Visar inlägg med etikett familj. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett familj. Visa alla inlägg

fredag, december 10, 2021

Lucka 10.


Nu börjar det kännas att julen närmar sig. Ikväll var det egentligen dags för årets första adventsmys av minst två. MEN det fick skjutas upp p g a sjukdom hos en av familjemedlemmarna. Den andra familjen alltså. Jättetrist, vi hade verkligen längtat efter att ses men det är inget att göra åt. Nu får vi se fram emot en träff i mellandagarna i stället, och barnen har julklappar att se fram emot även efter julafton 😉. Ja man får ta det goda med det onda. 

Jag förstår om ni oroat er för hur det egentligen skulle bli med Mozartkulorna, om de ö h t skulle bli skapade. Kanske detta exakt 1 dygn gamla foto besvarar er fråga? Nej det är INTE räkchips och bajskluttar, det är mandelmassa och nougat. Två steg i tillverkningen av kulorna var klara, jag jag färdigställde dem faktiskt sen innan mörkret föll. Medalj tack!!  

Ni kanske undrar vad Mozart har med kulor av nougat, mandelmassa och choklad att göra? Jo Mozartbonbons skapades tydligen av en österrikisk konditor vid namn Fürst på 100-årsdagen av Mozarts död.

Vad jag kunnat läsa mig till är att inga industriellt tillverkade kulor idag följer originalreceptet, och det har varit strider kring vad som ska räknas som "riktiga" Mozartkulor då Fürst inte skyddade namnet. Vad som gäller är tydligen att de som räknas som "äkta" tillverkas av samma konditori som då. Det finns också lita olika utformningar. En del har mandelmassa innerst, därefter ett lager nougat och sist choklad. En annan variant är en inre kärna av grön marsipan, därefter nougat, mandelmassa därefter och så då choklad utanpå. Ja ni kan se olika konditoriers varianter här till vänster. Jag kör såklart på enklast möjliga 😊, som den femte uppifrån.

Idag är det ju Nobeldagen. Om jag fattat det hela rätt så kommer det i år, av pandemiskäl, att vara en prisceremoni med utdelning på distans och ingen Nobelfest. Skönt att veta, då är det därför jag inte fått nån inbjudan. Det är också Internationella dagen för mänskliga rättigheter. Den instiftades av FN 1950 och datumet valdes för att FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs av generalförsamlingen 10 december 1948. 

Malin har namnsdag idag ihop med Malena. Båda namnen kan kopplas till det hebreiska Magdalena som i sin tur betyder kvinna från Magdala. Ni som kan er Bibel vet att staden Magdala bl a var det hemort för Jesu följeslagare Maria (Maria från Magdala, kallas även Maria Magdalena) som sägs ha varit den som fann hans grav tom och den första att tala om hans uppståndelse. 
I brist på vettigare content (d v s innehåll fast på influenserspråk 😉) får ni en samling kända Malin och Malena.









Ni som är jäkligt bra på matte inser att det idag är precis två veckor kvar till julafton. Har ni inte varit så snälla så är det i senaste laget att börja nu alltså, men försöka duger. Ät lite pepparkakor och ge det en chans!

söndag, november 07, 2021

EFIT lördag 6 november.

Plötsligt händer det! Jag lyckas göra en EFIT på en officiell EFIT-dag. Faktiskt. Och jag lyckades ta ett foto nästan alla timmar. EFIT står för övrigt för Ett Foto i Timmen och hemsidan för detta finns HÄR




Ingen bowling stod på schemat för maken, inget tidigt ärende stod på schemat för mig, men sonen skulle till sin korttidsvistelse så lördagen startade ändå "tidigt" (ja allt ör relativt). Pigg? Njet.








Då maken skulle skjutsa sonen och även fått ansvar för att allt som skulle med också följde med (hur det gick med det kan vi ta en annan dag) passade jag på att ta en promenad. Blåsigt och kyligt var det, men ni ser väl hur jag njöt ändå? 😉







Halv elva var jag hemkommen och summerade promenaden som blev till två, två halvtimmar i stället för en,
p g a elak arg rygg.






Klockan 11.30 glömde jag ta foto, men jag kom på det bara en halvtimme senare. Det är väl ändå godkänt va? Här hade jag precis bytt om och gjort mig redo för fotbollsmatch.








Även nästa foto blev lite försenat, men bara en kvart. det tar sig!

Och läktaren föll inte ihop av chock över att maken var där, vicken tur!









Det gick inget vidare i matchen tyvärr. När detta foto togs fanns det fortfarande hopp, men sen så ...

Jaja, jag har hela tiden sagt att TFF inte är redo för allsvenskan igen än. Men de kunde väl avsluta säsongen lite trevligt i alla fall?







