Jag måste be om ursäkt. Jättemycket.

Jag har reflekterat över att jag inte fått några kommentarer på mina blogginlägg på länge men tänkt att Facebook nog övertagit den rollen ganska mycket, så ingen stor grej så och jag bloggar knappast främst för kommentarernas skull ... Men nu härom dagen  har jag upptäckt att jag fått en hel del kommentarer under hösten som jag inte ens sett och än mindre godkänt eftersom jag inte längre får notiser om att de kommit! Nu är de publicerade långt i efterhand men ni stackare som engagerat er och kommenterat har väl tröttnat. Jag utlovar skärpning! Nu är jag medveten om att notiserna inte längre kommer så jag måste kolla av själv. Och tyvärr behövs förhandsgranskningen p g a vissa oönskade beteendet från vissas håll på Internet. Men alltså, det ska bli ordning på torpet!

Jag ska också försöka hålla lite mer liv i bloggen. Givetvis för er skull då jag vet hur oerhört viktig den är i en tillvaro 😁 men också för min egen, jag vill verkligen försöka hålla skrivandet igång även om det är svårt. Jag vill inte tappa förmågan helt, det räcker så bra som det är nu, så det gäller att hitta en balans mellan att ha skriftspråket levande utan att utmana min arma hjärna för mycket. Jag spelar för övrigt också en del spel på telefonen där man ska skapa och hitta ord, också det för att hjärnan inte ska tro att den slipper undan alla sådana klurigheter numera. Men, som sagt... balansen måste hittas. För pressar jag mig för mycket kan det skapa långvarig eller, om det vill sig illa, permanent försämring. Och målet är ju det motsatta. 

Men nu, på tal om spel, ska jag försöka ägna mig åt något som varit oerhört lågprioriterat den senaste tiden: Pokemon Go! 

Jag önskar er en fin fortsatt jul. Vi ses snart!

Lucka 24: Tro't eller ej - det är julafton!

Yepp tänka sig, denna dagen kom i år också. Dagen som svår i centrum för julfirandet i Sverige, allt medans stora delar av världen inte fattar varför vi är så tidigt ute. JulDAGEN är ju imorgon ....  Men, den gamla traditionen att fira aftnar och att en helg börjar kl 18 kvällen före har satt sig fast, med något förskjuten tid dock. För många startar t ex julaftonsfirandet med Kalle Anka, så även i min familj. Andra samlas till lunch, något vi också gjorde tidigt i min barndom när en större del av släkten firade ihop.

Här startade dagen med sovmorgon, välbehövlig efter gårdagens uppesittarkväll med efterföljande evighetsdiskussion om respekt och relationer och föräldraskap och ... ja sånt där som man heeeeemskt gärna vill älta natten före julafton. Sonen, som var den som nog sov längst av oss, fick i sin julstrumpa en ny eltandborste! Jomen han har faktiskt själv sagt ett tag att han behöver en ny då den gamla laddar dåligt och jag sa att vi skulle kolla på mellandagsrean. Men då hade jag redan hittat denna.





Nu står revbenen i ugnen och ska utgöra sonens julaftonslunch. Själv har jag nyss slevat i mig årets första skål Ris a la Malta med konserverade mandarinklyftor i. Precis som i barndomen ... fast nu i animaliefri versionen dock. Precis lika gott.

Nu har jag två timmar på mig att bestämma mig för vad jag ska ha på mig när vi ska hem till päronen och hur jag ska ha håret, plocka ihop min vegetariska julmat och göra klart ett gäng chokladbollar. Med andra ord har jag absolut inte tid att blogga mer nu. Hoppas ni får en finfin julafton!

Da'n före da'n.

Ja idag är det ju da'n före doppareda'n, da'n före julafton, lillejul eller kanske lille julafton. Den markerar för oss dagen före den verkliga julen, och då vi är ganska ensamma om att fira _aftnar_ i stället för själva dagen så motsvarar alltså denna dag i princip vad julaftonen är i t ex USA.

Begreppet lille julafton kan spåras tillbaka till 1700-talet men är enligt vad jag kunnat läsa mig till inte direkt existerande i hela landet utan främst här nere i söder. Och i bl a Finland påstås lille julafton i stället åsyfta kvällen före 1 advent. Ni bloggläsare som bor och är uppväxta typ norr om småländska skogarna kan gärna få berätta om lille julafton är en grej även hos er.

Det kortare begreppet lillejul eller lilljul är mer utbrett, men även det kan åsyfta andra dagar. Enligt institutet för språk och folkminnen syftade man t ex i Hälsingland på Tomasdagen den 21 december, dagen då bl a de alkoholhaltiga dryckerna till julfirandet skulle vara klara. Från bl a Gotland finns lilljul anteckat som en beteckning för trettonhelgen. Och från Östergötland finns det bl a belagt som en ord för Knutsdagen 13 januari. Rena snurren allså ... Det kanske är säkrast att bara säga 23 december? 😊

Dan före dopparedan då? Jo dopparedan, alltså julafton, syftar på dopp i grytan. En av de äldsta rätterna på julbordet och idag ganska ovanlig. Men begreppet lever alltså kvar.

Oavsett vilket begrepp man använder för dagen före julafton är den starkt förknippad med uppesittarkväll. Kvällen har för många blivit synonymt med Bingo-Lotto på TV eller någon av dess konkurrenter, julklappsinslagning, rimmande, grötkokning och skinkgriljering. Något som tenderar att dra ut på tiden en god bit in på natten. En julvaka kan man säga. Förutom uppesittarprogrammen med underhållning och rimstuga med kändisar av varierande dignitet visar de flesta kommersiella kanaler någon form av film med julanknytning.
På tal om julfilmer, här får ni smakprov av 33 st sådana på 2 minuter 😁.

För vår del kommer vi i likhet med en del tidigare år att spendera uppesittarkvällen med goda vänner och deras barn, våra gudbarn. Bekvämt gillar vi att ha det så någon pizzeria eller enklare restaurang får fixa maten åt oss, och så blir det just Bingo-Lotto (enda gången på året numera) och nåt mer gott att äta och dricka. Ja och så julklappar till familjernas juniorer ...

Lucka 22: 4 söndagar i advent.

De 4 söndagarna före julafton är en del av nedräkningen till Jesu födelse. 1 advent markerar starten av det nya kristna kyrkoåret och när 4 advent är här ... ja då är det snart julafton. Eller, det kanske t o m ÄR julafton. För ca vart sjunde år, give or take skottår, infaller 4:e söndagen i advent just på självaste julafton. Som längst är adventstiden de år som julafton infaller en lördag, ty då hamnar 4:e advent så tidigt som 18 december.

Adventstidens föregångare är julfastan, en tid av förberedelse och väntan på julfirandet. Den varade i likhet med påskfastan i 40 dagar och omfattade således 6 söndagar. På 1000-talet ersattes julfastan av den 4 söndagar långa period som vi nu alltså kallar advent. Ordet kommer av latinets adventus som betyder ankomst.

