onsdag, november 14, 2018

Det satt riktigt hårt inne ...

... men till slut så: höstens och vinterns ute-växter är på plats. Det kostade bland annat en helt uppfuckad rygg och kläder dränkta i jord som jag tappat över mig, men inget är väl gratis här i livet.

När jag köpte växterna härom veckan fanns inte alla sorter jag ville ha, men det blev väl hyfsat ändå.



































Lådan utanför sonens fönster är fortfarande tom dock, den ska få granris och en ljusslinga i sig lagom till advent och det är faktiskt makens jobb.

Advent ja. Trots att rosenbuskarna fortfarande står i blom så närmar det sig ... I år har vi lite kompisar här på adventsmys lördag 1 dec, alltså kvällen före 1 advent, vilket innebär att det behöver adventsfixas redan på fredagen 😱. Men, stakar och stjärnor tänds INTE förrän lördag kväll. Nix!

Det börjar dock bli hög tid att förbereda lite eftersom jag inte kan göra så mycket på en och samma dag. Jag får nog ta lite av helgen till att kolla igenom förrådet och bestämma vilken belysning som ska få tjänstgöra i år, testa så de fungerar o s v. Kanske bestämma eventuella gardinbyten så jag kan beordra maken att fixa det. Och framför allt bestämma vad jag ska ha för design på de fyra levande adventsljusen i år, kanske det viktigaste av allt utöver krubban.

Men nu är det hög tid för något annat. Jag har fika-dejt i sta'n om trekvart och befinner mig fortfarande i sängen iklädd pyjamas och med rufsigt hår. Ojsan.

tisdag, november 13, 2018

Jodå, jag lever.

Emellanåt har jag varit ganska tveksam, men ...

Sedan jag skrev i bloggen senast, för 3 veckor sedan, har jag:

➧ Promenerat över 11 km samma dag, uppdelat på två rundor.
➧ Promenerat över 1 mil i sträck dagen efter ovan nämnda aktivitet.
➧ Kämpat över en vecka efter ovan nämnda aktiviteter för att få såren och blåsorna på fötterna att läka hjälpligt så att jag kunde gå "normalt" igen.
➧ Ingått i "lugna cykelgruppen" på ett Pokémon Go-event, något jag absolut inte kunnat utan min kompis Sixten von Elcykel.












➧ Haft en del helt sängliggande, ofrivilligt alltså, dagar. Men inte så många i följd, högst 2, utan mer strödagar liksom så jag har inte hunnit bli alltför knäpp (tyst på er!) innan jag kunnat vara uppe och röra mig lite igen.
➧ Köpt blommor/plantor till lådor och krukor utomhus för en summa som inte är ämnad att offentliggöra.
➧ Skjutit upp utplacerandet och planterandet av nyss nämnda växter i en och en halv vecka. Hittills. Men de har fått vatten! Lite ...
➧ Flitigt undvikit affärernas julavdelningar under en shoppingrunda i Malmö men lik förbaskat fått med mig två stycken tomtar hem.













➧ Upplevt en total kroppslig strejk under en promenad i mina hemtrakter, plötsligt efter en halvtimme lade bara kroppen av och jag kunde inte förflytta mig en meter. Som tur var fanns en bänk med fin utsikt nära och efter en rejäl stunds vila kunde jag ta mig hem igen utan att behöva anlita den hjälp som erbjöds mig av en fin vän. Mobiltelefoner är bra att ha!
➧ Bidragit till mitt bowlingkorplags första seger för säsongen.
➧ Köpt sex st vita blockljus i syfte att använda 4 av dem till årets adventsljusstake.
➧ Fått ett ryck och kollat igenom det befintliga beståndet av ljus här hemma och bl a blivit varse att det bl a bestod av typ trettio vita blockljus i olika storlekar. Synd att det rycket inte kom _före_ nyss nämnda inköp.
➧ Bestämt att torsdagar ska bli min "kroppsvårdsdag" i den mån det går. Att jag på torsdagar ska, förrutom att duscha, raka de kroppsdelar som behöver rakas, tvätta håret, göra hårinpackning o s v. Detta för att jag ska slippa säga nej till socialt umgänge och nöjen som dyker upp under helgen som det egentligen finns förmåga till bara för att det inte finns ork till hårtvätt med mera också samma dag. Visst låter det klokt?















➧ Fått dåndimpen över all gymnasie-information som kommit med posten, Jag vill helst sticka huvudet i sanden och förtränga att sonen faktiskt ska söka in snart ... Jag är inte redo, och HAN är inte redo.
➧ Bestämt temat för nästa års tema-fest, ja utöver julfesten då. Det är bra att vara ute i god tid!


