Nu har jag haft sex...

..., ja sex gröna matdagar på raken menar jag. En dag till och det blir en hel grön vecka, det satsar jag på!

Idag på eftermiddagen fick jag t o m maken med mig ut på en promenad. 45 minuter blev det, och under den tiden hann hostige och snorige sonen ringa två gånger för att fråga när vi kom hem igen. Nåååågot stressande, annars hade jag gärna tagit en sväng till. Hösten är min tid. Frisk luft, inte så mycket besvärande pollen, inte så varmt och svettigt och bekväma träningsbrallor funkar perfekt att gå i. Imorgon tar jag nog en långrunda på egen hand. 

Just promenader och powerwalks tillsammans med cykelturer lär bli min motion ett tag framöver. Jag vill gärna komma igång med gymträningen igen, men känner att jag måste ta en sak i taget nu. Först få  maten att funka lite mer automatiskt, med lite mer flyt. Jag är liksom långt ifrån säker på att den biten kommer att funka. Långt långt ifrån. Men sen när den gör det, då ska jag försöka få in träningsrutinen. Yepp, så får det bli.

Annars har denna helgen hittills bestått mest av matplanering, matlagning och matätande. Ja och så lite städ, med betoning på lite. En del nätsurf har det såklart blivit, och Idol på TV. Inte så mycket att blogga om direkt. Så, jag låter bli.

ETT popcorn!

Det är det avsteg jag gjort från "Jennie-dieten" de senaste 4 dagarna (ja jag räknar med att jag klarar det idag också för jag ska snart lägga mig). Det där popcornet bara råkade åka in i munnen när jag lagade mat. Och ett popcorn är ju ingenting tänker ni. Och nej egentligen inte och därför räknar jag det som 4 felfria dagar. Men det är ju det där att ett lätt blir två, tio och tjugofem, och att popcorn lätt blir macka, pommes eller choklad. Typ. Så helst ska ju det där första också undvikas ;-)

I alla fall, de flesta av er vet ju hur min historia ser ut. Upp i vikt, ner i vikt, upp i vikt, ner i vikt, upp i vikt o s v. Senast jag var målviktig var för 11 år sedan och det höll i ett år. För ca 1 1/2 år sedan kändes målvikten åter inom räckhåll efter att ha gått ner runt 30 kg, men sen började uppgången igen och nu har jag 25 kg att gå ner för att nå mitt mål. Och skulle jag fått betalt för varje gång jag använt ordet nystart eller omstart skulle jag kunna köpa en egen privat ö nu.

Dock, att ge upp finns inte på kartan. Oavsett hur många nystarter och omstarter det tar. Jag kan och får bara inte kapitulera. Varken för min skull eller för min familjs, jag är skyldig både dem och mig själv att försöka må så bra som möjligt. 

Nu har jag alltså klarat 4 felfria dagar på rad, vilket var länge sedan. Men vad säger utöver det att det ska lyckas NU när det inte gjort det tidigare? Egentligen absolut ingenting... Ingenting. Men eftersom jag som sagt inte kan ge upp så är det bara att jobba på. Jag tror dessutom att jag, precis som när allt funkade så bra för några år sedan, har fått med mig Peter på tåget också. Han har inte alls lika mycket att gå ner och brukar dessutom kunna gå ner väldigt fort, så det gäller att han liksom stannar kvar på tåget även efter att han nått SITT mål. Han behöver bara byta till en annan vagn, typ...

Allt eller inget är tyvärr något som ofta gäller för mig, vilket bl a gör att om jag äter dåligt en dag efter flera bra dagar kan jag tappa allt och fortsätta äta dåligt nästa dag också "för allt är ändå förstört", och så blir det dåligt dagen därpå med, o s v. Mitt förnuft säger att det där är helt galet, men känsloätaren och matmissbrukaren i mig har en tendens att vinna över skallen. Så jag har bestämt mig för en ny strategi. Jag ska färgmarkera dagarna i nån form av kalender med typ grönt, gult och rött. Grönt för "perfekta" dagar, gult för "inte riktigt bra men ingen katastrof" och rött för de där riktigt dåliga. Har det då gått bra ett tag blir det förhoppningsvis mer tydligt att det bra överväger trots att det nu blev lite sämre en dag och att den stora helheten inte är nån fara. Det mesta är ändå grönt, liksom... Det låter kanske barnsligt, men mitt matmissbrukarjag är inte det mognaste jaget i världen, så... Det är väl värt ett försök.

