fredag, december 15, 2017

Lucka 15: julgröten.

Tomtegröt, risgrynsgröt, julgröt... Kärt barn har många namn.

Att vi äter risgrynsgröt till jul beror troligen på att risgryn förr var dyrt och därmed var gröten en festrätt, och för att lyxa till det ytterligare kokades den med grädde. Nu äts ju risgrynsgröt året om förvisso, t ex till frukost med kanel och mjölk, men som dessert och med saftsås eller bärsås intas den fortfarande främst till jul. Av resterna görs ofta ris a la Malta, där gröten blandats med vispad grädde och smaksatts med vanilj, eller risgrynspudding.

Enligt folktron så skulle man hålla gårdstomten nöjd genom att på julaftonsnatten sätta ut en tallrik julgröt (som länge gjordes på korngryn och inte risgryn) med en klick smör i till denne, annars kunde man råka ut för hämndaktioner. Detta utvecklades sedan till att ställa fram en tallrik gröt till jultomten att äta när han kom med klapparna.














Men varför lägger vi en sötmandel i gröten då? Jag har läst mig till att det är en dansk tradition, tänka sig att vi hämtat saker från andra länder än Tyskland 😊. Ursprungligen var mandeln en bra sak att få på sin tallrik, för det innebar att man fick en mandelgåva som t ex kunde bestå av godis eller en leksak. Det sades även att den som fick mandeln skulle bli gift under det kommande året, om vederbörande inte redan var det alltså. Men senare började man på en del håll lägga en bittermandel i gröten i stället för sötmandeln, och den som fick den skulle då absolut inte bli gift. Hygglo. Numera är det vanligare att den som får mandeln ska ta hand om disken eller hitta på ett rim till gröten, det förstnämnda brukar man dock slippa lindrigt undan på.

I min familj är vi inte riktigt sams kring gröten. Dels hurvida gröten ska vara kall och såsen varm eller tvärtom eller om allt ska vara kallt eller... och dels hurvida vi ö h t ska ha gröt på julafton. En del röstar emot för att man är för mätt efter julmaten, jag själv är inte så hemskt mätt (kanske för att jag ju inte äter köttet och sillen och...) och tycker att gröten hör till. Och man kan ju vänta ett tag efter maten faktiskt. Vi får väl se hur det blir i år.

Vet ni förresten hur man märker att tomten blivit gammal?
Jo han har börjar prata så grötigt och ser risig ut.













Idag 15 december har Gottfrid namnsdag och Nederländerna firar Kungarikets dag. För 17 år sedan stängdes Tjernobyls sista kärnreaktor ner och 3 år dessförinnan avgår Nelson Mandela som partiledare för ANC. Det återstår 16 dagar av år 2017.

torsdag, december 14, 2017

Lucka 14: Julgranen.

Ni har hört det förrut, jag vet, men jag är alltså allergisk mot gran. Rent fysiskt alltså. Men jag är också mentalt allergisk, så att säga, mot för tidigt klädda sådana. Vår "riktiga" gran kläs vanligtvis runt skolavslutningen.


Som varandes juldiktator styr jag över julgransklädseln det med järnhand, och är glad att sonen inte dragit hem med en massa egengjort pynt och velat ha det i 😱. Min (eller vår, men alltså, egentligen...) har skiftat i färgskala under åren, det har bland annat varit lila + guld, blått + silver, brunt + guld, ibland faktiskt rött 😊.  Jag har även svarta julgranskulor men dessa är ännu oanvända. Förra året gällde vitt + silver och så blir det i år också, och i relativt sparsam omfattning. Ingen Disney-gran i vårt hem alltså med så mycket pynt i olika färger att två jordekorrar kan gömma sig, men jag har inget emot dem hos andra. Bäst att tillägga kanske 😊.