Tja, det var ett urval i alla fall. Det händer inga jättestora grejer i mitt liv nu för ti'n, men de små sakerna räknas ju också.

Nu ska jag göra ytterligare ett försök att få de där ute-växterna på plats. Förhoppningsvis det sista. Heja mig!

tisdag, oktober 23, 2018

Förlåt mig bloggen, ty jag har syndat.

Det har gått 22 dagar se'n min senaste bekännelse. Det blir väl några Ave Maria på det ...

Men först en EFIT. Ett Foto I Timmen som togs på den officiella dagen i lördags men sen tog tid på sig att läggas in och publiceras. Sorry.




Jag vaknade vid 8-snåret och med tanke på att jag somnade tidigt kvällen före så var jag rätt utsövd då. Inte pigg, men utsövd. Fortfarande kvar i sängen kollade jag sedan in pulskurvan från senaste promenaden.















Sedan var det träningsdags.
Avspänningsövningsträningsdags.
Fortfarande i sängen, ja.


Och se'n blev det frukost.
Även den i sängen.

















Me'n se'n var det dags att lämna sängen
och jag begav mig ääääända till fåtöljen i
samma rum.


Jag hade faktiskt inte tänkt se Biggest Loser VIP. Men
plötsligt blev jag sugen och spanade in de första två avsnitten. Övriga sparar jag tills nästa gång jag har absolut ingenting alls att göra.


Halv två var det dags för lunch. Vitlöksfrästa grönsaker som var kvar sedan dagen innan åts ihop med quorns nya helvegetariska skivor som stekt lite lätt.

Timmen därefter lade jag undan min iPad som jag plockat fram för att kunna nätsurfa i pauserna av Biggest Loser som jag i sin tur såg på via iPhonen.

Sladdar, sladdar, överallt sladdar. Här försökte
jag få hyfsad ordning på sovrummets skörd.

Halv fem påbörjade jag min promenad ....

... och halv sex var jag mot slutet av densamma.
Och ja, jag fick sand i skorna!

Hemma igen satte jag mig åter i fåtöljen, insöp
Trocadero zero med citron och inväntade middagen.

Halv åtta hade jag nyss ätit upp den,. Middagen alltså.

Därefter blev det några rundor Ruzzle. 2-3 st i taget fixar jag numera.

Lite Morden i Midsomer är sällan fel. Inte ens
när det är repriser av repriserna.


Och så lite äpplekaka med vaniljsås till kvällsmat / efterrätt / kvällsgotter.


Och mer mord fick avsluta kvällen. I detta fallet ett verklighetsbaserat sådant på TV4 Fakta.

The End!

måndag, oktober 01, 2018

Dagens mat-tips. Nina nina ninana.... ni nana nanina...

Och där blir alla som inte växt upp med Boktipset på TV2 fullständigt övertygade om att jag är gravt störd. Men då rekommenderar jag en snabb googling på Boktipset SVT ...

Men eftersom jag inte längre kan läsa böcker så blir det alltså mat-tips i stället, och idag i form av godaste vegebollarna ever. Eller vegebullar kanske. Eller göttbullar. Kär maträtt har många namn. Såhär ser de i alla fall ut:
Basen är den formbara färsen från Anamma, Guds gåva till vegetarianen och vegetarianens vänner som vill kunna bjuda på käk. Nyckeln sen är obscena mängder riven rå lök. Alltså jättemycket. Gul och eventuellt röd lök som rivits grovt och sen kramats ur, i volym räknat hälften så mycket som färsen. När man blandat ihop det så ska det se ut som att det bara kommer att smaka lök och inget annat. 

Sen behövs det ordentligt med fyr- eller fempeppar och lite extra kryddpeppar, peppardoften ska tydligt kännas och man ska tro att man tagit för mycket. Och sen en ordentlig klick sötstark senap och lite salt innan färssmeten trycks ihop och formas till bollar. Eller bullar. Eller, ja... Gärna ganska små så det blir mycket stekyta per boll. Till stekning rekommenderar jag margarin (vegetabiliskt of course) blandat med lite rapsolja. Och gör man dem till julbordet, vilket jag absolut tycker man ska, så är det ett måste att de är små. Små men naggande goda. Den som liksom jag har dåliga händer rådes att ta hjälp av en assistent för det blir mycket rullande ... 

Sen får jag tipsa om en sak till: fyllda gratinerade potatishalvor.

Sonen som annars bara godtar hasselbackspotatis och pommes tyckte dessa var jättegoda! 

Man halverar potatisar och ugnssteker dem med snittytan nedåt tills de är mjuka inuti. Sen, direkt eller när de svalnat, gröper man ur det mesta av potatisen utan att göra sönder skalet. Potatisen blandas sen med riven "ost" (jag rekommenderar Violife Cheddar eller Original), lite havre- eller sojabaserat alternativ till matlagningsgrädde, strimlad purjolök samt ganska rejält med salt och peppar. Och så fyller man potatishalvorna igen med blandningen.

