Lucka 20. Nu börjar det bli jobbigt ...

 ... att komma ihåg vilka låtar som redan varit med i kalendern. Nog kan man kolla bakåt på bloggen för att se, men oooorka!!

På fredag får vi lite folk på besök, om de lyckas friskna till från de sjukor de just nu bråkar med, på uppesittarkvällen. En av dem skapade jag en dans till denna låten ihop med när den var ny 😊. 

Gott Nytt Jul släpptes som singel 2010 och återfanns sen på Sean Banans studioalbum från 2012, Sean den förste Banan. Hans födelsenamn är Sina Samadi och utöver artist och komiker är han även skådespelare. Bl a var han med i den svenska actionfilmen Skills från 2010. 

Julpyntande av hemmet står på schemat idag. Jag har börjat litegrann men hittar inte riktigt rätt stämning. Jag tror jag är för trött, det blev inte många timmars sömn inatt. Kanske blir jag mer sugen framåt kvällen när det blivit mörkt och jag inte ser att det egentligen behövs städas istället 👀. Och jag har redan stött på lite problem då jag påmints om att det ändrats lite i möbleringen hemma sedan förra julen så vissa saker kan inte placeras där de brukar. Det innebär att jag måste tänka om! Jobbigt ju!

Jaja, det blir väl bra till slut. 

Lucka 4.

Jag skrev ju i förra luckan om jullåtar med inslag av skoj och spex. Dagens lucka innehåller ett sådant bidrag som alltid återfinns på min spellista varje år. Den är skittöntig, men hör liksom till.

Ja jag sa ju att den är töntig!

Albumet Jasså jul? med Galenskaparna och After Shave släpptes 2001 och låtarna kommer från deras föreställning Jul Jul Jul. 

Idag är det ju 2:a Advent men nåt tänt andra adventsljus har jag inte beskådat. Ty jag har varit sängliggande hela dagen alltmedans sonen umgåtts med flickvännen och maken hållt på lite i köket, kört nån maskin tvätt och lite annat nyttigt. Vid uppstigandet igår kände jag direkt att det inte var nån bra dag på gång men jag samlade de krafter jag hade och firade pappa som blir 80 om några dagar. Dagens totala sängläge är därför inte det minsta förvånande. Jag har i alla fall haft två åttondelsfinaler i fotbolls-VM att roa mig med, rester från gårdagens firande att äta och en mini-plastjulgran att njuta av. 

Annars då?

Jo jag kan berätta att jag blivit med rullstol. Den ska framför allt underlätta för mig att komma ut lite även dagar då det inte funkar eller lämpar sig att gå och att spara energi i lägen då den fysiska aktiviteten i kombination med ljud- och ljusintryck, kognitiv ansträngning o s v blir too much. Kort sagt minska risken för PEM men öka mitt deltagande i livet utanför hemmet. Än så länge har det blivit en "promenad" ihop med maken ner till stranden och ett underlättande av förflyttandet mellan puben och bilen i lördags.

Ja ni läste rätt, puben. Det var avslutningsmiddag med klubben i lördags och efter den smet vi in på puben som låg mellan restaurangen och parkeringen 😉. Där träffade vi några vänner och stannade ett hyfsat tag. Redan då gick jag väldigt dåligt och när vi skulle hem hämtade maken rullstolen i bilen. I alla fall var det himla trevligt att vara ute på stan som en "vanlig människa", det var ett bra tag senast. Nog blev jag försämrad sen, och jag är fortfarande inte tillbaka i normalläget, men inte lika kraftigt som förr och antagligen inte lika kraftigt som om jag inte legat på energisparläge några dagar före och dessutom fått pressa mig för att ta mig till bilen efteråt. 
Jag bjuder på en före-bild av mig och guben. Nån efter-bild blev det inte, det kanske är tur det 😄.

Jag tror inte det är nån risk att jag kommer att använda rullstolen för mycket, jag värdesätter mina promenader och ö h t förmågan att gå för mycket för det, snarare att jag använder den för lite. Men jag får jobba med den biten.

Vad mer ...? Jo jag har bytt fodral till min telefon! Det kanske inte hörs så märkvärdigt, men det är en utmaning i sig att lära mig att jag numera har en röd i stället för rosa 😁. Jag är bra på att bli av med min telefon, glömma var jag lagt den, så om jag dessutom kollar efter en i fel färg så ... ja ni kan kanske ana. 

Jag har också tagit tag i min viktkamp igen och lyckats få bort de 5 kilon jag lagt på mig sen i julas. Därmed är jag åter på minus 26 kg jämfört med maj förra året och nästa mål är BMI 30. Alltså gränsen mellan övervikt och fetma. Dit är det ett par kilo. Vad målet blir därefter ... det tar vi då!

I övrigt har det väl inte hänt så mycket värt att nämna. Livet har sugit rejält, kroppen har svikit och allt sånt där men det är ju så himla trist att skriva om. I helgen som kommer ska det däremot hända att fondväggen i sovrummet ska byta färg. Spännande, inte sant?

Jomen det här gick ju bra.

Att hålla liv i bloggen alltså ... Not! Men det är ju det där med att behöva prioritera, prioritera och prioritera, och det finns ju en hel del saker som måste hamna framför bloggandet på den listan såatteh ... 

Det har varit en hel del energikrävande runt sonen, och jag har också själv haft en sämre period i min ME. Nu har jag i alla fall kravlat mig upp ur den gropen igen och det runt sonen har åtminstone resulterat i nåt som kan göra mina chanser att "överleva" sommaren något bättre. Inget ont som inte för något gott med sig heter det ju. Jag vet inte om det alltid är sant förståss, men rätt ofta. 

Detta inlägg kommer till tack vare att jag tvingats planera om mig dag och fick oväntad dötid med kli i fingarna 😉. Efter att ha gått upp, gjort morgontoalett och skrivit ett Facebookinlägg om att det är Internationella ME-dagen idag skulle jag bara ligga och dra mig en liten stund till innan jag tog tag i det jag planerat men slocknade tydligen direkt och vaknade rätt snurrig 3 h senare 😵. Där smög sig det upplägg jag tänkt mig, det är tur man kan vara flexibel ibland. Nu blir det bl a en promenad ganska sent ikväll i stället för innan sonen kommer hem, som tur är finns det hyfsat med tid att hinna fånga dagsljuset. 