Dag 3, igår, var riktigt jobbig då jag var hemma med sjuk son och alltså hade tillgång till ätbara saker hela tiden. Men det gick alltså vägen, likaså idag när jag också var hemma. Imorgon är det jobbdags igen och matsäcken är förberedd. Därefter följer helgen, med sina frestelser... Jag antar att fortsättning följer.

Whazzaaaaaaap??

Här har ungefär följande hänt sedan senast:

Jag har varit förkyyyyyld! Stackars mig.

Jag har varit på Kick Off med nya jobbet och sett till så att de aldrig glömmer den genom att få krampanfallet Allan där på natten. Ja det gäller att göra avtryck!

Jag har i samma veva upplevt magkatarren från helvetet och testat hur det är att inte få behålla mer än någon klunk mjölk på flera dagar.

Jag har haft ett positivt medarbetarsamtal med chefen.

Simon har blivit testad för diverse allergier och främst misstänker man kvalsterallergi. Så som jag också har. Det sociala arvet är ju stort men att det kunde föra vidare allergier visste jag inte...

Poolen har blivit utdömd efter att ha tjänstgjort i 5 somrar, tror vi. Så nästa år blir det en ny, kanske storleken större.

Jag har funderat på att flytta min blogg eftersom man här inte kan lösenordsskydda enskilda inlägg... eller så kanske man kan det men jag har inte hittat hur ;-) Vet ni? Jag vill alltså inte lösenordsskydda hela bloggen, bara några få inlägg.

Simon har förlikat sig med att hans nya cykel saknar fotbroms och vant sig vid att använda den. (Men att det ska vara så svårt att hitta cyklar med ganska få växlar och fotbroms utan att lägga ut en halv förmögenhet!!)

Släkten har utökats med ytterligare ett kusinbarn, en liten fin Ebbe.

Jag har spelat säsongens första bowlingmatch. Hur det gick? Käpprätt åt...

Jag har suttit uppe en halv natt och skrattat så jag nästan kissat på mig åt klipp från Parlamentet, främst ja eller nej-ronden (de får inte säga ja, nej eller va? och inte tveka för då åker de ut). Att två små ord kan göra så mycket så kul!

Jag har uppdaterat min iPhone till IOS 7 och tycker det är skitfult!! Så nu ska jag sura. Hela kvällen.

Något jag däremot INTE har gjort är att dricka såhär stark öl:

från skyltat.se
 

It's been 3 weeks since my last confession.

Ja ibland går jobbet verkligen ut över fritiden. Illa, men så ser den krassa verkligheten ut. Och trots allt ligger bloggeriet inte i övre delen av prioriteringslistan. Men nu har jag tid. Och ork. Som sägs på TV... Detta har hänt:

Årets Indienträff på Getterögården bjöd på underbart sensommarväder, god glass, som vanligt trevligt sällskap och givande diskussioner, lite turistande och årets sista (?)bad.

Simon har hunnit fylla 10 år minsann, firat första nollan... och fått sin första mobitelefon. En telefon som man nästan "bara" kan ringa och ta emot samtal med, och skicka och ta emot sms. Jo, det finns faktiskt sådana fortfarande ;-) 

Det har hunnit vara Mikaeli Markn... nej, förlåt... Palmfestivalen också. För en gångs skull krockade den inte med Indienträffen så vi var där båda dagarna. Först en längre stund på fredagen, och sen en kortare på lördagen efter att Peter stått 2 h i insläppet till öltältet och bl a snackat en stund med en lokalkändis. Benny Hult ;-) Alcazar fick oss bland publiken i ca 10 minuter också, se'n räckte det.

I helgen som gick hade vi 10-årskalas. "Vuxenkalas" var det. Kalas för kompisarna var Simon av nån anledning inte sugen på i år.

Menyn blev... annorlunda ;-) Revben, köttbullar, prinskorv och potatisgratäng beställdes från födelsedagsgrisen, grönsakerna och såserna lade vi till :-)

Sensommaren var på gott humör även denna dagen så vi satt mestadels ute. Najs.

Till helgen är det dags för lite nöjen igen. Först kick off med jobbet fredag-lördag, därefter kräftskiva (igen) på lördagskvällen. Vad jag gör på söndag behöver jag nog inte berätta??