De första julgranarna här i Skandinavien placerades runt huset i midvintertid och kallades julruskor. Tanken var att hålla onda andar borta och bevara hoppet om vårens återkomst. Första dokumentationen om en inomhusgran i Sverige är från 1741 men det dröjde till 1800-talets andra halva innan de blev vanliga utanför de rikare hemmen och större godsen. Pynten bestod ursprungligen mycket av halmslöjd, frukt och konfekt samt levande ljus, därefter började man bland annat importera glaskulor från Tyskland och blanda upp med t ex flaggor och smällkarameller. Omkring 1930 fanns elektrisk julgransbelysing till priser som andra än de allra rikaste hade råd med, men den första elljusslingan sägs ha skapats i New York redan några år efter att Thomas Edison visat upp sin första fungerande glödlampa (vilket skedde 1879).

Vad har ni i toppen av er gran? Spira, stjärna eller något helt annat? Kanske inget alls? Spiran ska i alla fall symbolisera Odens spjut, Gungner, och stjärnan helt enkelt Betlehemsstjärnan som enligt evangelisten Matteus lyste över stallet där Jesus föddes och ledde de vise männen dit.


På tal om pynt så förekommer en spindel tydligen ofta bland pyntet  i ukrainska julgranar, och ett spindelnät i granen på julaftons morgon sägs bringa lycka. Spindlar och spindelnät är för ukrainaren ungefär vad fyrklövern är för oss.

Jag hoppar nog över spindelpynten. Förrutom att jag inte är ukrainare så tycker jag verkligen genuint illa om spindlar. Däremot kommer det att bo några fåglar i min gran i år, av ingen annan anledning än att de är söta.





Idag 14 december har Sten och Sixten namnsdag och detta datum 1911 når Roald Amundsen och hans expedition Sydpolen. Av någon anledning är det idag Internationella ap-dagen, och det är 10 dagar till julafton!

onsdag, december 13, 2017

Lucka 13: Lucia

Luciamorgon i sängen
🕯 I morse såg jag för första gången på många år Lucia på TV. Tyvärr verkar jag ha blivit allergisk mot det också för i slutet började ögonen bli väldigt fuktiga... 😌.

Att kvinnan vi firar som Sankta Lucia föddes på Sicilien, blev martyr och vördas som helgon har nog de flesta koll på. Och de som kollat i min kalender tidigare år kanske t o m minns berättelsen om Herodes stallknekt Stefanos som sedan blev kristen martyr under namnet Sankt Stefan och till slut i våra sånger förvandlades till Staffan Stalledräng. Men vet ni varför vi firar Lucia just 13 december? Och sedan hur länge? Jag vet, om inte mina källor ljuger alltså. Enligt dem så spreds berättelsen om Sankta Lucia hit på 1200-talet, natten till 13 december räknades vid den tiden som årets längsta och mörkaste. Och samtidigt som den natten var extra farlig då då alla djur kunde tala och onda krafter verkade, bland annat en ridande kvinnogestalt vid namn Lussi, behövdes ljus och fest. På 1300-talet kopplas det sicilianska helgonet till den så kallade Lussinatta och sedan dess firar vi helt enkelt Lucia just 13 december. Klart som korvspad, inte sant?

Vårt "moderna" (ja allt är ju relativt) har dock inte mer än drygt hundra år på nacken med undantag av någon enstaka lokal förekomst. Då spreds traditionen med en flicka i vit särk och med ljus i håret, troligen inspirerad av en tysk sed när en flicka klädd som Jesus ersatte den julklappsbärande Sankt Nikolaus. 1927 utlyste Stockholms Dagblad den första Luciatävlingen och firandet blev folkligt på riktigt. Nu är Lucia en av de främsta symblerna för Sverige i ett internationellt perspektiv, och då firandet är ett viktigt band till hemlandet för många som flyttar till andra länder börjar det också så smått dyka upp Lucior lite här och där i världen.
What´s up med stjärngossarna då? Jo redan i den tidiga kristna kyrkan uppstod så kallade stjärngossespel, en form av dramatisering där de tre vise männen hade en framträdande roll. Och dessa hade i spelen på sig spetsiga hattar med accosiationer till magernas huvudbonad i antika Babylon.