Timmen därefter var jag fullt upptagen med att svära och muttra och expertanalysera matchen så det blev inget foto. Sen halv fyra var jag och maken på väg till hans pappas grav.










Därefter körde vi till ena kyrkogården här i stan och hälsade på min farmor och farfar.









Fredagstacos på en lördag? Jajamensan, det går bra det. Rester är fina grejer!











Efter middagen började dagen ta ut sin rätt ordentligt och jag hamnade i sängen. Där var jag sen kvar nästan hela kvällen.










Bland annat kollade jag på The Big Bang Theory.











Sonen behövde ventilera och diskutera lite saker när han kommit hem. Det tog jag inget foto av så denna timmen får illustreras av ett av hans legoskepp.










Kvar i sängen låg jag sen och slösurfade lite, och bl a fick jag upp att denna veganvänliga kalender finns att köpa i en butik här i sta'n. Jag SKA INTE.








Detta blev sista bilden, Jag var vaken ett par h till, men de fotona hade bara sett exakt likadana ut så det brydde jag mig inte om 😀.

Sådär! Slut för denna gången! Nu ska jag kolla lite på andras EFITer. 

torsdag, oktober 07, 2021

EFIT på fel dag är också en EFIT.

Det var länge sedan jag körde en EFIT. Alltså Ett Foto I Timmen. I fredags när det var officiell dag tänkte jag faktiskt göra det, men glömde bort det efter en timme 😏. Men igår blev det av, och dagen som dokumenterades var en såndär "återhämtar mig fortfarande efter helgens sociala aktivitet"-dag. Trist och enformigt, men det är väl tänkt att det är ens verklighet som ska avspeglas och min verklighet är att jag bl a lever med ME så ... here goes.

Sonens klocka ringer strax före 6 och när han går upp på toaletten vaknar jag. Så här har ni ett foto av mitt mörka sovrum. Hiskeligt spännande. 










Timmen senare ropar han hejdå och går till bussen. "Hejdå, ha en bra dag!" ropar jag tillbaka från samma mörka sovrum som tidigare. 











Igår lyckades jag faktiskt somna om och vaknade igen halv tio ungefär. Kl 10 låg jag kvar i sängen och kände inte det minsta för att gå upp men behövde faktiskt gå på dass. Fan åsse. Se så glad jag var!










Klockan 11 hade jag faktiskt varit just på dass och på väg tillbaka till sängen tagit med mig en flaska proteinshake som fick utgöra frukosten. TVn slogs på och där var det dags för My Lottery Dream Home. 










Se på fasen! Redan kl 12 hade jag bytt pyjamasen mot vanliga kläder. Storartat. Men kvar i sängen var jag.











Äta bör man, annars dör man ... Vad sjutton ska man stoppa i sig nu då? Det blev soyghurt med bär och en tartex-macka.











När eftermiddagen kom hade det gråmulna fuktiga vädret bytts mot sol, till glädje för sonen som ungefär då kom hem och därmed slapp bli blöt på väg från bussen.










Vid tre pysslade jag med lite hjärnjympa. Det gick inget vidare.
Fortfarande i sängen? Oh yes.











Mer mat ... Oumph Buffalo Bites var helt okej faktiskt. 












Klockan 17 var jag lika pigg som innan.












Hmm, linsbollar. Kan det vara nåt? Jag får väl testa nån gång. Nån annan gång. 












Klockan 19 och mörkret hade fallit. Jag var ännu kvar i sängen ja, vad sjutton trodde ni??











Lite mer TV! Inside the ambulance. Jag älskar såna program, det är jätteintressant.











Klockan 21 var jag faktiskt uppe ur sängen, men det blev inget foto för jag var upptagen med att ta hand om sonen som bl a hade ont i sin stukade stortå.*

Kl 22 var jag tillbaka i halvliggande läge och kollade av ifall det var nåt särskilt jag skulle försöka handla i veckan.








Klockan 23 släcktes ljusslingan i fönstret och sa åt mig att det var dags att sova. Jag slöglodde dock på TV en timme till innan det var natti natti.

Japp så kan en dag i mitt liv se ut även om det inte avspeglas så mycket i bloggen p g a trååååååkigt att dela med sig av. Fascinerande och innehållsrikt, inte sant? 😏

söndag, september 19, 2021

It's been three days since my last confession.

Vad kan möjligtvis ha hänt i mitt liv sedan dess? Jo om man anstränger sig lite kan man faktiskt få ihop en del.