I kyrkan läses de fyra adventssöndagarna olika Bibeltexter med händelser ur Jesu liv.
Testerna 1 advent handlar om glädje och fest i Jerusalem efter att de hört talas om att en ny kung skulle komma och befria dem från romarna. Den andra söndagen i advent berättas det om Guds rike, ett rike utan gränser och hinder. Texterna den 3:e advent handlar om Johannes döparen, en kusin till Jesus som brann för att folk skulle döpas och omvända sig, förändra sig till det bättre som människor. Den fjärde adventssöndagen berättar om Maria. Hon som trots att hon var fattig, ogift och alldeles vanlig väljs av Gud och får uppdraget av ängeln Gabriel att föda Jesus.

En text som betydligt fler både läser och hör i adventstid är ju denna klassiska dikt:

När första ljuset brinner står julens dörr på glänt
och alla människor glädjas att fira få advent

När andra ljuset brinner är snart lucia här
hon bjuder oss på kaffe och bud om julen bär

När tredje ljuset brinner vi juleklappar syr
och mamma bakar kakor och har ett fasligt styr

När fjärde ljuset brinner vi hämtar julegran
och alla barnen räknar dan före dan före dopparedan

Ovanligare är nog en femte vers:

När alla ljusen brinner då blir det jättekul
med klapparna och tomtarna som önskar oss GOD JUL!

Lucka 21: Kulor i grenen.

Ja alltså julkulor i grangrenen. Typ. Våffå gör vi på detta viset?

I julgranens begynnelse hängde man äpplen i den. Förutom att tillgången ofta var riklig och smidigheten i att kunna käka upp pyntet när det tjänat sitt syfte så var en stor fördel att äpplena tyngde ner grenarna. Det blev då enklare att sätta ljusen rakt och snyggt.

Den senare traditionen med att i stället hänga kulor i granen kan spåras till Tyskland på 1840-talet. Till en början var de komplement till äpplena men började snart konkurrera ut dem helt. Först tillverkades olika figurer i bl a tenn, och de kunde ha formen av just frukt t ex, men snart började produktionen av kulor i glas att ta fart. Modet spred sig snart till stora dekar av Västeuropa och på 1870-talet även till USA. Med tanke på att man även långt senare än denna tidpunkt hade levande ljus i granen, elektrisk belysning blev inte vanligt i hemmen förrän en god bit in på 1900-talet, så verkar det där med tyngden från äpplena (nu kulorna) inte ha varit så viktigt ur just det hänseendet ändå.

Numera är de flesta kulor som säljs gjorda av plast, men glaskulor finns fortfarande att få tag på om man vet var man ska söka. Det finns också en herrans massa olika kulor i varierande utformning och även med innehåll. Vad sägs om whiskeykulor t ex? Kulor med choklad? Eller Stålmannen-kulor?

Hur mycket pynt det ska vara i en gran kan tyckas vara en smaksak. Men det finns faktiskt en uträkning på det där. Engelska matematiker har kommit fram till en formel som bl a innebär att en gran med en höjd av 152 cm ska ha 31 kulor. Hur de kommit fram till den formeln vet jag inte, den viktiga informationen är dold bakom en betalvägg och nånstanns där går min gräns för nyfikenheten.

Min (ja MIN, jag är julgransdiktator) julgran ser olika ut år från år. Detta året är den klädd med matta röda kulor i lite olika färger, ytterst lite guldigt spindelnätstunt glitter och en guldstjärna. Förra året gick pyntet i vitt och silver. Genom åren har även brunt, blått även guldigt pynt dominerat något år. Jag är t o m innehavare av en paket svarta matta julgranskulor, men de har aldrig använts. Än.

Förresten, ni kanske inte alls har kulor i granen? Ni kanske har pumlor i er? I så fall är det stor sannolikhet att ni bor eller är uppväxta i Norrbotten. Den benämningen är nämligen främst existerande där, i synnerhet i kustkommunerna, enligt språkvetare. Ordet togs upp i Svenska Akademiens ordlista år 2015. Ett annat, ännu mer lokalt, ord för julgranskula är polla som främst förekommer runt Piteå. Och runt Bureå har en del pommel, som betyder "något runt", i granen. Kär kula har många namn!

Lucka 20: Julmusten.

Julmust. Inte vintermust.

Julmusten ligger svensken varmt om hjärtat, så varmt att det oroats och ojats och protesterats å det livligaste flera gånger när drycken upplevts som hotad. Senaste exemplet är fasan över att julmusten skulle förbjudas och ersättas av vintermust, något som både invandringen och PK-svensken fått skulden för trots att det ö h t inte varit på tal om något sådant förbud.  Vintermusten var på inget sätt en ersättare för julmusten utan en en extra ny produkt utöver de tidigare. Det där med källgranskning och logiskt ifrågasättande är inte allas bästa gren ...

Ett mer reellt hot kom från EU för en del år sedan då det beslutades att karamellfärg skulle förbjudas i maltdrycker. Och dit ansågs julmusten, som tidigare betraktades som ett alkoholfritt öl, höra. Vi kunde dock andas ut när musten i stället klassades som läsk och därmed inte omfattades av förbudet.  Beslutet av enskilda bryggerier att inte längre sälja julmust i små glasflaskor i back möttes också av en hel del upprördhet då smaken inte anses vara alls densamma i PET-flaskor.

Det finns också en hotbild kring själva receptet som många försökt lägga vantarna på i snart 100 år. Men hemligheten bakom den unika blandningen av ingredienser kan varken den stora amerikanska läskjätten eller Wikileaks avslöja. Endast ett par–tre personer i familjen Roberts i Örebro känner till själva essensen i familjeföretaget. De förser i stort sett hela den svenska julmustbranschen (över 98 procent) med de smaker som behövs för tillverkningen. Det har gjorts försök av olika bryggerier att ta fram egen essens, men det har så gott som alltid slutat med att man gett upp och kommit tillbaka till Roberts AB. Familjen ser det som ett stort ansvar att förvalta denna långa tradition som blivit ett allt viktigare inslag i vår kultur.

Det hela började efter förra sekelskiftet, när nykterhetsmannen och läskedrycksfabrikören Robert Roberts skickade iväg sin son på resa i Europa. Det visade sig vara en god investering, den unge Harry kom tillbaka från Tyskland med en ovärderlig receptlista och en idé om ett bra alkoholfritt alternativ till julbordet. Försäljningen tog rejäl fart på 1920-talet då alkoholmissbruket sågs som ett stort samhällsproblem som debatterades flitigt och efterfrågan på alkoholfria festliga dryckesalternativ blev större. Julmusten har sedan dess blivit en kulturbärare av rang och utvecklingen har skett stadigvarande fram till dagens julmustbloggar och lagrade specialutgåvor i vackra flaskor. Varje svensk dricker i genomsnitt ca 5 liter julmust per år.

Trots att essensen alltså är samma i i princip all julmust varierar smaken mellan olika märken och sorter. Smaken påverkas av blandningen av vatten, essens och sötning likväl som tillverkningssätt, övriga kryddor och tillsatser samt lagring.

Lucka 19: Julfirande i Indien?

