Då var man högskolestuderande igen.

Fast denna gången lär det inte bli så mycket festande på kåren och sådär ;-)

Nog för att jag är mosig i huvudet efter två fullspäckade dagar på Orkanen, byggnaden där Malmö Högskolas fakultet för lärande och samhälle håller hus. Men det är nästan så trafik- och parkeringssituationen är snäppet värre.

Alltså området kring högskolan är en byggarbetsplats till stora delar och var så även när jag gick en kurs där senast för några år sedan. Men en del har ändrats sedan dess, vägar dragits om och parkeringar flyttats. Så i går fick jag ta en p-plats en god bit från skolan. Alltså det finns parkeringshus också. Men ni som följt bloggen ett tag vet att den kärlek jag har till parkeringshus ungefär motsvarar kärleken till svamp, Christer Sjögren och bebisspråk i barnböcker... Mot goda grunder, i min mening. Så, p-hus var inget alternativ. När jag väl skulle hem igen så fick jag köra över samma broj*vel 3 gånger, göra en 360-graderssväng i en rondell och gena genom en annan parkeringsplats för att komma hem igen ;-)

I dag hittade jag in på parkeringsområdet närmast Orkanen, och då var enda bekymret att man inte kan svänga vänster ut från den utan att jag fick ta en liten extra tur och retur över den där bron igen ;-)

Återstår att se vilket äventyr det blir nästa gång.

I alla fall, läser man snabbt om alla examinationer och delexaminationer så känns det som ett jätteprojekt att klara utbildningen och samtidigt jobba ca 75-80%. Men efter att ha dissikerat det lite så har vi nog alla pustat ut litegrann, det är inte så omfattande som det först låter... Så med studiedisciplin och med hjälp av den teoretiska och praktiska erfarenhet jag redan har ska nog detta gå fint.

Litteraturseminariet vid nästa träff kan f.ö bli intressant, eftersom det ska hålla hus i en lokal inte ens våra lärare vet var den ligger ;-) Ja ibland är livet spännande.

Idag för 9 år sedan...

... föddes vår son. Och vi hade ingen som helst aning om det. Ja i de flesta delar är föräldraskapet det samma vare sig man adopterat eller fått barn på mer traditionellt sätt ;-) Men vissa bitar är lite... lite mer udda.

Och på tal om udda föräldraskap så var det dags för den årliga Indien-träffen i helgen. Årets event. Men den blev lite stympad för vår del i år, p g a sjukdom så kunde vi inte köra upp på lördagen vilket vi alla 3 var lite ledsna över. I stället spenderades lördagen mestadels i viloläge, förrutom när Johanssons HamburgerHak serverade middagen.

Som tur är kryade sjuklingarna på sig rätt bra under dagen, så vi beslöt att sticka upp till träffen tidigt på söndagsmorgonen för att anlända lagom till frukosten. 2½ h i bil, enkel resa, för att umgås i typ 5 h... det kallar jag engagemang ;-) Halva resan var i fullkomligt ösregn, men som tur är hade de haft uppehållsväder större delen av lördagen. Eller, mest tur för de vuxna. Barnen hade inga problem med att vara ute i timmar fast himlen sprungit läck...

Efter frukosten blev det en regnvåt promenad. Vi lyckades glömma våra gummistövlar hemma innanför dörren, men regnkläder hade vi i alla fall. Och Simon hoppade i alla vattenpölar ändå, för smarta mamma hade tagit med ett par extra jympadojjor så han kunde byta till torrt efteråt ;-)

Efter ytterligare några timmar snack och stoj och skratt och mat ;-) så var det dags att bege sig hem igen, och börja se fram emot nästa års träff. 10 familjer deltog totalt i år, två av dem var dock bara med under lördagen så de missade vi att träffa, ett härligt gäng med en hel drös härliga ungar av blandad härkomst. Ja för även om Indien är den gemensamma nämnaren finns andra ursprungsländer också representerade i vårt gäng. T o m Sverige :-)

9-åringen då? Jo han blev först väckt av sin pappa tiiiidigt, det var jätteviktigt att Peter skulle gratta honom på morgonen också. Sen somnade han om för att väckas igen av sin ömma moder en och en halv timme senare. Önskefrukost blev det, tack och lov av enkel sort ;-) Och dessutom en present som föll honom väl i smaken... :-) Star Wars påslakanset! Äntligen!

Själv har jag en "ledig" förmiddag där jag pillar och grejar med både min egen och Simons skolgång och dessutom förbereder för ankomsten av våra nya småttingar på jobbet. Ja, förrutom att jag väcker liv i bloggen igen då...

Best of Aftonbladet...

