stekta tomater, sojafilé och bearnaisesås. Och vatten, bara vanligt vatten.


Kl 14 gjordes innehållsförteckningen på special-skivan jag bränt till muckande kompisen. Ibland har jag helt underbar humor, enligt mig själv i alla fall.


Här är klockan 15 och jag tar det slutgiltiga beslutet om kvällens klädsel efter noga studerande från alla möjliga och omöjliga håll och kanter.


Kl 16: Skål! Lågkalorifusksangria (rödvin, frukt och lightläsk). Ja jag vet att jag kraftigt fördömt de som blandar rödvin med läsk, men sangria är en annan sak. Faktiskt. Även om det är en fuskvariant.


Strax före kl 17 anlände vi till förfesten där Peter snart fick en ny kompis medans jag fortsatte med fusksangrian samt lite mellanmål.


Klockan 18 är vi fortfarande på förfest och bordsgrannens öl var av den skummare sorten. Smålänningar...


Dags för middag på lokala krogen! Här är klockan sisådär kvart över sju. Och JA jag drack mineralvatten till maten. På sant!


Efter middagen blev det kaffe för de som önskade. Peter önskade. Och fick väldigt starkt kaffe tydligen... Kl 20 ungefär.


Happy Hour på puben i andra änden av huset börjar kl 21.30 och det gäller såklart att ta bord innan dess ;-) Så vid 21 ungefär lämnade vi restaurangdelen och alla glasen. Hmm, vissa var visst törstigare än andra...


Klockan 22 avnjöt jag kvällens första glas vin samt lite kvällsmål såklart. SweBar är bra att ha med sig i väskan, tipselips!!


Klockan elva var dansen i full gång på vissa fronter. Inte på min front dock, jag tog inte ett enda danssteg. Betydligt fler steg tog jag till och från toaletten. Det är inte bara öl som rinner rakt igenom, Pepsi Max (jodå, puben har den goda smaken att ha detta rinnande guld i sitt sortiment) och vatten har samma effekt.


Vid midnatt hade jag fått trevligt sällskap av en kompis från ungdomens dagar och han lade rabarber på min kamera. Notera helgonglorian... Hmmm...


Taxi är dyrt och Johanssons är trötta, så klockan ett väntade vi på bussen hem.


Strax före kl 2 blev det en sängfösare av det nyttigare slaget... och sen, barnförbjudet!!! Och godnatt.

fredag, maj 06, 2011

Nya Jennie fyller 4 månader idag.

På 4 månader har jag...
... haft två återfall i matmissbruket, men snabbt hamnat på banan igen.
... blivit 23 kg lättare, vilket motsvarar 22% av min startvikt, och gått från BMI 40½ till 31½.
... blivit 17 cm mindre runt midjan.
... minskat 2 eller 3 storlekar i kläder beroende på typ av plagg.
... blivit mycket starkare och förbättrat konditionen markant.

Det har inte varit någon dans på rosor, och är det fortfarande inte, och vissa dagar har jag svårt att se allt det positiva. Vissa dagar ser jag istället alla de delar av min kropp som fortfarande är fula, i mina ögon i alla fall. Jag tror det stämmer, som flera vänner med en egen viktproblematik spekulerat i, att när jag var riktigt jättefet så gjorde jag allt för att förneka den totala sanningen och lyckades också ganska bra med det. Medans nu, när vikten och kroppen ligger i fokus och jag har en mindre ohälsosam vikt, så granskar jag mig själv väldigt kritiskt och går in på detaljer på ett sätt jag inte gjort tidigare. Men det där kommer förhoppningsvis att landa, och jag får förhoppningsvis bättre balans i mitt tänk och mina känslor för min kropp, efter hand som tiden går. För trots allt VET jag, så väldigt väl, hur min kropp och min hälsa gynnas av det arbete jag lägger ner både på maten, planeringen, träningen och inte minst bearbetningen av mitt förhållande till min kropp och till mat.

Jag säger återigen TACK till alla ni underbara människor som stöttar och peppar mig. Ni är guld värda.

tisdag, maj 03, 2011

Nu får ni hjälpa mig med en sak.

Hur förväntas man klä sig när man är 35 år gammal?

"Det där passar inte när man är så gammal" kan höras och läsas om lite allt möjligt. Och jag kan förstå det om det t ex handlar om en vuxen kvinna i volangtrosor eller en vuxen man i Bamse-pyjamas ;-) Men ofta begriper jag ungefär nada.

Så, jag är 35 bast snart. Joho, det är sant! Hur förväntas jag klä mig? Hur klär jag mig för min ålder? Inte för att jag har några som helst planer på att rätta mig efter det, för jag tar på mig det jag själv gillar och råkar kunna klämma in mitt fläsk i. Men jag är nyfiken.

På lördag förresten ska jag ut och festa till det lite, och då ska jag hoppa ner i mina nya rutiga brallor, hänga på lite kedjor och grejer och kombinera med nån top av nåt slag. Kanske Mötley Crüe-tröjan... (Ja just det, band-t-shirts är man också för gammal för om man är över 25).

söndag, maj 01, 2011

1 maj = arbetarnas dag.

Här har vi tolkat det som trädgårdsarbetets dag. Blommor har planterats i lådor och krukor, rabatter har rensats, rabarber har skördats och så lite till. Jag förstår att ni är sjukt sugna på att se foton från detta viktiga, så det ska jag ge er. Som vanligt kan man klicka på de foton man vill se i större format, om man nu skulle önska det.



Rabarbern har växt så det knakar (aha, det är kanske DET som håller mig vaken på nätterna, jag trodde det var Peters snarkande!) Första skörden hade nog varit lagom förra helgen, men det fick bli nu i stället.


Blomlådor och krukor är min avdelning.


Peter får ta hand om slitgöran ;-)


Rensad perennrabatt.


Och titta! Påskliljelökarna jag flyttade för några veckor sedan klarade det finfint.


Som en smak av sommaren... Smältrabarber med vaniljkesella. Mums!

Nr 4 av "5 av varje - Rockiga bidrag i Melodifestivalen och ESC".

 Jag får väl bli klar med detta ämnet nu när vi går in i adventstiden och det snart är jul 😉. Wig Wam bildades i Halden i Norge 2001, men ...