Såhär långt kan man med fördel förbereda, och så krävs bara en kvart i ugnen på ca 225 grader sen för själva gratineringen. 

Tilläggas kan att potatisarna på fotot tillagats av maken efter instruktioner från mig. Jag vill tro att de varit något vackrare om jag gjort dem 😉, men smaken var det i alla fall inget fel på!

Det sägs att alla goda ting är tre, så jag kör ett mattips till:
Tarteletter med tofuröra. Kanon som del av en kall buffé eller som förrätt.

Röran innehåller följande:
Fint tärnad fast tofu
Äggfri majonäs
Havrefraiche
Hackad dill
Hackad rödlök
Pressad citron
Peppar
Tångcaviar


Själva tarteletterna är köpta färdiga i affär'n Hade jag orkat fixa nåt liknande själv hade jag gjort tunnbrödsskålar i stället, men nu var tanken att vara lite bekväm och dessa fungerade aldeles utmärkt. Och de kostar inte mycket mer än krona/styck.

En liten klyfta lime eller kanske en dillkvist blir pricken över i.

Nå't helt annat: idag ska jag spela bowling igen, med förra helgens totalmisslyckade matchförsök i färskt och skrämmande minne. Men idag är det "bara" korpen, och det har jag fixat tidigare så jag känner mig ändå hyfsat hoppfull, Wish me luck!


söndag, september 30, 2018

EFIT söndag 30 september.

EFIT står alltså för Ett Foto I Timmen och ni kan läsa mer om det HÄR.

Jag har varit minst sagt less på tillvaron ett litet tag och igår kväll hade vi gäster (som jag INTE är less på). Kombinationen av de sakerna bidrog till en dämpad söndag, men är det EFIT-dag så är det!

Jag var vaken till och från i princip hela natten, men vid 10 steg jag till slut upp. Frissan som mötte mig i badrumsspegeln var rätt intressant faktiskt, nästan som en såndär bläckfläcksbild som psykiatriker visar för sina patienter för att se hur de tolkas.  Jag kan inte komma på vad de heter, men ni förstår nog vad jag far efter?

Nästa timme hittade jag en ny rynka, en mega-rynka under munnen. Hjälp!!
Mannen min påstår ibland att jag har orimligt höga städ-krav. Han har inte sett programmet Obsessive Compulsive Cleaners, det är uppenbart. Men det har jag, bland annat idag klockan 12.

Klockan ett var jag i ett försök att pigga upp mig själv iklädd både stövlar med klack och färgglada tights och begav mig mot bowlinghallen.
Klockan två hade jag den där fina utsikten på fotot till vänster.

Matchen slutade med seger för rätt klubb, T-Nabben alltså, och med varierande resultat av han vars rumpa syns på ovan nämnda foto. Väl tillbaka i bilen fick jag återställa vätskebalansen, ty det är jobbigt att vara publik/hejarklack/groupie också!
Med ett starkt behov av lugn och ro körde jag sedan ner till havet där jag satt en god stund och bara tittade, och andades ... Kitesurfaren hade bra vind i seglet kan tilläggas, det gick minsann undan!

På väg hem lyssnade jag, som så ofta, på Rockklassiker. Ikväll stod bl a livemusik med Hammerfall på programmet, fina grejer!
Lite rester från gårdagen slank ner klockan sex, nu stinker jag vitlök så det står härliga till.

Resterna intogs sittandes i sängen, och där har jag sedan stannat resten av dagen.











 Klockan åtta såg jag på slutet av Ambulansakuten. Ja jag tror programmet heter så i alla fall, jag orkar inte kolla.
Vid nio öppnade jag datorn och möttes av min egen blogg. Vilket sammanträffande!

Ibland stoppar jag lurar i öronen och sätter på musik för att liksom skärma av alla andra ljud. Så skedde även för en stund sedan. Då togs också dagens EFITs sista foto, det får räcka så.

Go'natt på er!!

Fy bubblan så dum jag är ibland.

JA ibland. Bara. Faktiskt.

Jag har så länge jag kan minnas suckat över och stört mig på att jag inte kan kopiera in text här från andra ställen. Eller jo, jag kan ... men inte utan att det blir färgad bakgrund bakom texten. Såhär:







Och så vill jag faktiskt inte ha det! Och ofta orkar jag inte skriva in all text på nytt, så jag har helt enkelt många gånger låtit bli att dela med mig av det jag egentligen ville ha med här. På senare tid har jag dessutom börjat se mig omkring efter andra bloggverktyg, inkl. sådana man ska kunna överföra hela den befintliga bloggen här till. Att helt enkelt göra en liten google-sökning först och se om det dyker upp nåt svar på hur man gör har ö h t inte föresvävat mig. Förrän idag ...