Nu när det närmar sig 15-årsdagen av vår resa till sonens födelseland för att bli en familj så känns det vettigt att plocka in Indien i kalendern med. I Indien samsas en rad religioner, och kristendomen är en av de 8 huvudsakligen representerade. Ca 2,5% av landets befolkning är kristna vilket motsvarar runt 25 miljoner människor och trots den lilla andelen finns kyrkor i många städer. Julfirandet är dock synligt även utanför kristna sammanhang då man i synnerhet i vissa områden har anammat andra delar av de västerländska traditionerna.

Kristendomen kom till Indien ca år 54 e.Kr genom att portugiser bildade ett större kristet samhälle i Goa på landets västkust, och ca en fjärdedel av Goas nuvarande befolkning är kristna. Av dessa är många katoliker vilket även avspeglas i julfirandet. Som i många andra länder brukar de yngre (men även de lite äldre) gå ut i grannskapet, knacka dörr och sjunga julvisor. Här är också julgranar en viktig del av julfirandet, eller snarare julträd då många helt enkelt tar in det träd som de hittar, vilket ofta kan vara ett mango- eller bananträd. En stark tradition i Goa är den att hänga upp stora, stjärnformade lyktor av färgat papper på julafton. Ännu längre söderut längs kusten finns staten Kerala Were där drygt 20% är kristna, de flesta katoliker, och där fastar de mest traditionella från 1 december till midnattsmässan på julafton.

I nordvästra Indien ligger en än större tonvikt vid julvisorna – varje natt, i en hel vecka, går många i befolkningen ut och sjunger julvisor för grannskapet. Till skillnad från Goa, vars julvisor är starkt influerade av väst, brukar man i de nordvästra delarna av Indien sjunga sina egna julvisor.

Indiska julbord är starkt influerade av den västerländska julmaten men även olika rätter med kyckling, lamm och curry i olika former är vanligt i de allra flesta delarna av landet. Något som är populärt att äta som efterrätt är Bebinca, som är en slags pudding i sju lager. Rätten har portugisiskt ursprung.

Vi fick vår son i Kolkata (Calcutta) i nordöstra Indien. Det är Indiens tredje största storstadsområde och vi bodde på ett hotell med många internationella gäster. Det första som mötte vårt synfält när vi kom in där var den största och pråligaste julgran jag någonsinn sett och i en lokal i anslutning till hotellrestaurangen pågick en  julfest. Marknader och köpcentrum var också pyntade med girlanger och ljusslingor och gatorna i de mer ekonomiskt stabila områdena var rikligt utsmyckade. Vi fick veta att även många indier som inte är kristna har tagit till sig delar av det julfirande som vi är bekanta med och filosofin hos en del är att det är synd att missa en anledning till fest oavsett ursprung. Detta är såklart bara en begränsad del av landets befolkning förunnat då fattigdomen är utbredd och en minoritet har tillgång till en majoritet av tillgångarna.

Foto från Kolkata i juletid.

Lucka 18: Julklappsrimmen.

Traditionen med julklappsrim kan spåras ända till antikens Rom där man gav nyårsgåvor med en skämtsam vers på. I Sverige blev rimmandet på klapparna mer vanligt på 1700-talet. I tidigare lucka har jag bl a skrivit om ursprunget till ordet julklapp, att man klappade på dörren och kastade in presenten. En present som kunde vara ungefär vad som helst, som ett vedträ t ex. Mysteriet bestod i att försöka gissa vem den kom ifrån och på paketen fanns då en nedskriven gåta som rimmade. Gåtan skulle då ge en ledtråd till givarens identitet.

Numera anspelar rimmen snarare på paketets innehåll, det ska vara klurigt och inte för avslöjande men gärna framkalla ett "Aahaaa, nu fattar jag" efter att pappret slitits av. Det är inte ovanligt med ... hmm ... vissa anspelningar som för tankarna åt ganska intimt håll. Åtminstone inte i min familj, men vi kanske är lite udda? Eller jag menar unika.

Då rimmandet kan vara förknippat med en viss dos prestationsångest är det ju fint att det finns hjälp att få. Det finns bl a rimlexikon, både i fysiska böcker och på Internet t ex. T ex en instruktionsbok från 1930-talet av författaren Emil Durefelt med både tips och råd och nästan 10.000 färdiga rim. Det finns appar och program som kan bistå med tips. Och både radio och TV har rimstugor där mer eller mindre kända personer knåpar ihop rim med varierande kvalitet efter att lyssnare/tittare angett vad de behöver hjälp med. Men det gäller ju då att den man tänkt ge klappen till inte lyssnar/tittar ...

Till Årets julklapp har mobillådan utsetts. Det känns som en grej man kan göra själv tämligen enkelt, kanske i skolan, och då kan man ju passa på att återanvända den gamla rim-klassikern "Ära vare Gud i höjden. Detta har jag gjort i slöjden!" 😃

Lucka 17: Jullekarna.

Julen är en tid för gemenskap, värme, eftertanke ... och lek!

Sånglekar t ex och dans kring granen, det sysslar ni väl med där hemma i stugorna varje jul? Prästens lilla kråka? Karusellen? Röven överraskar fisen ... eller jag menar Räven raskar över isen? Ritch, ratch, filibom? Inte? De kanske tillhör de där traditionerna som är så hemskt viktiga men någon annans ansvar att bevara? 😉

Kokar gröten över? Nej jag undrar inte om julegröten flödar ut över spisen utan det är namnet på en jullek som kanske något färre av er känner igen? Den går i alla fall till såhär:
Deltagarna sitter på stolar i en ring. En deltagare går i mitten av ringen och frågar någon som sitter Kokar gröten över?. Om den som sitter svarar Nej får deltagaren i mitten gå till någon annan och fråga samma fråga. Svarar den sittande Ja! frågar personen i mitten tillbaka Som vadå?. Om den som sitter då t ex svarar Som en ko! måste alla byta platser genom att röra sig och låta som kor. Den som blir utan stol får fortsätta i mitten och fråga.

En annan lek med anknytning till mat är Filipin. Om man hittar två hasselnötter i samma skal ger man den ene till någon annan och kommer överens om ett visst datum. Den som först säger Filipin till den andre det datumet vinner.

Numera är klapplekar av olika slag populärt. En vanlig variant är att man köper vars två klappar för en viss överenskommen summa. Dessa läggs sedan i en hög på bordet och deltagarna slår med tärning. Slår man en etta och/eller sexa får man plocka en paket, och när paketen på bordet är slut får man plocka av varandra. Ofta blir vissa paket omåttligt populära och byts intensivt hit och dit. När en äggklocka eller timer ljuder avslutas spelet och man får behålla de klappar man har i sin ägo.
Det finns en hel del variationer på reglerna. Vi brukar t ex bestämma att man tar inte av den som bara har en paket för närvarande, detta för att alla ska få något i slutänden.  Ja om man inte haft oturen att inte få en etta och/eller sexa på hela tiden ... vilket ju kan hända men risken är extremt liten.