Sonen har börjat på taekwondo. Han gick på jiu juitsu (nej jag tänker inte bry mig om ifall det är rätt stavat) en termin för några år sedan men när de sen bytte ledare och grupp så funkade det inte för honom längre. Men nu gör han ett nytt försök och av logistiska skäl blev det taekwondo, och när han kom hem i torsdags var han i alla fall nöjd och glad. Jag hoppas verkligen det fortsätter så, han behöver bli mer fysiskt aktiv och jag tror det kan vara bra dessutom med en aktivitet som omges av rätt mycket rutiner och strikta regler.


Jag har återsett min trädkompis, detta under en smått fuktig promenad i fredags kväll då jag t o m offrade den första halvleken i damernas VM-kval. Ja i fotboll alltså.



Jag har kollat på en hel film. I TV-soffan. Ihop med både make och son. Det hör inte till vanligheterna.




















Jag har kollat på ytterligare en fotbollsmatch hemma hos pappa. En med ett extra jobbigt inslag i form av färgförvirring. Jo alltså TFFs ordinarie outfit är blå tröja och vita shorts. Nu spelade de på bortaplan i sitt bortaställ i form av röda tröjor och svarta shorts. Vilka kläder hade motståndarlaget? Såklart blå tröjor och vita shorts, i i princip exakt samma nyans som TFFs ordinarie. Rörigt ju! 


Vi har träffat, och satt godkändstämpel på, en väninnas sambo som hon ska flytta längre ifrån oss ihop med. Ja hade han inte godkänts hade hon såklart inte fått lov att flytta, så det var ju tur för honom att han skötte sig! Det där med att ta gruppfoton är inte helt enkelt, inte ens med nya selfiepinnen med fjärrutlösning, men till slut fick vi ändå till det hyfsat.


Jag har för första gången gjort hela ugnsstekta kaneläpplen, nåt måste hittas på för att ta hand om åtminstone en del av den skörd sonens träd gett. Det blev inte världens vackraste efterrätt, men väldigt god! Så god att jag åt det till frukost idag också. 










Jag har följt B-lagets match, fast på avstånd via online scoring. Maken var med ... och sen talar vi inte mer om det 😆. Men de vann i alla fall matchen!



Jamen ni ser! Det händer saker även i mitt liv 😁. 

Och jo, jag ska rösta idag! Gubben ska bara komma hem först. Och byta om, antar jag. Och säkert sk*ta. Och äta nåt. Och därefter är det nog något han "ska bara ...". Men SEN så! 

söndag, augusti 29, 2021

Visst är det måndag idag?

 Jag vet att ni kommer att säga nej, men jag kommer inte att tro er. Det MÅSTE vara måndag.



Jag vaknade väldigt seg och väldigt värkig men kände att jag behövde komma iväg lite. Jag beslöt att köra in till stan för att få tag på några Pokemons, och kom hela vägen in ... Då kände jag att påfyllning av mediciner behövdes men märkte att jag glömt dem hemma. Ett tag övervägde jag att skita i dem och liksom försöka stå ut men förstod rätt snart att det inte vore rätt val, så jag vände hemåt igen. Kom halvvägs ... när det plingade till och jag upplystes om att bränslenivån var låg. Jag tillhör de som inte känner mig trygg med den där marginalen jag förnuftigt vet finns, så jag vände återigen mot stan för att tanka.

Rörelsen ur bilen för att tanka triggade en muskelkramp i ryggen och utan Paraflex var det inte nådigt. Under tiden jag väntade på att ryggen skulle lugna sig märkte jag att insektsbettet på handen fått sällskap av ytterligare ett kliande sådant på benet. Till slut kunde jag i alla fall köra hem för att hämta medicinerna .... och då räckte det att en liten stund vara nära sonen som klippt gräset för att jag skulle reagera på det med. Stack iväg ... stannade efter en stund för att ta Betapred och upptäckte att jag inte fått med mig min lilla burk med vatten att lösa upp dem i. Jag fick använda korken till en läskflaska och lösa upp ett par i taget i Pepsi Max 😏. 

Efter lite Pokemonjakt, utan att lämna bilen, blev jag väldigt trött igen och tog en vilostund i bilen. När jag var pigg nog tog jag mig hem, och 5 minuter senare hittade jag den där lilla burken med vatten som jag behövt en timme tidigare 😮.

Förrutom att jag faktiskt åt middag på terassen med familjen har större delen av eftermiddagen och kvällen spenderats i sängen. Nyss trotsade jag den helt slutkörda kroppen och gick upp för att dra en bra vits för sonen, trampar i en klick tandkräm som han spillt, tror att jag får bort det men motsatsen avslöjas sen av en vit-, blå- och rödrandig fläck på de nytvättade sängkläderna ... Det skulle inte förvåna om pricken över i blir att sonen för första gången sen skolan startade igen för 2 veckor sedan får svårt att komma i säng. 