Foto från www.ekotipset.se 

Annars då? Tja ... Vi har behövt akutköpa ny tvättmaskin, det är kanske lite intressant att veta? Inte? Nähä. Hmmm. Jag har lyckats bli lite solbränd, i alla fall på vissa kroppsdelar, och DET är ju viktigt. Nästan lika viktigt som att jag sått majskärnor inomhus, sett det växa upp till tjusigt gräs, flyttat ut det tjusiga gräset till altanen i större krukor och därefter har anledning att befara att det dör gräsdöden. Det verkar inte ha gillat flytten. Men skulle det inte gå vägen så har nog det jag sådde direkt utomhus lite senare på våren växt till sig rätt bra när sommaren börjar på riktigt, det växer långsammare men verkar i gengäld bli kraftigare. Drömmen är att få sånt här tjusigt gräs som andra tydligen fått, men det skulle förvåna mig mycket om det skulle slå in 😉. 

Jo! En på riktigt viktig sak har faktiskt hänt. Vi har köpt nya dynor till huvudmöblemanget på altanen. Eller snarare så har jag köpt. Letat, jämfört priser, beställt, betalt (tack Skatteverket) och tack vare gratis hemkörning t o m fått hem dem 😊 . Dynor av den typen vi ska ha kostar inte lite direkt och vi hade bestämt att det blir inga nya förrän vi också skaffa dynbox till dem, vi måste vara rädda om dem fast vi inte orkar dra dem till och från skåpet i garaget hela tiden. Så det fixade jag med, eller snarare så fixade jag flera boxar så även de flesta övriga dynor och kuddar får plats. Maken fick sätta ihop den stora, men den mindre boxen fixade faktiskt jag. Aldeles fällv! Med facit i hand skulle jag låtit bli ... men det kändes bra just då att kunna göra nåt själv. 

Nä nu får jag sluta skriva för döva öron eller vad det heter 😉, nu har jag suttit här en timme och mer vettigt än såhär kom inte från mitt tangentbord. Det kan dock dyka upp ett inlägg till ikväll ang. just ME-dagen, vi får se. Må gott!

Ettan kom. Tvåan kom. Trean kom så småningom!

Ja ni som gissar att jag snackar covid-vaccin gissar rätt. Igår togs tredje sprutan för min del, drygt 6 månader efter den andra. Typ dagen efter att jag bokat ändrades det till att bara behövas 5 månader mellan men att ändra och ha mig kände jag inte för. Det är dessutom tveksamt om det funnits nån tidigare tid som passat mig, jag tar på en viss mottagning ett par mil härifrån p g a tidigare anafylaktiska reaktioner av bl a läkemedel (dock ej vaccin). 

De tidigare två gångerna har jag inte känt ett endaste dugg. Varken direkt efter eller de följande dagarna. det är nästan så jag varit övertygad om att jag fått placebo, om de ens stuckit ö h t 😉. Igår däremot så började jag efter ca 10 minuter känna nåt lite ... skumt ... Kliande i öronen, varma handflator, stickningar i tungan. Inte mycket, ganska diffust, men ändå lite av det som tidigare reaktioner startat med. Så efter att ha avvaktat en liten stund för att inte ta upp resurser i onödan så sa jag till. Och då blev det uppvaktning minsann. In på ett akutrum, ner på en brits, av med munskyddet, in med frisk luft och munsönderfallande antihistamin. Koll på ansiktsfärg, puls, syresättning och blodtryck. Jag kände mig väl omhändertagen och mådde efter en kort stund bättre igen och jag fick högsta betyg på alla kontrollerade parametrar. Antingen var det en allergisk reaktion (det var inte samma vaccin denna gången som i ettan och tvåan) fast av lindrigt slag eller så blev jag orolig, började hyperventilera och spänna mig vilket skapade vissa symtom eller så var det en blandning av det. Efter ytterligare tid under uppsikt och sen lite mat i magen kunde jag i alla fall köra hem igen. Idag har jag ont i armen, rätt rejält, vilket ju är helt normalt men i övrigt har inte gårdagen satt några spår utöver att den säkert spär på den redan existerande tröttheten, utmattningen, energilösheten. 

Jullovspluset på vågen som jag skrev om i förra inlägget är förresten i princip borta igen. Skulle jag ha koll på mina mått så skulle de dock antagligen visa skillnad, jag verkar binda lite extra vatten i kroppen just nu och har antagligen aktiva inflammationer så lite "plufsig" är jag nog vilket fysioterapeuten tyckte sig kunna styrka i fredags. Nackmuskeln som bråkat i snart ett år har inte gillat lovet alls, sämre rutiner och mindre utrymme för mig att ta hand om mig själv kan vara förödande, och som följd av det har både nacke, skuldror och huvud varit till salu ett tag. Ingen har nappat dock och nu tror jag det har börjat gå lite åt rätt håll igen. Så det kanske var tur att det inte blev någon affär trots allt. 

Jomen det duger väl!

I väntan på att min kropps remake ska vara klar så har hemmet förändrats lite. Bl a har sovrummet precis som TV-rummet fått en smart-TV, så nu har jag bl a börjat kolla mycket mer på mina streamingtjänster. 

Och snedväggen i hallen har fått nya möbler. Den bruna gamla fina bokhyllan som stod där innan funkade inte så bra p g a en del av husets värmesystem, hyllan behövde stå en bit ut från väggen vilket störde mig enormt. Så den fick snällt ta och flytta därifrån och har just nu en provisorisk plats i väntan på en annan förändring som dock mannen måste stå för vilket gör att det med lite tur kanske är klart sommaren 2025 ... Snedväggen är i alla fall klar, detta är vad jag fick till med kort tidsåtgång och liten budget. Jag ville egentligen ha bara vägghängda skåp, men de som i så fall var aktuella fanns inte att få tag på inom rimligt avstånd p g a att pandemin påverkat leveranserna och att vänta längre var en tanke jag inte stod ut med. Så, detta blev det. Hade jag fått  bestämma själv hade sonens filmer som upptar översta två hyllorna flyttats till en låda där de inte syns för att i stället göra plats för mer böcker och foton t ex men det var inte att tänka på för sonens del. Har de tidigare stått där synliga så måste de göra det framöver med, så det så! 

Jag tog ingen före-bild. Fy så orutinerat! Men jag såg denna bild nedan från i somras när en del av väggen syntes. Dock stod nog bokhyllan ovanligt nära då, jag hade nog puttat in den i smyg 🙊🙈. 

Annars då? Jo handbolls-EM pågår ju. Jag har sett alla Sveriges matcher förrutom en halvlek som jag fick lyssna till på radion och även en del andra matcher. Jag förundras lite över hur det kan vara enstaka covid-fall i trupperna utan att hela gruppen smittas med tanke på den fysiska närheten och hur hög smittbarhet den nu dominerande virusvarianten verkar vara. Det känns som att har smittan väl kommit in borde majoriteten testa positivt ganska snart men så har ju inte skett utan de är några i taget ... Har handbollsspelare mer tur än människor i stort 😏 eller har de dåliga tester? Förvisso har jag mig veterligen inte heller fått det, än, men jag har heller inte kamperat ihop på det sättet med någon som testat positivt. 