... är tydligen rubriken på ett blogginlägg jag skrev för ett bra tag sedan, aldrig blev färdig med och aldrig publicerade. Det var också senaste gången jag loggade in på bloggen, tydligen. Nu hittade jag det här bland Utkast. Kan väl slänga iväg det då, och hoppas att länkarna är giltiga fortfarande ;):

Best of Aftonbladet...

... är en bok som väl aldrig getts ut. Men nån borde göra det... Det finns hur mycket som helst att välja bland, största svårigheten är väl att sortera såpass väl att boken kan bli tillräckligt tunn för att orka lyftas.

Några samtida exempel:

Chockfrieri. Chockförlovning. Ja oj vilken total chock med frieri och förlovning efter att man levt ihop i flera år och har barn tillsammans. Shit alltså, hur vågar han??

Mila Kunis visar gravidbulan. Eh... var då?

Till saken hör dessutom att det bara för ca en månad sedan skrevs om att hon gått upp i vikt igen efter rollen i Black Swan och att hon nu trivs med att vara "mullig" men att kilona gärna fått sätta sig på rumpan i stället för magen. Åhkej...

Skrämselhicka...

... ska tydligen Simon ge oss en gång varje sommar eller så. För två somrar sedan hade han kunnat bli av med ett finger om det velat sig illa då han skar sig på en trasig plastback. (Han har sedan dess även lyckats skära upp tån på en annan trasig plastback, what's up med Simon och plastbackar??) Förra sommaren blev han hundbiten i ansiktet. I går gick glaset sönder när han drack ur det... Åh vilken skräck tills vi kunnat säkerställa att det gått bra, instinktivt lät han bli att svälja och sköljde sedan försiktigt munnen medans Peter pusslade ihop skärvorna och såg att inget saknades. Puh... Simon själv blev själv rätt skärrad också. Jag var med honom när han sköljde munnen och jag blev lite extra rädd att han skurit sig i munnen när det han spottade ut var rödbrunaktigt. Tills jag kom på att han ätit både choklad och tomat nyss :-D

Det var ett rätt tunt glas som hängt mer i en herrans massa år och antagligen haft nån liten spricka, och sen satte han tänderna i det när han skulle dricka. Ungefär så. Det gör han nog inte igen ;-)

Kvällen i övrigt var kanon. Först gick "vi" till handbollsfinal i OS, utan att min röst förstördes helt och utan att mitt hjärta stannade (men det var nog på håret), sen hade vi trevligt umgänge med Sandra och Kalle. Utan att jag fick vinna en enda omgång av Skip-Bo dock... :-(

Ikväll är det dags för kräftskiva. Utan kräftor för min del som vanligt (och bara med rumporna för Peters ;-)), men det kan nog tänkas att man överlever ändå.

Omväxling förnöjer.

Det tycker mitt knä i alla fall. Normalt sett när det strular är det onda liksom molande, och det största problemet är inte ontet i sig utan att knät är matt och svagt. Idag under 35 minuter på crosstrainern (lågt motstånd just p g a knät, ganska hög intensitet p g a flåset ;-)), kändes det absolut nada... Nån timme efteråt däremot, då började det göra ont. Fast mer huggande ont. Först kan 5-6 steg kännas helt normala och så i nästa så hugger det till. Några normala steg igen och sen är det likadant. Och så håller det på så. Så har det inte kännts tidigare.

Jaja, jag får ju som tidigare sagt ont vare sig jag tränar eller ej så så länge jag KAN träna ska jag göra det.

Och ja, jag vet... jag borde kolla upp det där knät igen. Jag vet. Any day now...

Nån som INTE tycker att omväxling förnöjer, det är skrivaren/kopiator på jobbet. Ser jag ordet "pappersmatningsstopp" en gång till så vågar jag inte ansvara för följderna!!

Dagens stora nyheter här runt min lilla håla måste ha varit den misstänkt skarpladdade granaten som en villaägare i Bingsmarken hittade när han klippte gräset. Gårdagens stora nyhet måste ha varit jordskalvet i och runt Kattegatt. Vilket gör att jag bara måste dela med mig av en klassiker, återigen. När Rikard Palm ringer Tokyo ang. en jordbävning. Mycket roligare än såhär blir det inte om man har liknande humor som min ;-)

Projekt IVÖUS...

... ,alltså Ingen ViktÖkning Under Semestern, lyckades förvisso. Jag har inte gått upp i vikt. Och det är ju bra. Men den sämre sammansättningen av kosten och den minst sagt måttliga träningen gör att kroppen ser, och känns, ett helt gäng tjockare ut. Vilket är, som Sean Banan skulle ha sagt, inte så bra.

Men, nu börjar vardagen igen... och dagen måste schemaläggas och planeras... och då kan jag lika gärna planera in träningen ordentligt också, eller hur?! 30 augusti börjar min utbildning dessutom och fritiden krymper, så det gäller att få in rutinerna så smått innan dess för annars lär det gå åt pipsvängen. Människan, och i synnerhet jag, är av naturen lat liksom...