Behöver man springa av sig julmaten kan man t ex leka Pepparkakskull. Då utses en pepparkaka och en "tagare" och övriga deltagare bildar par genom att ställa sig armkrok två och två. Nu börjar jakten. Om tagaren tar pepparkakan byter de roller. Pepparkakan kan rädda sig själv genom att själv ta armkrok på någon innan h*n blir tagen. Då blir i stället den andre i det paret pepparkaka och därmed den jagade. Den nya pepparkakan kan rädda sig på samma sätt som den tidigare men får INTE vända direkt tillbaka till den plats de nyss hade utan måste då leta upp någon annan att ta tag i.

Verkade det jobbigt? Då kanske en hederlig frågesport med jultema passa bättre? Det finns en hel del färdiga quiz och liknande på Internet, men jag brukar göra egna frågor och givetvis dubbelkolla svaren med vettiga källor 😊.

Finner ni inget lockande här kanske professor Arne Lekman kan inspirera till någon väldigt rolig lek?

Lucka 16: julgröten.

Tomtegröt, risgrynsgröt, julgröt... Kärt barn, eller kär gröt, har många namn.

Att vi äter risgrynsgröt till jul beror troligen på att risgryn förr var dyrt och därmed var gröten en festrätt, och för att lyxa till det ytterligare kokades den med grädde. Nu äts ju risgrynsgröt året om förvisso, t ex till frukost med kanel och mjölk, men som dessert och med saftsås eller bärsås intas den fortfarande främst till jul. Av resterna görs ofta ris a la Malta. Då blandas risgrynsgröten med vispad grädde och smaksätts med vanilj. En del går wild and crazy och gör ris a la Malta redan från början ... Jag då? Jo jag vill ha "vanlig" risgrynsgröt som del av julmaten så att säga, med saftsås till, och sen av resterna ris a la Malta med konserverade mandarinklyftor. Hur gott som helst!

Enligt folktron så skulle man hålla gårdstomten nöjd genom att på julaftonsnatten sätta ut en tallrik julgröt (som länge gjordes på korngryn och inte risgryn p g a det där med priset) med en klick smör i till denne. Gjorde man inte det kunde man råka ut för hämndaktioner, och det ville man absolut undvika. Detta utvecklades sedan till att ställa fram en tallrik gröt till jultomten att äta när han kom med klapparna. Det var också viktigt att gröten inte tog slut på julafton för det betydde otur i huset.

Hos oss är det tydligen Nisse Nys som käkar av den där gröten som ställs fram, ursprunget till det har jag glömt bort men sonen påminner mig varje år om att det är så.



Men varför lägger vi en sötmandel i gröten då? Jag har läst mig till att det till skillnad från många andra av våra jultraditioner inte är hämtat från Tyskland utan från Danmark. Ursprungligen var mandeln en bra sak att få på sin tallrik, för det innebar att man fick en mandelgåva som t ex kunde bestå av godis eller en leksak. Det sades även att den som fick mandeln skulle bli gift under det kommande året, om vederbörande inte redan var det alltså. Någon ordning fick det vara. Men senare började man på en del håll lägga en bittermandel i gröten i stället för sötmandeln, och den som fick den skulle då absolut inte bli gift. Hygglo! Numera är det vanligare att den som får mandeln ska ta hand om disken eller hitta på ett rim till gröten, det förstnämnda brukar man dock slippa lindrigt undan på. Grötrimmet har förkommit sedan 1700-talet men började förknippas med julen på 1800-talet då borgarklassen införde det i sina traditioner. Rimmen blev då snällare och mer rumsrena från att tidigare ha varit mer socialkritiska eller med en erotisk undertext. Allt var inte bättre förr? 😊

Lucka 15: Julklapparna.

Julklappar har delats ut i Sverige sedan 1600-talet. Då knackade givaren på fönstret eller dörren, kastade snabbt in klappen och sprang därifrån. Klappen var oftast av skämtsam karaktär, t ex ett vedträ med en elak hälsning på en lapp. Det är i knackningen, eller klappen, som namnet julklapp har sitt ursprung.

Med tiden började man ge varandra riktiga gåvor, och de delades ofta ut av en julbock. Först i slutet av 1800-talet började i stället jultomten dela ut klapparna. Gåvorna var i stor utsträckning hemmagjorda, vanligt folk hade inte råd att köpa sina klappar i affärerna förrän runt 1940-talet. Det var också då barnen började skriva önskelistor med leksaker de hoppades få till jul.

HUI Research presenterade i år Årets julklapp för 32:a gången. Årets Julklapp ska leva upp till ett eller flera av följande tre kriterier:
• Produkten ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse under året.
• Produkten ska svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter.
• Produkten ska representera den tid vi lever i.
I år utsågs Mobillådan, alltså en låda där man ska lägga sina mobiltelefoner i syfte att umgås personligare utan dem och fokusera på annat. Förra året föll valet på Det återvunna plagget och 2017 var elcykeln årets klapp. Första produkt att utnämnas var bakmaskinen år 1988.

Tomten måste förresten färdas i 3000 gånger ljusets hastighet för att hinna dela ut julklappar till alla. Det är snabbt det ... 

Numera är inslagningen av paketen ibland nästan lika viktigt som innehållet. Det finns en uppsjö av olika presentpapper, snören, tyger, etiketter, figurer och annat att göra paketen riktigt fina med och det finns instruktioner i form av bilder, beskrivningar och filmer på Internet. På många ställen kan man direkt i kassan få klapparna inslagna i butiken, ofta med papper eller kartong där butikens namn framgår, men en hel del affärer erbjuder även mer professionell inslagning mot en extra kostnad och det har t o m anordnats mästerskap i julklappsinslagningens ädla konst.

Personligen föredrar jag att slå in klapparna själv. Inte för att jag är särskilt bra på det, utan för att jag tycker det är trevligare när det t ex inte direkt syns var klappen är köpt och när det blir mer variation på färger och former. Mina dåliga händer är däremot inte alltid med på noterna, så numera halvfuskar jag ofta med nån trevlig presentpåse eller så. Hittills i år har jag slagit in såhär många klappar: noll! Det är nog dags att börja. Snart. Kanske imorgon. 

Lucka 14: Saffran.

Saffran ses som den äldsta av människan använda kryddan De första referenserna till saffran har man hittat på sumeriska lertavlor daterade kring år 4000 f kr. Fenicierna, som var stora handelsmän till sjöss, började köpa och sälja saffran runt år 1400 f kr. Saffran omnämns i bibeln, men även andra verk såsom Iliaden (900-talet f.Kr.) och Kung Oidipus (400-talet f.Kr.). Runt mitten av 1300-talet var efterfrågan som allra störst, då saffran troddes ha egenskaper som skyddade mot digerdöden.

Under medeltiden, från 400-talet fram till omkring år 1400, kretsade handeln med saffran kring Venedig. De viktigaste köparna var då tyskar. I Venedig fanns det på grund av detta en egen poliskår vid namn Ufficio dello zafferano som inspekterade handeln. Hårda straff väntade den som förfalskade eller manipulerade produkten. I Nürnberg finns den första kända lagen nedtecknad som handlade enbart om saffran, Safranschau. Lagen kunde ge dödsstraff och i vissa fall avrättades människor genom att brännas levande med sina förvanskade produkter. Aja baja!