Ikväll är det Sverige mot Norge, semifinal eller hemfärd. Det vill nog till att Sverige spelar bättre än de generellt gjort i turneringen eller att Norge inte har nån riktigt bra dag, annars lär det inte gå vägen säger experten Jennie 😁. 

Det kändes lite ovisst ett tag ...

 ... med tanke på pandemin, covidpass och reglerat resande. Men till slut kom de vise männen fram till Betlehem där de fann Jesusbarnet och hans föräldrar i ett stall. Noga med att hålla avstånd överlämnade de sina gåvor i form av guld, rökelse och myrra. 

Det är ganska luddigt hur det egentligen låg till med den händelse vi bibliskt förknippar med trettondagen. Bl a säger vi traditionellt att de vise männen var tre till antalet, men så anges det inte i Bibeln utan är ett antagande som gjorts bland annat baserat på att gåvorna var just tre. De vise männen är inte heller namngivna, att de ibland sägs heta Kaspar, Melchior och Baltasar är sannolikt resultatet av en hopblandning av legender. Männen avbildas ofta som kungar men inte heller detta anges i Bibeln, mer troligt är att de var experter inom bland annat astrologi. Det finns även tecken på att de i själva verket besökte Jesus långt senare än 12 dagar efter födelsen, och bl a beskrivs i Matteusevangeliet att männen gick in i ett hus där de fann Jesus och Maria. Alltså inte ett stall. Men jag håller nog kvar vid varianten med tolv dagar, tre vise män och stallet. Nån ordning på torpet måste de va.

På lördag avslutas julen med säsongens julfest här hemma. En i förhållande till andra år väldigt småskalig sådan, att vi trots allt fortfarande lever i en pandemi avspeglas i även detta sammanhang. Men om man ska försöka se det positivt så ... så blir det kanske fler Mozartkulor till mig? 

Idag har det varit vad som anses som vackert väder. D v s sol och inte mycket till vind. Jag utnyttjade de omständigheterna till att insupa lite havsluft i dagsljus, först på "min" sida av stan och sen på andra. Någon promenad var det inte tal om för min del men det var många andra ute och gick, en del på längre turer att döma av packningen på deras ryggar. 

Ingen promenad idag alltså men i morgon tänkte jag försöka mig på veckans tredje sådan. Såklart ska det då bli mer vind och dessutom regn. Ja alltså jag tolererar promenader i de flesta väder och har inget emot kyla heller för den delen men det ska erkännas att jag hellre tagit en runda i dagens väder. 

Förresten, på tal om väder. Vad händer när dimman lättar i Kalifornien?
UCLA!

😁😁 Ajavet, den var dålig. 

Lucka 19.

 

Söndag och 4 advent men ändå fem dagar till julafton. Som tur är, för jag är inte redo. Inte det minsta. Ändå är alla julklappar inköpta, julgodiset är i princip klart, julaftonsoutfiten är bestämd, det enda inplanerade julbaket är avklarat sen flera dagar tillbaka och huset har börjat julpyntas ovanligt tidigt eftersom jag för ovanlighetens skull inte sköter det själv på skolavslutningsdagen eller strax därefter. Men ändå, jag är inte redo. Inte än.

Idag, om inte MEn sätter stopp, ska jag försöka ta mig till Malmö för ett litet inköp till mig själv och passa på att bara rå om mig själv ett slag. Ty imorgon är det skolavslutning och de "egna" dagar, eller halva dagar i alla fall, jag vanligtvis har för mig själv försvinner. Den tid sonen kan vara själv eller han är någon annanstans kan jag inte direkt planera för i förväg och jag kan också behöva vara stand by på annat sätt än när han är i skolan så ... tja det får bli som det blir. Så, kan jag ta mig till Malmö idag blir det nog välbehövligt. Men innan dess ska jag se till så att julpyntandet är klart. Ja det vi gjorde igår när jag var så trött att jag inte vågar borga för resultatet och därför nog behöver kika över på nytt. Jag bestämde vad som skulle användas och ställde en del rätt, maken placerade ut det andra och ... håll i er nu ... han klädde granen!! Ja jag måste ha slagit huvudet rejält. Förvisso bestämde jag VAD som skulle hänga i granen men han såg till så det hamnade där ... och jag korrigerar hälften igen idag? 😉

Isak har namnsdag idag, Det är ett av mina favoritnamn och hade jag fått en son till hade det legat högt på listan. Idag är det också 25 år sedan Sverige undertecknade Schengenavtalet om passfrihet, det kanske är av intresse för någon att veta. Och Lunds Universitet grundas detta datum år 1666. En av dess finaste elever genom åren är ... jag!!

4 advent som sagt, och Bibeltexterna denna söndag handlar om Jesu moder. D v s Maria som trots att hon var en fattig, ogift och aldeles vanlig kvinna blev utvald av Gud och han lovar att finnas hos henne. Många undrar hur sjutton det kunde gå till att hon blev havande, hon var ju jungfru. Tydligen undrade Maria själv detsamma 😉.



 

Lukasevangeliet kapitel 1, vers 30-35:

Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud.
Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.
Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron,
och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.”
Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.”
Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son.

Klart som korvspad, visst?

Lucka 13.

 

13 december innebär ju Luciadagen. Och Lucia kan ni väl allt om vid detta laget så jag behöver inte utbilda er om henne, eller? Men visste ni däremot att Lisen och Lisette delade namnsdag med Lucia mellan 1986 och 1993? Nej jag misstänkte det.

13 ses ju som ett tal som bringar olycka, och det sägs bl a härstamma från det faktum att de var 13 kring bordet under Jesus sista måltid. Det är åtminstone inte fredag idag ... 

Jag satte faktiskt igång TVn i morse när Luciamorgon sändes och förväntade mig att slockna illa kvickt så fort sonen gått hemifrån eftersom jag sovit ytterst lite i natt. Men jag höll mig faktiskt vaken, de finstämda sångerna till trots. Sonen å sin sida har tydligen fått uppleva ett Luciatåg live han. 

Med posten idag kom förresten vårt nya husdjur, ett ME-anpassat sådant. Rumsrent också, I hope. Eftersom den flyttade in hos oss just idag 13 december så får den kanske heta Lussekatten?


En av mina favoritsångerskor fyller 40 år idag, nämligen Amy Lee i Evanescence. Nu är ju sannolikheten att hon läser min blogg ungefär lika stor som att jag kommer att bli basketstjärna men för säkerhets skull så ... Ha den äran!