Svaret var busenkelt. Man klickar bara på "Ta bort formatering"-ikonen. Denna:










Så busenkelt är det att klistra in en text urklippt från annan sida utan att det kommer med en bakgrund i avvikande färg. Typ såhär:

Det var en gång en dansk, en norsk och Bellman som skulle tävla om vem som kunde vara längsta tiden inne i en svinstia.
Först gick dansken in, men efter en minut kom han ut och stönade:
Grisen fes!!
Då gick norsken in efter två minuter kom han ut, grön i ansiktet, och stönade:
Grisen fes!!
Då var det Bellmans tur att gå in i svinstian. Efter tio minuter kom grisen ut och stönade:
Bellman fes!!

Ta-daaaa! Jäklar vad jag ska klippa, klistra och kopiera framöver. Men först blir det en EFIT, alltså Ett Foto I Timmen. Kommer snart på en blogg nära dig.


tisdag, september 25, 2018

Nu! Äntligen. Kanske.

Nu verkar till slut sommaren ha gett upp och släppt fram hösten. Min favorit-tid på året med naturens vackra färger, friska luft, svalare väder och mörkare kvällar. Tiden för stövlar och mysiga koftor, tiden för middagar med levande ljus som sällskap, tiden för varm choklad till skogspromenaden eller under filten när regnet öser ner där utanför.

Jennie för några år sedan hade vid detta laget bytt gardiner, kuddfodral, lampor, ljuslyktor/ljusfat o s v i större delen av huset för att optimera höst-stämningen. Och inte minst satt nya växter i blomlådor och krukor ute. Jennie i år har förra veckan lyckats fixa ett höstigt ljusfat och plockat fram några ljuslyktor från byrån samt tidigare idag bytt några kuddfodral i TV-rummet, that's it. Än så länge ... Vi får väl se om jag hinner bli klar innan det ska adventspyntas i stället. Det kändes plötsligt lite tight om tid när jag igår insåg att det är julafton om 3 månader 😱.



I helgen var det dags för mig att göra något jag inte gjort på flera år: spela seriematch i bowling. Jag har spelat i snitt var tredje vecka i korpen senaste året samt en intern tävling, men inget seriespel. Nu kände jag att det var läge att testa eftersom kroppen kändes hyfsad och jag var rädd att ju längre jag drog ut på det desto mer rädd skulle jag bli för att försöka, och bad för några veckor sedan om att bli uttagen och har förberett mig sedan dess.

Hur det gick? Åt skogen, kan man säga. Första serien gick bra, fram till sista slaget. Jag visste att det troligen skulle bli avgörande för poängen i serien och tog väl antagligen i liiiite för mycket eller så var det bara slumpen som gjorde att det just då högg till som fasen i armen. Och sen fungerade den inte mer. Vi var t o m tvungna att göra ett byte mitt under pågående serie i andra, det gick bara inte. Och jag kunde inte stå emot tårarna ... Visst hade jag ont, men det var mest tårar av besvikelse och ledsamhet. Jag trodde verkligen jag skulle kunna genomföra matchen. Kanske inte med bra resultat, men i alla fall genomföra. Men nej. Så fasen heller ...

Jag lär nog försöka igen, någon gång. Jag vill verkligen komma tillbaka till bowlingen om än i mindre skala än förr och har t o m ny tjusig matchtröja 😊.

Efter den misslyckade bowlingen i lördags har jag föga förvånande haft några dagar med mycket smärtor och påtaglig svaghet i kroppen. Därför är det rätt schysst timing att sonen idag åkte iväg på lägerskola med två övernattningar, han påverkas inte av att jag mer eller mindre ligger i sängen hela dagen och jag kan även få vila skallen från oönskade ljudintryck. Förhoppningsvis kan han sen ha en piggare mamma i slutet av veckan, inkl. på lördag då de som inte kunde fira honom när han fyllde år förra månaden kommer hit. Kanske har jag klätt huset i höstskrud tills dess, invändigt i alla fall.

Magen kurrade nyss och påminde mig om att det är dags för lunch. Eftersom planen för dagen är att göra så lite som möjligt men jag måste in en sväng till sta'n lär det bli nåt färdigt att stoppa i mig. Falafel kanske, det var länge sedan!

Och så var det elektrikern som valde yrket för spänningens skull och som hade många gäster på sin fest då han har en stor bekantskapskrets ...

Det satt riktigt hårt inne ...

... men till slut så: höstens och vinterns ute-växter är på plats. Det kostade bland annat en helt uppfuckad rygg och kläder dränkta i jord ...