Saffran har varit känd som krydda i Sverige sedan åtminstone 1300-talet (det första belägget är från 1328 från en räkning som heliga Birgitta fick för gravölet över hennes far), men först under andra halvan av 1800-talet började den började användas som en julkrydda i bl a vetebröd. Det är oklart om den främst infördes som det för smakens skull, för den vackra färgens skull eller för att det innebar status. Men med tanke på kilopriset på saffran, idag kan det nå upp över 80.000 kr beroende på kvalitet, så vore det sistnämnda inte alls osannolikt. 

Ordet saffran härstammar från persiskans ord för den gula färgen, safra. Kryddan kommer från pistillmärkena på saffranskrokusen, och till 1 kg saffran krävs minst 100.000 krokusar. 

Jag bakar de flesta år någon form av saffransbullar, som t ex saffranssnurror som jag har glasyr på. Men jag är även förtjust i mjuka kakor med den gula kryddan i. Saffranskaka med citronglasyr t ex. Eller saffranskladdkaka.  Eller saffranskaka med vit choklad. Eller ...

Och på den ständigt ställda frågan om hurvida det ska vara russin i lussekatterna eller ej svarar jag: JA!

Lucka 13: Datumljuset!

Ni hade förväntat er att dagens lucka skulle handla om Lucia va? Jag förstår tanken, definitivt, men hey varför vara som alla andra?

Men det här med att ha ett numrerat ljus man bränner på från 1 december till julafton, varifrån kommer den seden? Vet ni... jag har ingen aning! Jag har inte lyckats bli klok på't. Själva principen att räkna ner till julafton på ett tydligt sätt började enligt vissa uppgifter med julkalenderns förlaga från 1880-talet och därmed borde ljusvarianten vara nyare än så, enligt andra uppgifter fanns levande ljus med enkla markeringar även innan stearinet uppfanns i början av 1800-talet o s v. Har någon en riktigt bra bakgrundshistoria att ge så tar jag gärna emot den!

Idag finns i alla fall datumljus, eller kalenderljus som de också kallas, i många olika utseenden och storlekar att köpa i affärerna. Den stora utmaningen är att släcka dem i tid ... om man nu ö h t kommer ihåg att tända dem. Här hemma är vi inget vidare på det där, varvid läget på datumljusfronten just nu är detta →

Yepp, vi är på väg ner mot 9:an. Och idag är alltså den 13:e. Den som spar han har?

(OK jag ska vara sanningsenlig, fotot togs innan jag började skriva detta. Då jag är långsam i både tanke och fingrar numera har vi faktiskt kommit ner till 11 just nu 🕯.)

Har vi då inte uppmärksammat Lucia-dagen alls? Jodå, har jag ätit pepparkakor och köpt varsin lussekatt 😋.

Lucka 12: Julgranen.

Ni som känner mig vet att jag är envis. Ibland på, eller över, gränsen till tjurskallig. Denna envishet ledde till att vi fram tills för några år sedan hade levande gran inne trots att jag visat mig vara allergisk och blivit känsligare för varje år. Men till slut tog det stopp och nu firar vår plastgran sin fjärde jul om jag minns rätt. Allergin har dock inte avtagit, snarare tvärtom. I helgen var jag t ex hemma hos en väninna utan att ha tagit Betapred i förebyggande syfte som jag borde eller ö h t frågat om hon hade gran. Det hade hon, jag rörde den inte men satt några meter från den utan att ö h t reflektera över det. Tills natten kom och med den klådan från helvetet på främst fötterna och ena armen, följt av en rejält utslagen Jennie med huvudvärk som extra bonus hela dagen därpå. Ett krux med just granallergin är att vanliga mediciner a la antihistamin inte fungerar nåt vidare för att det inte handlar om pollen utan dels om doftämnen som tar sig in alla möjliga vrår och irriterar slemhinnorna och dels om mögelsporer som får feststämning när de kommer in i stugvärmen. Och jag har ju just mögelallergi också, så ...

Men men, plastgran fungerar det med. En fördel är att den inte barrar så jäkligt och att den har inbyggd belysning så man slipper problemet med att det saknas en gren just där man vill sätta ljuset 😉. Något foto på årets gran kan ni inte få än, ty här kommer den inte fram förrän runt skolavslutningen. Färgtemat i den varierar, det har genom åren varit blått & silver, lila & gult, vitt, brunt & guld och lite annat. I år kommer det dock *ta i trä* gå i rött! Bildbevis kommer när det är dags!

Jodå, vi har också upplevt kombinationen av katt och julgran 😁. Året med två unga katter i hemmet samtidigt hade vi t ex fäst granen i taket ...

De första julgranarna här i Skandinavien placerades runt huset i midvintertid och kallades julruskor. Tanken var att hålla onda andar borta och bevara hoppet om vårens återkomst. Första dokumentationen om en inomhusgran i Sverige är från 1741 men det dröjde till 1800-talets andra halva innan de blev vanliga utanför de rikare hemmen och större godsen. 

Pynten bestod ursprungligen mycket av halmslöjd, frukt och konfekt samt levande ljus. Senare började man bland annat importera glaskulor från Tyskland och blanda upp med t ex flaggor och smällkarameller. Omkring 1930 fanns elektrisk julgransbelysing till priser som andra än de allra rikaste hade råd med, men den första elljusslingan sägs ha skapats i New York redan några år efter att Thomas Edison visat upp sin första fungerande glödlampa (vilket skedde 1879).

Vad har ni i toppen av er gran? Spira, stjärna eller något helt annat? Kanske inget alls? Spiran ska i alla fall symbolisera Odens spjut, Gungner, och stjärnan helt enkelt Betlehemsstjärnan som enligt evangelisten Matteus lyste över stallet där Jesus föddes och ledde de vise männen dit.

Vår vanligaste svenska gran, så kallad rödgran, heter Picea abies på latin. Kungsgranens latinska namn är Abies nordmanniana. Kanske en kunskap att stila med på nästa julmiddag?

Lucka 11: Johanssons julkrubba.

Julkrubban lite mer allmänt skrev jag bl a om för två år sedan, uttråkade kan läsa det HÄR. Så i år tänker jag fokusera mer på vår egen krubba. Eller mest min, för det är jag som initierade köpet av den, jag som placerar den, jag som stylar den, jag som ser till så att rätt figurer är på rätt plats o s v.

Själva krubban och grundfigurerna köptes inför julen 2008 och jag har via bloggen påminnts om att jag då gnällde över hur dyrt det är. Och då köpte vi ändå ingen värsting-grej, långt ifrån. Men, det är ju ändå en engångskostnad ... om inte figurer försvinner, vilket jag kommer till snart. Och sen kan man lägga till nån liten sak då och då om man önskar. Som i mitt fall en ljusslinga (ja de var före sin tid i Betlehem), en extra hö-bal m m. Nytt för i år är ... konstgräs! Jajemensan, i år kommer Josef och Maria att kunna kliva in utan att behöva dra in en massa sand och sten. Betlehems politiker, eller vad de styrande nu kan heta, har beslutat sig för en lite halvmodern investering.