Under 1800-talets början började man i Sverige integrera stjärngossespelen i den så kallade Staffansritten på annandag jul. Och när historien om Staffan Stalledräng slogs ihop med vårt Luciafirande hängde stjärngossarna helt enkelt med.


Idag 13 december har, föga förvånande, Lucia namnsdag. Hon delade den tidigare med både Lisen och Lisette men de blev minsann bortplockade 1993. Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder undertecknades av FN detta datum 2006.


tisdag, december 12, 2017

Lucka 12: julens blommor

Varför finns det hyacinter i vart och varannat hushåll denna delen av året? Vad är grejen med julstjärnan egentligen? Hur hanterar man bäst sin amaryllis? Och vilka andra blommor förknippas med tiden kring jul? Så många frågor, så lite svar. Tills nu...

Hyacinten härstammar från länderna kring Medelhavets östra del och odlades redan under medeltiden. Namnet kommer från myten om att Apollon dödade kungasonen Hyakintos från Sparta med ett diskuskast som hamnade helt tokigt och blev då så ledsen att han lät en blomma växa upp just på platsen där Hyakinthos blod droppat. Det låter väl... hmm, logiskt...
Varför har vi då hyacinter här runt jul? Det är en befogad fråga, i synnerhet då den klassas som vårblomma i övriga Europa. Jag har inte lyckats få den frågan besvarad tyvärr, men tydligen kom blommorna hit under 1600-talet. Och en sak jag inte visste men gör nu är att de lökar man vanligen kan köpa i butik har tagit minst 5 år att driva fram.
Hyacinter är dock portförbjudna i detta hem p g a allergi. Allergi hos mig, såklart. Huvudvärken och klådan kommer som ett brev på posten så fort blomman är det minsta lilla utslagen. De är också klassade av Astma- och allergiförbundet som en av de värsta doftallergiväxterna. Synd, för de är tjusiga!















Julstjärnan kommer ursprungligen från Mexico där den växer som buske som kan bli flera meter hög. Den ansågs helig och skyddades väl men några sticklingar blev ändå utsmugglade runt 1830, och på 1900-talet började den marknadsföras i form av krukväxt i Europa. Nu är den en av våra mest sålda sådana. De återfinns dock inte heller i detta hem, av samma orsak som hyacinten fast i lindrigare grad.
Vet ni att de färgglada bladen inte är en blomma utan helt enkelt... blad? Blad som kallas högblad och som i naturen lockar insekterna till att pollinera växterna. Blommorna är i stället de små gula knapparna som finns i blommans mitt. 

Amaryllis tål jag! Än så länge. Dock har vi ingen i år av okänd anledning, annars brukar jag göra någon form av arrangemang kring den med mossa/lav, sisal o s v och ev. en ljusslinga runt krukan t ex. 
Amaryllis anses vara en lättskött blomma, får man hem en lök i början av december ska man vattna sparsamt om man inte tvunget vill ha en riktigt hög en (som blir tung och kräver extra stabilitet i krukan). Vattnar man mer så växter stjälkarna förvisso mer men det påskyndar inte själva blomningen. Blomman tål mycket ljus men fixar även att stå lite mer halvdunkelt en bit in i rummet. När blommorna börjar vissna kan man klippa av den stängeln långt ner och få se nya komma upp.
Man kan även köpa amaryllis som snittblomma, men då krävs det gott om vatten och hållbarbeten är begränsad som en vanlig bukett.


Andra vanliga blommor i de svenska hemmen såhär års är azalean vars luftförbättrande egenskaper är extra välkomna under vinterhalvåret då vi vistas mycket inomhus med stängda dörrar, järnek som egentligen är en vintergrön buske (alt. ett träd) men som i mindre format är vanliga i blomsterarrangemang i kruka kring jul samt julbegonian som oftast har mörkt rosa eller vita blommor.
Idag 12 december är det Kenyas nationaldag och även dagen före Luciadagen vilket innebär lussevakor/Luciavakor. Mer om det i morgondagens lucka. Alexander och Alexis har namnsdag och skådespelaren Peter Haber fyller 65. Dessutom är det idag Julstjärnans dag. Passande va?

måndag, december 11, 2017

Det där med acceptans.

