Vi har alla våra vanor och ovanor.

Vissa biter på naglarna (skyldig!!), vissa kommer alltid för sent, vissa går av ren protest under alla stegar o s v... Jag tycker Simon ska sluta med sin vana/ovana: att slå huvudet på olika sätt. Ett axplock:

Nåt av det första han gjorde när vi landat på Kastrup efter att vi hämtat honom som liten plutt var att slå pannan i stengolvet vid väskutlämningen, såpass att det tjongade till rejält i videokamerans ljudupptagning.

Under sitt första halvår här hemma slog han pannan i soffbordet två gånger på samma ställe, alltså på samma ställe i pannan, med ett rejält märke som följd. Att man inte ska hoppa i soffan har han dock inte lärt sig än, vid snart 9 års ålder.

Ett par år senare spräckte han ögonbrynet, på ett soffbord då också om jag inte minns fel, så nu har han ett tjusigt ärr där. Lite småcharmigt, men rätt onödigt.

När han var 6 och började på skolan så hann terminen i förskoleklassen inte ens börja innan de ringde oss och sa att han fått en lampa i skallen. En såndär väggplafond ni vet... Det gick rätt bra efter omständigheterna som tur är.

Härom veckan lyckades han få en stor spelkula i huvudet med en rejäl bula som följd. Ja han böjde sig ner mot marken för att plocka upp sin kula samtidigt som kompisen hivade iväg sin. Tjong! sa det...

Och i tisdags fortsatte han på den inslagna banan och smällde pannan i nån bom eller nåt på badhuset. Omständigheterna är lite oklara men det verkar ha blivit nåt galet vid vattenrutschkanan, och nu är han fortfarande lite öm och har ett skrapsår vid hårkanten.

Förvisso... alla smällar mot huvudet kan kanske förklara ett och annat :-)

Inte för att jag är indier, men...

... typ nästan i alla fall...

Jo vi ska ha vårfest på jobbet imorgon och bjudit in föräldrar och barn. Knytis kan man säga att det blir, och så har vi t ex föreslagit att om man vill kan man ta med sig nåt ätbart som härstammar från ens ursprungsland eller så. Nästan alla familjer hos oss har annat ursprung än svenskt. Jag själv tar med indisk linssoppa... Kör på sonens ursprung, för svenskt käk är rätt trist ;-) och att hitta nåt svenskt vegetariskt dessutom är inte så lätt. T o m ärtsoppan (om den nu ö h t är svensk) brukar innehålla fläsk eller liknande.

Jag gjorde t o m två varianter av linssoppa idag. Dels den indiska då, och dels en försvenskad Jennie-variant som dessutom är mycket snabbare att göra. Vid provsmakning gillade både jag och maken båda två, fast den indiska var det lite mer sting i.

Recept? Okej!

Indisk linssoppa, cirka 3 "normala" portioner om det är huvudrätten.
Hetta upp 2 msk olja i en gryta/kastrull. Fräs ½ hackad lök och 1 hackad vitlöksklyfta några minuter i oljan. Tillsätt sen 2 krm chili-flakes, 1 tsk spiskummin, ½ msk Garam masala och en "dutt" gurkmeja och fräs en minut till under omrörning. Tillsätt sedan 1 liter vatten, en tärning grönsaks(eller höns-)buljong och 1½ dl torra röda linser. Låt småputtra ca en halvtimme. Smaka sedan av med pressad lime (efter smak, kanske 1 msk eller så), salt och peppar. Tillsätt ev. lite coloritsoya för färgens skull. Garnera om ni så vill med färsk koriander.

Jennies linssoppa, ca 3 "normala" potioner här också.
Hetta upp 2 msk olja i en gryta/kastrull. Fräs ½ hackad lök och 1 hackad vitlöksklyfta några minuter i oljan. Tillsätt sen 2 krm chili-flakes, 1 tsk spiskummin, ½ msk Garam masala och en "dutt" gurkmeja och fräs en minut till under omrörning. Tillsätt sedan ½ liter vatten, 1 grönsaksbuljongtärning och  ½ liter passerade tomater. Låt småputtra ca 5 minuter. Tillsätt sedan ca 7½ dl _kokta_ linser och låt dessa bli varma. Klart att servera!

Ja, där var dagens mattipps.

Om man nu ska se på saker positivt...

... så är nog dagens väder utmärkt att vindsurfa i. Det finns väl egentligen bara två aber med det. Det ena är: Jag har ingen surfingbräda. Det andra är: Jag kan absolut inte vindsurfa! Men surfa på Internet, DET kan jag. Som tur är... Både med och utan vind.

Maken min, han tyckte att min nya näspiercing var för stor. Betydligt bättre när jag gömde kulan dock ;-) Men, allt är ju relativt. HÄR är en stor piercing!

Nu: Dags för lunch. Sen sola (JA jag rengör piercingen noga och täcker över den) och träna. See ya!

Säger som Fylking: Äntligen!

Äntligen har jag ett piercingsmycke i näsan igen... Fast en ring nu. Jo för snygge trevlige charmige herr piercare kunde inte heller få i "ploppen", bara halvvägs, trots töjning av hålet (jajaja, inte DET hålet, skärp er!). Den kom liksom bara halvvägs. Så det fick bli en nygammal piercing i form av en ring, sen när den är läkt kan jag gå dit för att försöka byta igen. Töjningen och smycket till trots fick jag det hela utan kostnad, antagligen för att han fick plåga mig rejält ;-)

Frågan nu är: synlig eller osynlig kula? En fråga jag aldrig trodde jag skulle ställa...

Synlig?

Eller osynlig?

Ja försök ignorera hår-rufset och min trötta uppenbarelse.

Det gäller att prioritera.

Helst prioritera rätt också. Jag har nog misslyckats med det för jag märker att arbetet går ut över bloggandet. Illa illa...

Jag har i alla fall halvbloggat kan man säga. Bl a tagit foton, bl a i samband med Valborgsfirandet, som jag tänk att "Dessa blir utmärkta som bas för ett inlägg" men sen inte orkat/hunnit skapa det där inlägget. Ja jag har t o m EFITat, ja tagit själva fotona alltså men inte lagt in dem. Skämmes tamejfan! Men, nu har jag en hel helg utan inplanerade aktiviteter framför mig så nog ska jag få chansen att komma ikapp lite.

Lite snabbt såhär kan jag i alla fall meddela att jag är stolt innehavare av en tredagarsbiljett till Sommarrocken i Svedala i juli, att jag varit näspiercinglös sedan natten mot söndag men idag äntligen ska få hjälp att stoppa i den igen och att jag är en fena på att laminera foton (man kan fortfarande inte klippa rakt!).

Vi hörs!