Lucka 5.

 

Ja idag fyller december månad hela handen och vi har kommit fram till andra söndagen i advent. 

Visste ni förresten att synen är det av våra fem sinnen som har flest sinnesceller? Att ögonen har ca 130 miljoner sådana? Nähä, men då vet ni det nu. Vad ni skulle ha för nytta av den kunskapen har jag däremot ingen aning om, kanske något att imponera med på fest eller så? 

Förrutom sinnena så finns det några andra som är kända för att vara just fem. The Jackson 5 t ex. De fem pelarna i islam. De fem flickorna som föddes in i dåvarande sjubarnsfamiljen Dionne i Kanada 1934 och blev de första femlingarna att överleva spädbarnsåldern. För att inte tala om de små krypen som lärde oss att Fem myror är fler än fyra elefanter.

Namnsdag idag har Sven, Stakka Bo kan fira sin 55:e födelsedag, Nelson Mandela avled denna datum för 8 år sedan och det var 529 år sedan Christofer Columbus upptäckte ön Hispaniola.

5 december är bl a Världsdagen för jordmån, en dag instiftad av FN. Den kallas även för Markens dag, något mindre högtravande. Syftet med dagen är att skapa uppmärksamhet kring vikten av att bevara jordmånens biologiska mångfald och en hållbar förvaltning av jordens markresurser. Så, hur uppmärksammar ni det? Jag själv uppmärksammar det genom att nämna det här, så jag har väl gjort mitt? 

Idag åkte maken iväg i ottan för att välta käglor i annan stad, och nej jag gick inte upp då och åt frukost bara för att tända andra adventsljuset. När jag och sonen till slut reste oss ur sängen strax före kl 11 var det ljust och han fick dessutom besök, men jag rullade ner lite halvt i sovrummet igen och tog med mig staken in dit 😊. Så glad andra advent till mig!

När andra ljuset brinner vi juleklappar syr.
Och mamma bakar kakor och har ett fasligt styr.

Fast njäe, några juleklappar sys inte här och inga kakor bakas. Däremot hade jag tänkt försöka mig på den där nya sortens julgodis, nämligen dammsugartryffel. Visst låter det gott? 😉 Men jag känner att jag inte orkar det ... det får bli en annan dag. Ny plan är att mest vila tills maken kommer hem och då ge mig ut för lite frisk luft och ett besök vid havet.

Lucka 4.

 

Idag lördag 4 december inleddes årets julgodistillverkning. Jag har dragit på det eftersom jag vet att jag har svårt att låta bli att äta för mycket av det, men nästa helg ska det bjudas på det så jag kan inte vänta längre. Jag fixar liksom inte att göra så mycket samma dag. 

Två sorter blev det idag. Dels chokladtryffel med nougat och mandel med chokladhackandet som jobbigaste moment vilket jag lejde bort till maken. Och dels det antagligen enklaste godiset man kan göra, d v s rischoklad. Mörk sådan denna gång. Och precis som alla andra år suckar jag över att det puffade riset bara finns i så stora påsar, även om jag brukar dela med mamma blir det oftast en hel del över. 

Nu ska jag bara göra 5 sorter till, om jag räknat rätt, varav den ena är ljus rischoklad och alltså löjligt jätteenkel men en annan i gengäld är en betydligt mer komplicerad sort som jag aldrig gjort för. Det kan ju bli spännande det där. Jag tror nästan jag får ta den sorten imorgon eftermiddag/kväll när maken är hemma och förhoppningsvis kan rädda mig om jag är på väg mot katastrof. 

Blir det nu skitväder en vecka framåt så finns det kanske t o m goda förutsättningar för att godiset räcker nästa helg, jag menar att då kanske jag inte pallar gå ut i garaget och ta hur sugen jag än är? Hoppas jag.

Idag är det också armbandsklockans dag. Har ni fortfarande en sån eller ni kör helt med klockan på mobiltelefonen t ex? Behöver ni en och skulle råka ha ungefär 486 miljoner kronor över så kan det om ni har tur räcka till världens dyraste klocka, ett armbandsur i platina med 110 karat färgglada diamanter. 

Min mormor hade haft namnsdag idag om hon levt, Barbro och Barbara är dagens namn i nuvarande almanacka. Mikael Rickfors fyller 73 bast, Sergej Bubka blir 58 och för 40 år sedan hade Emil i Lönneberga biopremiär i Småland.

Hemma hos Johanssons fixas det med lite belysning utomhus idag. Bl a har en ny ljusslinga runt taket på terrassen satts upp. Det skulle varit klart 1 advent, men se det smög sig. Bättre sent än aldrig? Ansvarige för projektet, d v s maken, beklagade sig nyss över att det är skitväder. Men jättemycket sympati får han inte från undertecknad då det funnits behagligare dagar att ordna det på om man inte varit så sent ute. Faktiskt. 

Att ta det goda med det onda.

Det faktum att sonen åtminstone periodvis inte är trygg med att vara ensam tvingar mig att göra en del saker vid en tidpunkt som inte alls är optimal. Men det leder också till att jag behöver vissa rutiner även för egen del, och det är inte bara sonen som mår bra av rutiner utan även jag. Till viss del i alla fall, så länge jag ändå lyssnar på kroppen och inte gör det jag "ska" i de lägen där jag egentligen inte borde. Envishet = bra. Tjurskallighet = dåligt. 

En rutin jag försöker hålla fast vid så gott det går är den som inleder dagen. Det kan ske vid lite olika tidpunkter beroende på veckodag, sömn o s v, men när jag känner mig redo att liksom vakna till så tänder jag svag svag belysning och kör min avspänningsträning, fortfarande kvar i sängen. Innan jag införde detta som morgonrutin så glömde jag ofta av att göra träningen, nu blir det i princip alltid av. Undantaget är om något annat stör min rutin, som att sonen behöver snabb hjälp eller så. Efteråt reser jag mig så smått och dricker ordentligt med vatten som jag alltid har i en flaska bredvid. Jag vet inte varför, men jag märker betydande skillnad i kroppen om jag inte skulle dricka typ en halv flaska. Nackdelen är att jag rätt snabbt blir rejält kissnödig 😁 så det gäller ju att kroppen verkligen är redo att stiga upp. När den är det så kör jag mina fysioterapeutiska övningar för nacken, om jag inte fixar eller kommer ihåg att göra dem 3 gånger/dag som är tänkt så har det åtminstone blivit gjort en gång. Därefter blir det frukost. Som en del dagar mest liknar lunch förvisso 😉 rent tidsmässigt i alla fall.