Hur ser ni på det? Jag syftar i detta fallet på acceptans gällade sin hälsa, kring sjukdomar, funktionsnedsättningar och skador och den påverkan de får för ens liv. Vad tänker ni när ni hör om att acceptera sin sjukdom, är det något bra eller något dåligt?

Just detta med att acceptera lyfts lite då och då i bland annat grupper jag är med i på facebook, dels med fokus på ME men främst på fibromyalgin. Och jag upplever att det finns två huvudläger: å ena sidan de som ser rött, eller åtminstone rejält rosa, av ordet acceptans för att de ser det som detsamma som att ge upp, stagnera och sluta kämpa och å andra sidan de som känner att ett visst mått av acceptans är ett måste för att de ska kunna må så bra de kan. Jag tillhör den andra gruppen.

När jag skriver, eller säger, att jag jobbar med att acceptera min sjukdom så menar jag inte att ge upp, att lägga mig ner och kapitulera och att jag ingenting kan göra för att påverka min situation. Utan det innebär att acceptera att jag har de sjukdomar jag har, de lär inte försvinna och de kommer att påverka mig hela livet på något sätt. Att önska att det vore annorlunda hjälper liksom inte, detta är en sak jag inte kan påverka. Jag behöver också acceptera att läkarens bedömning av min arbetsförmåga troligen är helt korrekt och rimlig. Jag behöver acceptera det jag inte kan ändra på, inte inom överskådlig framtid i alla fall, så att jag i stället kan lägga mitt fokus på det jag KAN påverka. När jag kommit fram till en acceptans av det faktum att förvärvsarbete troligen inte finns i bilden för mig framöver, då kan jag lättare se på vad jag kan göra i stället för att fylla min vardag med något meningsfullt, givande och utvecklande fast utifrån mina egna förutsättningar. Och därmed må så bra jag kan. När jag accepterat att de flesta medicinska behandlingar som andra kan prova och ibland bli hjälpta av inte är aktuella för mig p g a mina allergier tvingas jag utgå från hur det verkligen ser ut på den fronten för min del och anpassa mitt levnadssätt efter det och inte en ouppålig drömbild. O s v.

Så, hör ni mig prata om att jag jobbar med acceptansen för min situation så menar jag inte att ge upp. Snarare tvärtom, att hitta de rimliga vägarna till så bra mående som möjligt inom ramen för det jag faktiskt kan påverka själv.

Se'n en annan sak ang acceptans. Det är lite som att svära i kyrkan i vissa "sjukdomsgrupper" och liknande men när någon klagar på att deras omgivning tycker att deras gnäll är jobbigt att lyssna på så kan jag känna en viss förståelse. Det ÄR jobbigt att lyssna på gnäll och det finns en gräns för när det faktiskt blir too much. Det är givetvis svårt att klart och tydligt säga var den gränsen går, men jag tycker att man måste ha förståelse för att ens vänner eller familj till slut tycker man är mer än lovligt jobbig att lyssna på om precis allt kretsar kring sjukdomens elände, om hur man har ont och på vilka ställen och vad man inte kan göra o s v. Jag hoppas verkligen att de runtom mig och som jag bryr mig om påtalar för mig när jag liksom fastnat i det. De jag inte bryr mig om, ja deras syn på det kan ju kvitta desto mer men de jag bryr mig om vill jag ju fortsätta ha nära mig och jag vill att de också ska få ut något bra av vår relation. Att inte enbart vara mottagare av mitt sjukdomsgnäll.