Det där med försvunna figurer då. Jo det har hänt lite skumma saker där. Bl a så försvann Josef ett år, och vi tänkte att nu har karljäkeln stuckit och lämnat Maria som ensamstående morsa 😡. Året därpå var han plötsligt tillbaka! Fast då försvann i stället en av de tre vise männen. Han ersattes med den visaste vi kunde komma på här hemma: Yoda! Men det varade inte så länge ty han saknade sina Star Wars-polare och återvände till rymdäventyrens värld. Ni kan dock vara lugna, uppsättningen blev återigen komplett med hjälp av en ny uppsättning figurer i ungefär samma storlek men annan bakgrund kan man säga. Men, mångfald tycker jag är trevligt!

De flesta fyller liksom krubban med alla inblandade figurer direkt när den plockas fram. Men så funkar det inte här. Utan än så länge befolkas den bara av en herde och några djur. Josef och Maria har inte kommit dit än, Jesus är definitivt inte född och de tre vise männen börjar söka efter det nyfödda barnet efter  födseln men kommer ju inte fram förrän på trettondagen. Så det är ju tur för dem att jag inte tillhör de som kastar ut julen så fort lutfisken (inte) ätits.

Jag kom förresten på i helgen att jag inte har någon aning om när Josef och Marie egentligen började sin vandring till skattskrivningen. Hur länge de egentligen kämpade på innan de nådde det där stallet i Betlehem ... Det får jag kolla upp så att krubban blir så autentisk som möjligt 😉.

Lucka 10: Jultomtens utseende.

När vi tänker på tomten tänker vi ofta på en rundlagd vitskäggig gubbe i röda kläder med vita fluffiga kanter. Men så har han inte alltid sett ut. Ända sedan gammalkyrklig tid har den blå färgen symboliserat hoppet. Därför var historiens jultomte i stor utsträckning mörkblå, vilket också är den färg som den ryske Fader Frost föredrar. Under amerikanska inbördeskriget framställdes han i media som en liten alfliknande man, den lille mannen gick i övrigt helhjärtat in för nordstaternas krigsinsats mot sydstaterna, och i tidens anda var han klädd i blå rock med vita stjärnor samt röd- och vitrandiga byxor. Under årtiondena därefter avbildades tomten ofta i mörka kåpor.

Första tomte-illustrationen av
Sundblom för Coca Cola
år 1931.

Men sen var det väl ändå Coca-Cola som gjorde tomten röd? Näe ... inte riktigt. Tomten hade börjat avbildas i röda kläder innan läskföretaget tog med honom i sin reklam. En konstnär vid namn Louis Prang hade t ex en rödklädd gladlynt tomte på flera julkort redan 1885. Den röda klädseln var dock vad Coca-Cola nappade på när de tog med tomten i sin reklamkampanj 1931. Syftet med kampanjen var att få konsumenterna att se på drycken som något annat än bara en svalkande sommardryck. Företaget anlitade illustratören Haddon Sundblom som sedan under flera årtionden finjusterade vår bild av jultomten. Så man kan säga att Coca- Cola inte gjorde tomten röd, men de var de som på allvar cementerade den internationella bilden av honom.

Vår egna mest kända illustratör när det gäller tomten får Jenny Nyström anses vara, främst via de många julkort hennes bilder syns på. Dessa har sedan också stått förlaga för t ex porslinsfigurer..

Jenny Nyströms tomte till vänster ser väl snäll ut? Det har definitivt inte alla jultomtar genom tiderna gjort. Jag menar, hur många ur min egen generation har inte traumatiska upplevelser av en skräckinjagande tomte med täckande konstig gummiluktande mask med små hål för ögonen, en tomte som med det yttret kommer och vill ha små barn i sitt knä på julafton? För att inte tala om de många porslingsfigurerna som ser rentav elaka ut? Förvisso var de äldre förlagorna till vår jultomte ofta långt ifrån sympatiska, men när man nu svängt till att framställa tomten till nåt snällt men rättvist som kommer med julklappar så kan han väl ändå se hyfsat vänligt inställd ut?

Lucka 9: Julmusiken.

Alltså. Detta ämnet skulle kunna fylla en hel mängd egna kalendrar. Ja det finns t o m låtar och sånger som spelats in i så många versioner att de i sin ensamhet skulle kunna fylla både 24 och 48 luckor. Men någonstans före det känner jag ändå att gränsen går, så jag håller denna luckan lite mer allmän.

STIM, svenska tonsättares internationella musikbyrå, presenterar statistik över de mest spelade jullåtarna. Under många år har Tänd ett ljus med Triad varit den mest spelade svenska låten och senaste statistiken från december 2018 visade inget undantag för det. Mest spelade utländska låten var All I want for Christmas is you med Mariah Carey, den och Last Christmas med Wham har fightats om förstaplatsen de senaste 15 åren.

I december månad 2018 var 19 av de 20 mest spelade låtarna just jullåtar. Enda undantaget var Shallow från filmen A star is born som hade premiär den månaden.

2017 genomfördes en stor undersökning bland Twitteranvändare och gav resultatet att Fairytale of New York med The Pogues är världens bästa jullåt. Den mötte Last Christmas i finalen och vann med 51 procent rösterna. Last Christmas är för övrigt både hatad och älskad. Bl a har den givit upphov till tävlingen Whamageddon som går ut på att inte höra låten i sin originaltappning mellan midnatt 1 januari och 24 december.

Just Fairytale of New York är nog den mest förstörda jullåt jag vet. Alltså den låt som det gjorts flest riktigt dåliga covers på. Det är så jag ryser, och inte av välbehag. Men originalet är bra!

Vad kännetecknar då en jullåt? Enligt Jonas Nordin, musikkonsulent på STIM, har jullåtar ett känsloläge som är tryggt, varmt och pyntat med en rejäl dos nostalgisk glädje och tacksamhet. Och budskapet i låtarna liknar varandra, oavsett ursprung.
– Om kulturen är mer religiös tenderar låtarna att ha mer religiösa inslag med stjärnor och änglar istället för snö och renar. Då och då dyker det upp jullåtar med lite fyndiga texter ”jag vill ha dig i julklapp” eller ”tomten har åkt vilse”. Man kryddar alltså gärna med en dos humor, har Jonas Nordin sagt i ett tidigare pressmeddelande.

Många psalmer har en given plats i våra spellistor inför julen, även bland personer som vanligen inte lyssnar på musik med tydlig religiös anknytning, som t ex Oh Helga Natt (eller Adams julsång), Stilla natt och Ett barn är fött på denna dag.

Eftersom vi generellt är väldigt traditionsbundna vid jul faller det sig kanske naturligt att musiken vi spelar också är samma från år till år. Men visst är det kul när det kommer något både nytt och bra emellanåt? En av mina favoriter bland de lite nyare låtarna är Underneath the tree med Kelly Clarkson som släpptes 2013.