En dag förra veckan behövde jag just göra en sak vid icke optimal tidpunkt. För att det ö h t skulle bli möjligt med en promenad behövde jag ta den direkt på morgonen, något min kropp absolut inte är förtjust i. De vet jag som gammalt. Men eftersom det var då eller aldrig som gällde och jag är himla dålig på det där med aldrig så gjorde jag ett försök. Vad är det goda med det onda där då? Jo naturen belönade mig med att fixa en riktigt vacker morgonsol. Det var grått och vått innan jag gick ut, och det blev grått och vått efter att jag var klar, men under tiden jag gick så var det såhär: 

Tyvärr gör fotona inte det riktigt rättvisa, jag lovar att det var himla vackert 😊.

På tal om väder så har skrapa-rutan-på-bilen-tiden nu kommit. Kan jag nu kanske få beställa lite snö också? Kanske lagom till 1 advent till helgen? Tacksåmycket. 





På tal om 1 advent så har jag ovanligt svårt för att inte tjuvstarta i år, och jag vet inte varför för vi ska inte ha gäster på adventsmys här förrän om flera veckor så det är ju inget sådant som brådskar. Kanske är det den nya stjärnan till sovrummet som får det att klia i fingrarna? En grön stjärna för första gången någonsin. Det är ju förståss lite spännande ... Eller kanske är det sänkningen av köksön som är grejen? Nu kommer liksom ljusstakarna i köksfönstren att synas mer även innifrån. Ja så kan det kanske vara. Det är ju bra att man med så lite kan skapa spänning i vardagen 😊. 

En smärre livskris ...

... genomled jag i torsdags. Jag var hemma hos pappa (och mamma ja) för att kolla på VM-kval i fotboll och sen blev det ju onödigt viktigt vad som skedde i den andra matchen i gruppen med så jag beslöt att kolla på halva den där också. Batterinivån på telefonen gick ner till skrämmande 20% men jag kände mig lugn för jag har ju aaaaalltid laddare eller powerbank med mig. Jomen alltså jo, powerbank hade jag ... men ingen kabel! Jag har bytt väska och fast jag var säker på att jag lagt en sladd där så hade jag tydligen inte det. Det var dessutom länge sedan pappa själv hade iPhone så trots att han är bra på att spara saker "om utifall" så var oddsen att han hade en lightningkabel usla.

Jomen ni fattar paniken va? Jag kände mig rädd, naken, exposed som Maria Montazzami skulle ha sagt. Mamma förstod inte alls problemet. "Jomen då får du väl bara ringa från nån av våra telefoner om du behöver". Ringa? Det är väl inte vad man huvudsakligen gör med en telefon? Den äldre generationen har ju inte koll alls. De förstår inte våndan av att inte ha en lur med surf och laddat batteri.

MEN! Tack vare en pryl pappa har p g a ett uppdrag han har så hittades faktiskt en lightningkabel till slut och jag kunde andas ut. Sällan har det känns så skönt när jag kunde stoppa in den ... Sladden alltså!! 

Nu gick det ju fel i den andra matchen med förvisso. Men jag kunde i alla fall beklaga mig över det med hjälp av just en telefonen med surf och laddat batteri.

Just nu sitter jag förresten och surfar i köket. Vad är det för speciellt med det? undrar ni såklart då. Jo det ska jag berätta för er. Det har jag nämligen sällan gjort de senaste åren ty köksön var inte det minsta snäll mot min kropp. De höga stolarna var jobbiga att ta mig upp i och ner från, och arbetsstolen som är betydligt mer ergonomisk funkade inte heller höjdmässigt. Jag drog mig oftast från att sitta där för att det var för besvärligt.

Men i helgen investerade vi lite i min hälsa och vips har ön krympt några decimeter, motsvarande höjden av en låda i byrån, och stolarna likaså. Nu funkar det dessutom att sitta i arbetsstolen och armstöden går in under skivan vid behov. Det var liksom inte längre hållbart att ha köksmöbler som inte var tillgängliga för mig. 

Undrar hur lång tid det tar att vänja mig, nu hajar jag till varje gång jag kommer ut i köket 😁.

Förra helgen blev TV-rummet med ny soffa, och nu då köksön vilket också ledde till viss förändring i arbetsrummet då den gamla byrån fick sin nya plats där inne. Jag kanske en morgon vaknar och tror att jag ramlat in i fel hus dagen före? 😱. Nästa förändring blir dock av en betydligt mer sparsam art, nämligen adventsfixandet. Idag kom jag på att jag lyckats glömma bort var sjutton jag lade min nyinköpta adventsstjärna till sovrummet. Oooops! Men, jag har ju två veckor på mig att komma på det 😊.

Ni har väl inget bättre för er, så ...

Scenario:
Barn, uppskattningsvis 1½-2 år gammalt, med stor sannolikhet i alla fall inte äldre än så, är med vuxen person som troligen är förälder på ett ställe utanför hemmet. Sannolikt ett ställe de varit på förr. Barnet är inte med på noterna när de ska åka därifrån utan stannar ca 5-6 meter från bilen. Den vuxne sätter sig i bilen och stänger dörren, barnet står kvar. Den vuxne startar bilen, barnet står kvar men ropar efter den vuxne. Den vuxne börjar backa med bilen, barnet springer närmare och gråter med stannar några meter från bilen, fortfarande gråtande. Den vuxne backar bilen lite till innan h*n stannar och öppnar bildörren. Barnet står kvar ger ifrån sig ett skärrat skrik, då kliver den vuxne ur bilen och lyfter in barnet innan de kör därifrån med en rivstart.

Vad tycker ni? Rätt? Fel? Det beror på? Andra tankar? 
Diskutera i smågrupper, rita och berätta. Go!

Annars då? Jo ... Den Stora Vattenkrisen är över för denna gång, ca fyra dygn uppmanades man att inte dricka vattnet förrän det kokats innan flera tester skickade till flera laboratorium gav grönt ljus, och ingen verkar ha lidit allvarlig skada. Jag undrar om folk fortfarande tänker begära avdrag på elräkningen p g a ökad förbrukning när de kokade vatten, eller skicka in kvittona för vatten de köpte i affären?!

Och så har mitt ena lår börjat krångla, framsidan av lårmuskeln. Idag när jag var ute och gick en runda började det plötsligt hugga till i vart tredje steg ungefär, såpass att jag grimaserade, och ca hundra meter senare så ville benet inte acceptera nån tyngd alls i samband med de huggen. Jag trodde inte jag skulle lyckas ta mig hem igen för egen maskin ... men lika plötsligt som det startade slutade det igen. "Jaja, det var väl nåt tillfälligt bara" tänkte jag och fortsatte för att få till en timmes promenad totalt sett. Efter en stund började det dock likadant igen fast ännu lite värre så det krävdes en rejäl kämpainsats för att slippa ringa efter hjälp. Vad är det där för dumheter? Bara det inte blir som för några år sedan då jag en period t ex fick lyfta in benet i bilen med hjälp av armarna, och lyfta ner det från sängen, eftersom det helt enkelt inte lydde. Nej nej, inget sånt trams!