Som sagt, gränsen är inte tydlig alltid men den finns där. Och om de runtomkring till slut tycker att den nåtts behöver inte betyda att de är oempatiska dåliga vänner eller åkt på en räkmacka hela livet vilket är slutstaser som dock ofta dras.

Nu flummar jag en del märker jag, men jag själv förstår i alla fall precis vad jag menar 😀.

Nu ska jag försöka ta mig upp ur sängen, dra en borste genom håret och bege mig till bowlinghallen för att hejja på mina korplagskamrater. Och kanske när jag ändå är på vift svänga inom Rusta för att köpa ännu en mini-gran eftersom sonen lade beslag på den jag i lucka 10 nämnde att jag tänkt ha i vardagsrummet. Tjyv!

Lucka 11: julbaket.

Jag vet inte vad som har hänt med mig riktigt. Hör här: Jag har den senaste tiden bakat flera gånger! Frivilligt!! Och jag tycker faktiskt att det har blivit bra också. Inte "wow det var den godaste kakan jag ätit"-bra, men bra...


Jag är såklart inte ensam, det bakas ganska flitigt i stugorna före och runt jul även om mycket nu går att köpa färdigt i affärerna. Det är inte bara lussekatter och pepparkakor utan även traditionella bakverk som struvor, klenäter, mandelmusslor och saffransskorpor blandat med mer moderna påhitt som pepparkakscheesecake och saffranscupcakes bland annat.

Struvor är en sorts friterad lätt luftig kaka som får sin form av speciella struvjärn och doppas i socker. Undertecknad har faktiskt aldrig ätit någon sådan, någonsinn. Klenäter, eller klenor, har jag dock ätit. De bakas till skillnad från struvorna på en elastisk deg som sedan kavlas, skärs ut och vrids för att få sin klassiska form. Även dessa doppas i eller beströs med socker och ibland kanel. Namnet sägs härstamma från ordet klenod, det är dock osäkert om det syftar på smaken eller utseendet 😉. Det påstås också att klenor främst äts i södra delen av vårt land och att de i övrigt är ovanliga på konditorierna, jag får kanske göra en liten undersökning bland mina facebookvänner och se om jag kan styrka eller försvaga den uppgiften?

Mandelmusslor är små spröda formar av mördeg som klassiskt innehåller både sötmandel och bittermandel. De äts ofta fyllda med vispad grädde och sylt.

Ingen av dessa tre har jag bakat. Men, jag har gjort en himla god cheesecake. Och den är t o m delvis egenhändigt framexperimenterad efter att jag blandat och gett från flera olika vegetariska och icke-vegetariska recept. Här är mitt tips på helt animaliefri sötsyrlig pepparkakscheesecake med citron och varm choklad:

Botten:
200 g pepparkakor
50 g digestivekex
100 g vegetabiliskt margarin
Mixa kakorna fint. Smält margarinet och blanda med kaksmulorna. Häll i en form med lösagbar kant, tryck till ordentligt och grädda ca 10 minuter på 175 grader. Låt svalna.

Strö lite hackad choklad eller pepparkakssmulor över
kakan innan servering.

Fyllning:
2 dl Oatly iMat "som matlagningsgrädde"
2 dl gelésocker multi
150 g (mjölkfri) vit choklad
300 g Oatly påMackan eller annan vegetabilisk variant av cream cheese
1½ msk pressad citron
Rör ihop gelésocker och iMat, koka upp och låt koka ½ minut. Tag bort från värmen. Hacka chokladen grovt och låt den smälta i gräddblandningen under omrörning. Blanda sedan slätt med övriga ingredienser. Häll blandningen över botten. Ställ kallt, ev. i frysen en stund först.




Jag har också gjort en saffranskladdkaka med vit choklad. Där tog jag mitt favoritrecept på kladdkaka helt enkelt, uteslöt kakaon och ersatte med 1 kuvert saffran, tillsatte lite vit choklad och minskade något på sockret. Den serverade jag med lingongrädde, men tyckte nog kakan var godast utan faktiskt. Och kladdig blev den, jag tog ut den ur ugnen när den fortfarande var väldigt kladdig och stoppade den sedan i frysen en timme. Det blev perfekt, kletigare i mitten dock dit chokladen mest letat sig.