Och jag har blivit varse att mitt dåliga knä kan få för sig att strula vare sig jag tränar eller ej, så jag kan lika gärna köra på.

Åter till vardagen som sagt. Och visst hade det varit fint med lite mer semester. Men det känns ändå okej. Dels för att jag verkligen ser fram emot att börja utbildningen, även om det kommer att bli ett tufft år med både studier och jobb. Och dels för att helgerna ett tag fram över innehåller en hel del kul möten och tillställningar. Vi ska nog klara oss fram tills nästa semester också, tror vi :-)

Lite lätt nattamad sådär...

... svepte jag ihop efter marknadsbesöket idag. Bara sådär i all hast, liksom ;-) En "zucchinilasagne" typ. Gott blev det! Om nån till äventyrs är sugna på att prova så... var så goda:

Recept, 2 "normala" portioner (lagom med en sallad till):

Hetta upp 1 msk olja och fräs däri en grovhackad gul lök, 1 hackad vitlöksklyfta och 1 tsk hackad röd chili. Tillsätt 2 dl passerade tomater, 1 dl vatten, ½ dl tomatpuré och några varv från pepparkvarnen. Låyt småputtra nån minut. Häll i 150 g quornfärs, rör om och låt småputtra 5 minuter till.

Smält 1 msk smör i en kastrull, tillsätt 1 msk vetemjöl och rör ut i smöret. Vispa sedan ner 1 dl mjölk, lite i taget och smaksätt med lite peppar. Låt koka upp. Tillsätt 50 g riven mager ost och låt den smälta.

Skiva 50 g (ca en halv liten) zucchini väldigt tunt.

Lägg ett lager färsröra i botten av en (liten) ugnsfast form. Lägg på ett lager zucchini och fördela hälften av ostsåsen över. Upprepa en gång till. Strö över ytterligare 25 g riven ost.

Grädda i mitten av ugnen på 225 grader i ca 20 minuter eller tills "lasagnen" är gyllenbrun. Klart!!!!

(Med 10%-ig ost och Arlas mjölkdryck m extra protein blev det ca 350 kcal/normalportion. 28 g protein, 18 g kolhydrater och 16 g fett.)

Testa vettja!

För precis 14 år sedan...

... hade jag och Peter installerat oss på Steven´s On The Hill i Agios Gordios på Korfu och dragit ner till stranden. Lite trötta men lyckliga efter ungefär ett dygn som man och hustru. Just nu försöker Peter med hjälp av slägga och muskelkraft få bort en bit av muren på framsidan medans jag väntar på att tvättmaskinen ska bli klar och egentligen borde ta en sväng med snabeldraken. Inte fullt lika glassigt som för 14 år sedan ;-)

Lite mini-lyx i tillvaron unnade vi däremot oss på självaste bröllopsdagen i går. Frukosten serverad hemma hos lillkusinen på hans 4-årsdag, färdiglagad lunch... och sen minigolf och restaurangbesök på kvällen.

Först golfen, där jag tillbaka vid mitt gamla jag. D v s låg på topp halva rundan ungefär och sen föll som en sten på andra halvan. Trots detta var jag helt oskyldigt till det här, jag lovar:

Trots att vi bor så nära har restaurangen på Dalabadet bara fått besök av oss två gånger tidigare och det var länge sedan senast. Men nu så...

Simon beställde wienerkorv med pommes och var så hungrig att han nästan åt sig mätt på brödet innan maten kom.

Min så in i vassen stilige make...

Ser ni, in i vassen!? Moahahaha, hur kul är inte jag då??

:-D

Nähä... inte det nej...

I alla fall, till slut fick vi mat:

Jag och Peter fick t o m lite egentid. Med betoning på lite, för det där med uppmärksamhet är ju nåt vår son aldrig nånsinn får nog av ;-)

Ja nästa år firar vi (får vi hoppas) 15 år som gifta. Planen är att tills dess lyckas skrapa ihop pengar (och tid) till en resa. Kanske tillbaka till Korfu?

Receptdags: Sangia a la Jennie.

I god tid före drycken ska avnjutas, gärna kvällen innan, sammanförs en halv flaska rött vin (behöver inte vara nåt jättefancy) med bitar av ett äpple, en citron och en apelsin samt en hel kanelstång. Det får stå och gotta sig tills strax innan härligheten ska serveras. Då silar man det, kastar frukten och sparar själva vinet liksom... och tillsätter sen nya fräscha bitar av citron och apelsin samt resten av vinflarran som faktiskt gärna har fått stå kallt. Jorå, kallt rödvin it is. Och som slutkläm: 2½ dl kall apelsin-Mer (eller annan kolsyrefri apelsindryck av liknande art), 2 dl kall sockerdricka och gärna ett gäng isbitar. Njut!