Usch jag börjar känna mig lite stressad inför kommande högtider. Jo jag vet att det är drygt 3½ vecka kvar till 1 advent men allt tar ju en sån tid för mig numera. Och ska nu låret börja dumma sig också så jag får svårt att ens ta mig runt här hemma så kommer det knappast att gå snabbare om man säger så. Nu tänker ni att det är inte hela världen, det blir advent och jul ändå och det är inte så noga. Men jo, det är viktigt för mig med ljusstakar och stjärnor och färger och sånt. Jag är hemma så mycket, högst ofrivilligt, och att kunna fixa och piffa till det så som jag vill ha det har stor betydelse för mitt välmående. Men den stressade känslan är inget vidare, den måste jag försöka göra något åt. Kanske skriva en liten "att göra"-lista och planera lite så att jag vet vad som ev. behöver inhandlas, vad som kan förberedas, vad jag kan delegera till maken o s v? 

På tal om det så har jag faktiskt inte satt årets glögg än, min dunderglögg som kan få öronen att krulla sig, något som alltid annars görs en månad före 1 advent. Det är egentligen ingen kris alls då vi har kvar sen förra året och glöggen är som godast just året efter, men ändå ...

Jaja, jag får väl öva mig lite på att frångå rutinerna så smått och årets glögg får vänta tills maken kan hjälpa mig då mina händer just nu är på synnerligen dåligt humör.

Och på tal om glögg ... så har jag faktiskt ändå redan frångått en av de viktiga principerna och druckit julmust före 1 advent! Bara litegrann, men det räknas ju ändå. Så det kanske bara är logiskt att andra saker avviker från det normala i år också?

Näää där blev det fel. Jag skrev om julmust, inte julmus!

Jag är en lortgris.

I alla fall var jag det som barn, och tonåring. Även i sammanhang då det var normalt att vara lortig så var jag ständigt snäppet lortigare än alla andra. Ja det är så jag har fått det berättat för mig i alla fall. Och många gånger har berättelserna om hur jag fick lingonsylt på ryggen och hur det hittats plättar i håret på mig efter måltider dragits. 

Med stigande ålder har jag blivit något mindre lortig faktiskt, även om t ex vita tröjor eller skjortor sällan är någon god idé. Många "spillningar" (hehe) kan också skyllas på mina dåligt fungerande händer, det gör det liksom rätt okej. Men när jag idag tog på mig min sweatshirt så fann jag en fläck, troligen fettfläck. På ... ryggen ... Jag får väl inse att jag är en lortgris även som fullvuxen. Vilken förresten påminner mig: gissa hur det ser ut på morgonen om man ätit choklad i sängen kvällen innan, varit jättetrött och tappat ett par bitar utan att märka det innan man somnade? 

Så värst lortig bör jag inte behöva bli om jag går ut nu, men däremot blöt. Ty det regnar vågrätt, med andra ord så blåser det som in i baljan samtidigt som änglarna inte kan hålla tätt. Då är det väl bara för mig att ge katten i att gå ut? kan man tycka. Det är ju inte så att jag har nåt jobb eller så att gå till (näää ja' ä' int' bitter). Men nu är det som såhär att jag vet att det i en viss affär finns en veganvänlig nyhet just nu som jag är hemskt nyfiken på, och dit måste jag innan de rackarna tar slut och även såpass tidigt att jag hinner hem innan sotaren kommer på besök efter lunch. Ja alltså inte bara besök som i besök utan h*n ska liksom kolla läget med öppna spisen med å yrkets vägnar, bäst att skriva det . Man kan aldrig vara för tydlig i dagens läge! Jag kan tänka mig ryktet snabbt sprida sig annars om hur det minsann varit en sotare här när maken var på jobbet och kort senare dyker även ett foto upp av mig med misstänkta askgrå fläckar lite här och där. Som den lortgris jag är ... 

På tal om lort. Jag har i många åt försökt bli klok på skillnaden mellan toalettpapper och bad & toalett-papper men gått bet. Nu har jag dock sprungit (typ) på en förklaring från ICA i alla fall. Den lyder såhär: Bad syftar på badrum och de ville helt enkelt ha ett roligare namn än bara toalettpapper och valde därför Bad & Toalett. Jaha ... Så det är alltså ingen skillnad alls vad gäller ÄNDAmålet 😂. Jag börjar ju förståss fundera över definitionen av badrum. Om det inte finns nåt badkar utan dusch där, är det fortfarande godkänt som badrum? Och det finns ju toaletter som bara är just toaletter, som varken har dusch eller bakar, kan man verkligen ha Bad & Toalett-papper där då? Det blir väl missvisande? Har de tänkt på det va?

Visst är det typiskt att när man äntligen får svar på en fråga så väcks genast en hel drös nya? 

"Om du vore ett djur, ...

 ... vad skulle du då vara?" är en fråga som ställs lite då och då. Själv vore jag nog en sengångare, fast inte lika söt som många av dem. Allt stämmer inte in på mig, bl a har de dålig hörsel men hos mig är det ett sinne som fungerar aldeles utmärkt. Men de tillhör t ex "håriga trögdjur" och det är mitt i prick 😁. De omnämns ofta som märkliga, och det gör väl jag med 😏. De rör sig långsamt, har dålig syn, har bra luktsinne och är inaktiva en stor del av dagen. Check, check, check och check! Sengångare äter nästan uteslutande blad och så långt sträcker ju inte jag mig men jag äter i alla fall nästan uteslutande växter och produkter skapade av dem. Och de liksom jag kan vid hot slå till oväntat snabbt. Jo jag tror faktiskt jag varit sengångare i ett tidigare liv.

Idag har jag faktiskt rört mig ca 7 mil. Men inte till fots, no way, utan via bil. Maken har varit ledig idag för att finnas till för sonen under hans första dag i ny skola och jag passade på att sticka till stora staden Malmö. Jag fick en hyfsad slant av mina föräldrar när jag fyllde år för några månader sedan och beslöt att de skulle gå till nya jympaskor. Nu kunde jag inte skjuta upp detta inköp längre då de gamla gav upp, och fick tag på ett par som kändes bra. Jag måste ha mycket stöd under fotvalvet och det begränsar tillgången på outlet men jag lyckades alltså denna gången med. Kanske blir det en invigningspromenad imorgon? Jag fick även tag på en sittpall/fotpall med förvaring att ersätta en av de som efter lång och trogen tjänst gått sönder här hemma de senaste åren och jag köpte en annan typ av puff typ härom dagen med. Nu har vi nästan lika många möjliga sittplatser i vardagsrummet som förr, när man kan och vågar köra större fester igen är vi redo!