Man kan såklart utesluta chokladen om man vill, då blir kakan mindre söt och antagligen en jämnare konsistens.

Nu ska jag nog stanna där vad gäller baket, jag lär få tillräckligt av det när jag ska förbereda för julfesten i januari och baka så det fungerar för alla oavsett allergi o s v 😊.


Idag den 11 december har Daniel och Daniela namnsdag och Burkina Faso nationaldag. Unicef, FNs barnfond, grundas detta datum 1946. Ingen mindre än Nikki Sixx fyller 59 år idag. Rock on!! Och om 3 veckor är vi inne i år 2018! 😱

söndag, december 10, 2017

Lucka 10: När andra ljuset brinner...

... är snart Lucia här. 
Hon bjuder oss på kaffe
och bud om julen bär.


När andra ljuset brinner var det tänkt att vi skulle adventsmysa med de små gudbarnen och deras föräldrar, men sjukdom satte stopp för det och styrdes om till lite minijul nästa helg i stället. För ovanlighetens skull var tajmingen rätt bra, tur i oturen, för min kropp är ännu inte så värst pigg. Dessutom har jag middagen klar i form av rester från pappas födelsedagsfirande igår så det kan nog bli en bra söndag ändå. Om jag orkar ska jag provbaka en kaka jag tänkte göra till julfesten tjugonedag Knut, om den blir bra alltså. Den som lever får se.



Andra söndagen i advent innebär i år att det är precis två veckor till julafton. Den liturgiska färgen är blå och evangelietexterna i Svenska kyrkan belyser temat Guds rike är nära.

Förrutom att andra adventsljuset tänts här hemma har dagen till ära två granar kommit på plats. Små granar av plast, inte som ersättning för den vanliga julgranen som dröjer ett tag till utan som ersättning för det gran- eller tallris jag alltid förr tog in och klädde till advent. Ja alltså innan min rackarns allergi gjorde det omöjligt. Eftersom jag spenderar tråkigt mycket tid i sovrummet får den ena öka mys-stämningen där och den andra har sin plats på skänken i vardagsrummet.

Idag 10 december är det Nobeldagen och även Internationella dagen för mänskliga rättigheter. Malin och Malena har namnsdag, Malena ersatte Judit (som nu har en annan namnsdag) så sent som 1986. För precis 20 år sedan spelade Thomas Ravelli sin sista match för IFK Göteborg. Vi kan också gratulera Kenneth Branagh, den nordirländske regissören och skådespelaren som bl a gestaltat Kurt Wallander i de engelsktalande versionerna av TV-filmerna, på hans 57-årsdag! Jag var ju faktiskt med i en av hans filmer. Jo, det är sant! Den uppmärksamma kan se mitt hår i en halv sekund ungefär 😊. En hel dags arbete för det lilla, det är tufft att vara skådis!

Och, dagens kanske viktigaste! I skrivande stund faller det faktiskt något som med god vilja kan liknad vid snö från himlen! Det behöver ju inte betyda ett skvatt, det är trots allt södra Skåne vi pratar om, men har jag riktig tur så kan det kanske bli lite vitt. Fast, när hade jag riktig tur senast? Det verkar inte vara min lott i livet...

Usch vad bitter jag lät där. Sorry 😑. Jag är bara så himla sugen på snö 😁❄⛄

(Edit: innan färdigställande och publicering av inlägget har redan det lilla lilla vita övergått till att bara vara vått. Typiskt men föga oväntat. Bättre lycka någon annan gång!)

Lucka 15: julgröten.

Tomtegröt, risgrynsgröt, julgröt... Kärt barn har många namn. Att vi äter risgrynsgröt till jul beror troligen på att risgryn förr var dyr...