Sverige tillhör toppen av de mest julmusikspelande länderna. Men allra mest lyssnar man enligt uppgifter från 2017 på julmusik på Island ... Jag måste dock upplysa om att jag inte har kunnat verifiera detta via säkra källor 😉. För 2 år sedan fanns det enligt samma icke verifierade uppgifter 18 miljoner spellistor, skapade av användare, med julmusik på Spotify. Och den längre upp nämnda jullåten med Mariah Carey hade då streamats 216 miljoner gånger.

Lucka 8: kyssar under misteln.

Mistel är det allmänna begreppet för en halvparasitisk trädlevande blomväxt som växer på grenarna högt upp i kronan hos andra vedartade växter. Den sprids genom att fåglar äter bären och sedan lämnar sitt träck med fröna i, på det blivande värdträdets grenar. Det finns flera olika arter i tre olika familjer. Den i Sverige förekommande arten, så kallad europeisk mistel, är en fridlyst växt i Sverige. Man får inte plocka den eller skada dess värdträd. I Sverige kan man se mistel bl.a. i Bergianska trädgården i Stockholm, och på många platser runtom i Mälardalen.

Misteln har vintergröna blad, något som setts som magiskt i många kulturer. Kontrasten mellan det vintergröna livskraftiga och de vita giftiga bären fascinerade många. Man såg den som en växt med starka krafter som både skyddade hemmet mot ondska när den hängdes i dörröppningen och var en fruktbarhetssymbol.

På grund av denna hedniska bakgrund förbjöd kyrkan långt fram i historien användning av misteln. Bruket överlevde ändå i folklig tradition, och på grund av tron på mistelns nyttiga effekter på fruktsamheten uppstod seden att kyssa varandra i dörröppningen. Det har troligen skett någon gång under senmedeltiden. Sedens spridning och popularitet nådde sedan sin höjdpunkt i 1800-talets viktorianska England, möjligen för att det pryda samhället bättre kunde kontrollera kyssandet, när det skedde i full offentlighet. Charles Dickens nämner även traditionen i en av sina romaner. En numera ganska okänd del av traditionen är att när en man hade stulit sig en kyss under misteln, skulle han plocka ett av dess bär och kasta bort det. När misteln inte hade fler bär, hade den mist sin magiska kraft.

Det var också vid den tiden som misteln fick sin plats bland julens traditioner. Viktorianerna lade stor vikt vid att julen skulle inrymma kärlek och vänskap, och eftersom Jesu födelse ju också kunde ses som en symbol för fruktsamhet låg vägen öppen. Därför bjöd kyrkan in misteln, även om den inte räknades som en kristen tradition.

Själv har jag i år skaffat mig en mistel (konstgjord dock) på teleskophandtag så att jag ska kunna få mig lite kyssar här och där 😊. 

Lucka 7: Blandad jul-fakta.

En vecka in på kalendern tröt till slut fantasin och jag kom inte på nåt specifikt luck-ämne. Men lite blandad jul-fakta av varierande viktighetsgrad är kanske inte helt fel?

Vad Disneyfiguren Jan "Janne" Långben egentligen är för typ av varelse diskuteras ofta. Disneys eget svar är att han är en korsning mellan hund och människa. Ursprungligt namn var för övrigt Dippy Dawg men senare bytte han namn till Goofy.

Genom hela 30-talet försökte nazisterna att stjäla julen genom att omforma högtidens symboler och seder så att de passade in i deras ideologi. Det var inte helt enkelt, eftersom festens huvudperson, Jesus, ju egentligen var jude. Det problemet försökte nazisterna komma runt genom att ta bort all kristen symbolik från julen. De kasserade den tyske jultomten, Sankt Nikolas, som brukade komma med julgodis till barnen den 6 december, och ersatte med Oden, vars rötter i nordisk mytologi passade bättre in i den nazistiska världsuppfattningen. De försökte få tyskarna att hänga järnkors i granen i stället för de vanliga stjärnorna i toppen vilket inte blev populärt hos de i sammanhanget tämligen konservativa tyskarna. Nazisterna förbjöd också julkalendrar med bildmotiv, och i stället skulle varje lucka dölja ett nazistiskt slagord.

Adventskransen härrör från 1839 då den tyske teologen Johann Hinrich Wichern introducerade den i sitt missionsarbete. I förhållande till vår tids krans fanns det en skillnad: Wicherns krans hade fyra stora ljus, ett för varje söndag i advent, men även ett antal mindre, röda ljus. De små ljusen varierade i antal, beroende på antalet vardagar från första söndagen i advent till julafton.

Norska forskare har antagit att Rudolfs röda näsa troligen är ett resultat av en parasitinfektion av hans andningsorgan. För självklart behöver vi alla en logisk förklaring till att hans näsa är röd. Att renarna kan flyga, det är en helt annan sak.

I Polen hör det inte till ovanligheten att spindlar eller spindelnät pryder som julgransdekoration. Detta eftersom, enligt legenden, en spindel vävde en filt av spindelnät för Jesusbarnet. I själva verket anser många polacker att spindlar är symboler för godhet och välstånd vid jul.

Kalle Anka har ett mellannamn, åtminstone på engelska. Hans fulla namn är Donald Fauntleroy Duck.

Så, vad ska ni nu göra med denna eventuellt nya ovärderliga kunskap?

Lucka 6: glöggen.

Namnet glögg kommer från ordet glödga, det vill säga hetta upp. I Sverige har vi druckit kryddat, upphettat vin sedan 1500-talet och under slutet av 1800-talet, då några stockholmska sprittillverkare uppfann den så kallade julglöggen, blev glöggen en jultradition.

Förtärandet av en liknande dryck som kan ses som glöggens föregångare har kunnat spåras till romarna på 300-talet. Den baserades på honung och vin och under processen värmdes och svalnades drycken flera gånger. Smaksättningen gjordes i övrigt med pinjekärnor, dadelkärnor, lavendel, saffran och peppar. Förrutom att förbättra smaken på vinet, som var av dålig kvalitet med dagens mått mätt,  ansågs örterna och kärnorna ha läkande egenskaper. Även den glögg vi dricker idag främst för att vi tycker det är gott kan tänkas hjälpa till att bryta ner den feta julmaten.. Kanel sägs till exempel motverka gaser i magen, och ingefära och kryddnejlika är packade med antioxidanter. 

I affärerna finns ett stort utbud av glögg av varierande alkoholhalt och  med olika smaksättning. Blåbär, lakrits, choklad, hjortron, citrus, kokos, you name it. Själv föredrar jag när det smakar ... glögg. Och jag gör även egen baserad på svagdricka, receptet återfinns sist i inlägget. Denna hemkörda dryck blir väldigt långt ifrån alkoholfri, så när jag vill/behöver ha en sådan variant använder jag saft eller alkoholfritt rött vin som jag låter glöggkryddor sjuda i en stund. 