Idag är det förresten Berätta ett skämt-dagen, men det tänker jag banne mig inte göra! Folk bara klagar på att de är för dåliga, för torra, för Göteborg-iga o s v. Så In Your Faces!

Nu får det vara slut på semestern.

 Ja bloggsemestern alltså. Ska jag ö h t ha bloggen kvar så får den minsann uppdateras hyfsat ofta i alla fall, och att ta bort den tar för mycket emot ... så, uppdateringar får det bli. Om jag skriver väldigt korta inlägg kanske jag orkar fler i stället? 😉

Vad har hänt sedan senast då?
💊Bland annat har både jag och maken blivit fullvaccinerade (för närvarande i alla fall) mot covid-19 utan några märkbara biverkningar. Sonen fick sin första spruta i helgen och verkar även han ha sluppit lindrigt undan, han blev jättetrött några timmar efteråt och däckade i ett par timmar men annars inget alls mer än den vanliga ömheten vid injektionsstället.
🚴Jag har, långt om länge, begått säsongspremiär med/på Sixten von Elcykel.
🛀Poolen har fått rejäl påfyllning av ett par rejäla regnväder, det ena så kraftigt att vi inte kunde höra vad vi sa ute på altanen då det slog så hårt mot taket.
🍷Jag har råkat ta mig en helkväll på puben, det som var tänkt att bli en kortis.
💸Försäkringskassan har beslutat att ge mig fortsatt hel sjukersättning, ett väntat och logiskt beslut men det finns ju sällan några 100%-iga garantier.
⛴Vi har hälsat på kusin med familj i nordöstra Skåne dit de tog sitt pick och pack och flyttade förra året och även tagit en liten sväng, eller två svängar, mellan Helsingborg och Helsingör. Detta var allt det blev i form av "resande" under makens semester.
🛸Jag har pysslat lite med inredning i form av strategiskt utplacerade flugsmällor, delvis färgkoordinerat.
⚽Och givetvis har jag kollat en hel del på OS. Damernas fotboll har nog, finalförlusten till trots, varit höjdpunkten ihop med dubbelsuccén i diskus. 

Som vanligt har jag spenderat en himla massa tid i sängen, ofrivilligt mycket alltså, och svurit och muttrat lite över min dumma kropp. Men det försöker jag att inte fokusera alltför mycket på.

Sista veckan av sonens sommarlov är påbörjats, på måndag börjar han äntligen på (antar vi) rätt skola, en utbildning med den inriktning han VILL gå och i rätt skolform. Flera år för sent, men bättre sent än aldrig antar jag. Jag hoppas hoppas hoppas det kommer att funka bra, det känns som att det är sista chansen för en vettig framtid och hyfsat självförtroende.

Nu ska jag försöka ladda upp för en kvällspromenad, jag har tänkt ge mig iväg en sväng när maken kommit hem. Men jag säger som Arnold: I'll be back! 

Vilse i tiden.

Av sommarens fotbollsfest återstår bara en match. Makens semester har efter idag passerats till två tredjedelar. Hela familjen har badat i havet, en del av oss flera gånger. Man kan tro att sommaren snart är slut, men det är den ju inte. Vi har inte ens nått halvvägs in i juli än för jösse namn. 

Tack vare vaccinationer (de flesta vi träffar har fått minst en spruta, en del två, maken och jag får snart vår andra med), lägre smittspridning (även här i hålan), lättade restriktioner och väder som i stor del tillåter utevistelse ligger en del trevliga saker framför mig. Yey! Med vissa försiktighetsåtgärder ja, pandemin är inte över. Det behövs verkligen påfyllning på det sociala kontot och jag ser fram emot inplanerade grillkvällar här och hos andra kompletterat av minst en "tjejkväll". Sen så börjar ju faktiskt OS om ett par veckor, det ska inte glömmas, om än med viss besvärande tidsskillnad. 

Under mannens första semestervecka gjordes inte nåt särskilt, lite småpill här och en liten färgklick där för hans del och jag passade nån dag på att ta mig in till Malmö en sväng utan att behöva tänka på sonen här hemma (som inte alltid mår bra nog att lämna för länge). Denna veckan har sonens rum delvis fixats till och fräschats upp, kvarstår gör återuppsättning av några hyllor samt att han då återför allt lego han varit tvungen att flytta ut. Min del i detta arbete har bestått i en del instruktioner och tips samt avtorkning av skrivbordet som inte fått en rejäl omgång på länge, något annat har jag inte kunnat bistå med. Jag hade gärna målat lite t ex, men det går inte. I stället har jag i onsdags det bankades och spikades flytt hemifrån för att skydda mig själv från ljuden och en del av gårdagen blev stanken från färgen för stark så jag flydde någon timme igen.

Sonen har hittills ägnat sommarlovet åt att bli rik. Han har jobbat en del hemma hos sin morfar och fått riklig påfyllning på bankkontot, såpass mycket att det räcker till ett nytt Star Wars Lego-paket som snart kommer ut och som han längtat efter ett bra tag. Mitt bankkonto är väldigt avundsjukt men försöker dölja det för att inte verka misstänksamt 😉.

I helgen tar vi om planen håller en sväng upp till en släkting som nyligen köpt hus i norra Skåne. Och nästa vecka ska jag och maken försöka få till en liten tur mellan Helsingborg och Helsingör. Dels för att få lite miljöombyte, dels för att få lite tid på tu man hand och dels för att passa på att köpa lite flytande föda. I övrigt blir det inte mycket semestrande borta från hemmet detta året precis som förra. Kanske nästa? 

Utan någon som helst koppling till varken släktingar eller båtresor: Hörde ni om författaren som skrivit en bok om flatulens? Fisen heter den visst. Men den har inte släppts än!

Det blev visst en cliffhanger.

Min intention var inte att hålla er på sträckbänken, jag glömde bara ... men meddelar nu att mitt prov gav negativt svar. Alltså ingen påvisad covid-19. Utifrån att jag inte egentligen har nåt direkt symtom, det halsonda som ö h t fick mig att testa är borta och nästäppan har jag till och från året om p g a allergi, är det inte en jätteöverraskning men med tanke på att maken varit/är sjuk och sannolikt även sonen så vore det ju ändå motsatsen till förvånande om även jag åkte på det.  