Varför är jag så slut just nu? Tja dels så sitter nog sviterna från kickoffen förra helgen i, och dels var vi ute en sväng igår för att fira sonen som fyllde 18 år! (Ja jag vet, det är helt sjukt). Det blev mat och lite vin på en restaurang han själv valt och som överraskning hade jag ordnat så två av våra kompisar som han gillar mycket och som inte kan komma på hans kalas gjorde oss sällskap, det var nog lite anspänning i det. Sen ovanpå det ljudintryck jag har låg toleransnivå för, det var rätt rörigt och det blev flera fel med våra beställningar. Tanken var att jag efter att sonen landat hemma igen skulle sticka in en runda till stan igen för att kolla in karaoken men innan det var dags för det däckade jag ... Passande nog var det tilltänkta sällskapet också trötta och kom inte heller dit 😆.

Lite foton på 18(!!!)-åringen då. Först vid presentöppningen en minut efter midnatt:





Och från kvällen:



Intresset för Star Wars har några år på nacken 😊.


söndag, februari 28, 2021

EFIT lördag 27 februari

Nu har det gått så lång tid sen jag deltog senast att jag väl får förklara vad EFIT är igen. Jo EFIT står för Ett Foto i Timmen och går ut på att helt enkelt dokumentera sin dag i bilder under vissa datum (eller andra om man inte kan/vill just då). Sen kan man posta sin dokumentation HÄR för andra att ta del av. Igår var jag med för första gången på länge, ofta glömmer jag eller så händer absolut ingenting värt att slösa utrymme på minneskortet på 😂. 




Jag vaknade vid niosnåret men det dröjde ett bra tag innan jag steg upp. När det väl blev av fixade jag frukost med bland annat varm choklad i peppande mugg.


Timmen senare hade jag lyckats klä på mig och möts av denna uppenbarelse i spegeln. Hmmm, jaja jag var ju vaken i alla fall!



För två veckor sedan åkte jag pulka i full michelingummeklädsel och nu var det 8 plusgrader, sol och nästan vindstilla så jag bannade mig själv för att vara klädd i svart och grått. Men en promenad blev det!




Halv fyra var jag i slutet av rundan som till slut blev ca 5,2 km och längsta hittills i år.


Det kan vara lätt att glömma att jag är sjuk ibland, men det kan bli förödande att sticka huvudet i sanden. Så efter promenaden blev det en lång stunds vila då jag även passade på att ta mig ett mellanmål och lite vätsketillförsel.


Ca 1½ h vila blev det, därefter tog jag mig till ICA Maxi för lite inköp. Bl a ansiktstvätt till sonen och en för mig ny vegoprodukt som ska bli intressant att testa. Den testas lämpligen en dag maken kan sleva i sig det om jag inte gillar det, han äter typ allt, och jag själv har någon form av reserv.


Väl hemma placerade jag ändan i min arbetsstol och fixade bl a vitlökssås till middagen. Färdig dipmix med löksmak + vitlökspulver i havrefraiche utspädd med lite sojadryck utgjorde den. Såsen alltså. Inte hela middagen.









Här är middagen. En del av den i alla fall, jag fyllde på med mer grönsaker sen. Det gömmer sig en bakad potatis där under.










Sen var det ju sista deltävlingen i Melodifestivalen och den sågs även den, i brist på annat. Jag tog inget foto halv nio, så ni får detta från programmets början i stället.






När även denna deltävling var slut och vi hört alla deltagande låtarna så symboliserar sonens uppenbarelse ganska bra min känsla. Tusses låt förra veckan och The Mamas nu var i princip det enda som var nåt att ha i sammanhanget i min mening. Vi får väl se om kommande lyssningar på radion t ex kommer att förändra min uppfattning.


Efter programmet förflyttade sig maken och jag in till vardagsrummet för lite pusselbyggande och spelspelande (jomen så måste man väl säga?). Min rygg började ungefär nu försöka döda mig långsamt, plågsamt och många gånger ... men tack vare en del förberedelser lyckades jag skrapa ihop en liten svennebananostbricka.



Hjärnan fungerade i alla fall tillräckligt för att jag skulle vinna över maken i Geni. Därefter var det dags att ge upp ...

... och placera den ilsket värkande kroppen i sängen. Det tog någon timme, sen lyckades jag till slut somna.

Så, det var allt för denna gången! Tänk att ibland lyckas en officiell EFIT-dag pricka in en dag då jag faktiskt GÖR något 😀.


Nr 4 av "5 av varje - Rockiga bidrag i Melodifestivalen och ESC".

 Jag får väl bli klar med detta ämnet nu när vi går in i adventstiden och det snart är jul 😉. Wig Wam bildades i Halden i Norge 2001, men ...