Många med ME har ett immunförsvar som inte fungerar normalt, men det innebär inte tvunget att det är kraftigt nedsatt och att man smittas av allt och alla. En del ME-drabbade kan tvärtom vittna om att de snarare sällan blir "vanligt" sjuka. Jag tillhör dem, tidigare i livet var jag ofta förkyld, åkte på influensa varje år och hade halsfluss otaliga gånger o s v. Året då min ME sannolikt utvecklades var jag t ex sjuk ofta. Men sen sjukdomen blev sämre för snart 6 år sedan så har jag klarat mig från nästan allt sådant, väldigt tacksamt. Det räcker liksom gott och väl med själva MEn med fibromyalgin som sidekick. Och att jag nu då, av allt att döma *ta i trä*, lyckats ducka för corona-viruset trots dess närvaro i hemmet styrker väl i alla fall att mitt immunförsvar inte är kassare än de flesta andras. 

Nog om corona ... Idag har det varit nåt så ovanligt som snö i Trelleborg. När jag kikade ut i natt var det enda vita jag kunde se ett tunt täcke av frost på gräsmattan. I eftermiddags såg det ut såhär  🠊

Här nere kan man inte veta om det blir fler vita dagar ö h t, så jag hällde med en timme till godo till solnedgången ner mig i termobrallorna och tog mig ut en timme. Det var gott om folk i och omkring pulkabacken, på gatan eller garageuppfarten skottandes snö, på promenadvägarna o s v. Rätt gott om snögubbar med, det gäller som sagt att passa på. 

Min hälsporrefot gillade absolut inte det där. Och jag kan förstå den, jag var tvungen att välja mellan varma skor med liten halkrisk och fotsnälla skor som inte står så bra emot snö och kyla och valde det förstnämnda. Så nu är det en stor utmaning för mig att ö h t gå, men det var en kalkylerad risk och inget att säga så mycket om. 

Till slut, tro´t eller ej men julen är borta! Alltså den är inte sorterad och nerpackad i sina kartonger än (jo granen ligger i sin egna låda) men den är bortplockad och till viss del ersatt av mer neutrala grejer. Jag lär väl flytta runt och byta lampor och lampskärmar, blommor och krukor, kuddfodral och filtar samt ljuslyktor och ljusfat med mera ett bra tag till. Det får ta sin lilla tid. 

Dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan ...

 ... före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dopparedan är det idag. Tror jag i alla fall. Ni får gärna kontrollräkna om ni inte har något bättre för er 😃. En vecka har gått sedan senaste inlägget, och jag får hemskt beklaga till alla er som sett sååå fram emot bloggadventskalendern i år. Det har verkligen inte funnits varken ord eller idéer till något sådant, jag hoppas ert lidande inte är alltför stort trots allt.

Men en liten lägesrapport kan jag ge:

🕯 All adventsbelysning är nu uppe, inkl. den girlang mellan TV-rum och vardagsrum som visst glömts bort tidigare.

ใ En andra omgång saffransbullar har bakats, en omgång bestående av tre sorter: riktigt goda snurror med mandelmassefyllning, exploderade bullar med vaniljkräm och jättetrista vanliga lussebullar.

🍫 Tre sorters chokladgodis är tillverkade: rischoklad, chokladtryffel med nougat och romtryffel.

🌳 Adventsfika med gudbarnen och deras föräldrar har ägt rum ute i skogen.

🎁 De julklappar jag själv fixar är inte bara inhandlade (näthandel is da shit) utan även inslagna och i vissa fall överlämnade till mottagarna.

🥳 En ny julhuvudbonad är inköpt. Ja faktiskt bara EN!

☕ Glöggen av årgång 2020 är filtrerad och upphälld på flaskor.

Tja, det är väl det hela. 

Igår var jag ensam hemma i princip hela dagen, och då passade jag på att göra lite mer än jag borde här hemma. Som straff har jag nu en envis maffig huvudvärk som bara till väldigt liten del lindras av maxdosen av mina mediciner och rejält ömma fötter som dock antagligen varit ännu värre om jag inte plågats med fotmassage igår. I övrigt känns själva kroppen dock ganska okej, så jag ska efter att jag avslutat detta inlägg se om skallen mår lite bättre av en promenad. Det känns som att det inte borde kunna bli värre i alla fall.

Ni är ju en del som är mer isolerade och begränsade i ert umgänge än ni brukar denna tiden på året, så jag känner att det passar fint med lite tips på lekar ni kan göra ihop med era närmaste. Ty de går alla att leka även med max 8 personer, jag lovar! 😁

 

Det låter väl väldigt roligt? Jomen kom igen nu, var inte en sån Grinch!

Duuduu duuduuuu, dudu duttuttuuuu. Duuduu duuduuuu, dudu duttuttuttuttuuuu.

Jomenvisst "hör" ni vad det är för låt? Inte? Nähä, försök lite till då. Jag tycker det är glasklart. Och jag valde den just för att nu har nedräkningen mot jul börjat på allvar. December månad är inne på sin andra dag, adventsbelysningen gör sitt bästa för att öka hemtrevlighetsgraden och än så länge är datumljuset i fas med verkligheten. Å andra sidan bör man nog inte lägga för stor vikt vid det där ljuset i år, det stöp (no pun intended) nämligen i golvet och gick sönder vid nr 17. Så utgår man från det kanske det aldrig blir jul utan vi stannar vid morsans födelsedag. Den som lever får se. 
Såhär ser det i alla fall ut i vardagsrummet, en del av det åtminstone. 

Fast vi har ljusslingor och liknande så vi skulle kunna belysa huset så det synts ut i rymden så råkade jag köpa en ny utebelysning i år. Jag kände att omväxling faktiskt ju förnöjer och slingorna i två små enar på framsidan har bytts ut mot ... tja ljusbollar på pinne?

Oh, ja, just det. Denna kransen som jag satt ljusslinga i är också ny för i år. Som sagt, omväxling förnöjer 😊.

Adventspyntningen skedde i lördags och då var det också tillåtet att dels dricka julmust och dels börja spela julmusik. Jag brukar vilja lägga till nån ny jullåt till spellistan varje jul, och i år har denna tillkommit. 

 

Vissa sånger och låtar bör det krävas specialtillstånd för att få röra, och Tänd ett ljus tillhör nog den skaran. Men jag tycker The Mamas kommer undan med det.

Jag hade tänkt skriva lite mer om vad jag haft för mig, men ibland går tiden extra fort (eller så är det jag som är extra sölig) och jag hinner inte nu. Jag ska ut i mörkret och jaga. Ja Pokemons alltså. See ya!