Mest kända varumärket i glöggsammanhang är nog BLOSSA och deras jingel från 1993 är en välbekant melodi för de flesta. Sedan 2003 lanseras varje jul en årgångsglögg med olika smaksättningar.  Det började med pomerans och apelsin och har via bl a lingon & enbär, clementin och Earl Grey & bergamott i år landat på passionsfrukt och hibiskusblomma. Blossa har även ett återkommande sortiment. I detta finns bl a Blossa 1895 som ska vara baserad på det recept från  J.D Grönstedts Vinhandel, varifrån varumärket är sprunget, som är daterat just det året. Då vinerna som används idag inte smakar som dåtidens finns dock vissa smakskillnader. Alkoholhalten är 18% och ½ liter kostar 129 kr på Systembolaget  så drick den med andakt! Och var ute i god tid då den bara återfinns i beställningssortimentet och i begränsad upplaga.

Min hemkörda glögg har ett betydligt lägre literpris än den ovan nämnda. Alkoholhalten är inte helt säkert fastställd och kan även variera en del men ligger troligen runt 15%. Ev. upp mot 20. Med andra ord intas den lämpligen med stor försiktighet. Här nedan är receptet på det som jag kallar för badrumsglögg eftersom den hos oss står och jäser just i badrummet. Garderobsglögg är ett troligen mer känt begrepp, men själv var jag inte sugen på att ha kläder, filtar och sånt med ingrodd glöggdoft så... badrumsglögg it is!

Skaffa dig en stor spann/hink, minst 5 liter. Lägg däri 3 skivade potatisar, 250 g russin, en rejäl bit kanelstång, färsk skalad och grovt tärnad ingefära (en bit motsvarande ungefär en vuxen stortå), ½ paket jäst (i mindre bitar), 1½ kg socker, 2 msk hela nejlikor och 2 msk kardemummakärnor. Blanda detta och tillsätt sedan 1½ liter svagdricka. Rör om väl och tillsätt ytterligare 1½ liter. Rör om igen. 

Täck över med några lager plastfolie som spänns upp med gummiband eller snöre och stick ett tiotal små hål i. Låt sedan jäsa i 4-6 veckor innan du först silar grovt genom en ren handduk eller ett par strumpbyxor  t ex (eller riktig silduk för all del) och sedan filtrerar genom kaffefilter. Det tar lite tid, men är så värt det. Häll upp på flaskor, förvara svalt och mörkt och låt gärna stå till året efter. Eller året efter det 😉. Men den går absolut att dricka direkt också.

Den glögg vi druckit hittills i år är från 2017.

←

Lucka 5: Julstrumpan.

Infon om ursprunget till seden med en julstrumpan som man hänger upp inför julen med förhoppning att få en julklapp i spretar en del, men de källor jag funnit som känns mest trovärdiga säger att den är sprungen ur en anglosaxisk gåvotradition på 300-talet. (Anglosaxerna var det germanska folk som emigrerade till Storbrittanien.) Något som förvånade mig då jag tyckte det kändes väldigt amerikanskt, men tji fick alltså jag. Men det var inte förrän i början av 1900-talet som denna tradition utvecklades och kom till Sverige och då i begränsad omfattning. Och först några årtionden senare, på 50-60 talet, var julstrumpan där barnen i familjen kunde finna en julklapp på julaftons morgon ett mer utbrett fenomen runt om i stugorna i Sverige.

Traditionellt hängs julstrumporna vid öppna spisen om sådan finnes, där ska tomten sen komma in under natten och lämna en klapp. Exakt hur den korpulente tomten ska kunna komma genom skorstenen och ut genom spisen, och sen tillbaka igen, är en helt annan fråga.

Jag har inget minne av att denna tradition fanns i vårt hem under uppväxten, de minnen jag har av förtida julklappar hänger ihop med att vi skulle resa bort under julhelgen och inte kunde ta allt med oss. Men att jag glömt är absolut en reel möjlighet, kanske kan mamma eller pappa sprida lite ljus över saken? Ja här får vi se ifall de läser min blogg eller ej 😊.

Sonen här hemma får varje år öppna en klapp på morgonen, det är inte alltid den fått plats i strumpan dock 😉.

Julstrumporna är oftast gjorda av någon form av textil. Men undantag finns. För några år sedan kom t ex ett inredningföretag på idén med julstrumpor gjorda av IKEAS blåa kassar. Websidan där man då kunde beställa dem finns dock inte längre, så det är högst osäkert om de fortfarande finns att få tag på. Men den händige kan alltid skapa en själv. En riktigt svensk julstrumpa!

Lucka 4: Julhandeln.

Julskyltningen ses traditionellt som julhandelns startskott, men affärer och köpcentrum pryds numera ofta av granar, tomtar och annat juligt i god tid innan dess. På en del håll går det t o m omlott med Halloween-pynten i slutet av oktober. I butikerna spelas julmusik vilket enligt flera representanter från handeln skapar problem hos en del anställda och t o m "driver dem till vansinne". SVT Nyheter rapporterade bl a om det HÄR. 

Black Friday är ett i Sverige nytt begrepp som kommer från USA där Black Friday ihop med Black Monday utgör starten av deras julhandel. Black Friday är dagen efter Thanksgiving, i Sverige hade vi kallat den för klämdag, och då många då är lediga från arbetet har de tid att ägna sig åt shopping. Många affärer har längre öppettider än vanligt och förmånliga priser på vissa varor. 

I år beräknas julhandeln omsätta 79,8 miljarder kronor, en fortsättning av den ökande trenden under de senaste decennierna, och handelns tillväxt är störst på nätet. I siffran ingår även livsmedelsförsäljningen och just maten väntas i år öka mer än andra varor. Även intresset för att handla second hand, bl a via Sellpy och Tradera på internet, ökar. 

HUI Research, som även gör julhandelsprognoser som den som nämns ovan, presenterade i år Årets julklapp för 32:a gången. Årets Julklapp ska leva upp till ett eller flera av följande tre kriterier: 

• Produkten ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse under året.

• Produkten ska svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter. 

• Produkten ska representera den tid vi lever i.

I år utsågs Mobillådan, alltså en låda där man ska lägga sina mobiltelefoner i syfte att umgås personligare utan dem och fokusera på annat. Förra året föll valet på Det återvunna plagget och 2017 var elcykeln årets klapp. Första produkt att utnämnas var bakmaskinen år 1988.

Hur mycket mitt hushåll bidrar till julhandeln vet jag inte, ingen har räknat på det, men jag skulle anta att vi ligger under genomsnittet. Vi har "bara" ett eget barn att köpa julklappar till, de övriga (syskonbarn och gudbarn) blir det inga så värst dyra saker till och julklapparna mig och maken emellan är över lag relativt sparsamma. Matkontot ökar en del, främst för att vi har middagar, fester och bjudningar och alltså serverar betydligt fler måltider. Själva julmaten är inget dignande överflöd, även om det nästan alltid blir för mycket ändå ... 

Lucka 3: December.

December månad avslutar året, och året har tolv månader. Namnet december betyder tionde på latin ... Hur hänger det ihop? Jo i den första romerska kalendern var det helt enkelt den tionde månaden. Av tio. Så småningom lade man till två månader, Ianuarius och Februarius, efter de tidigare tio. Det är därför det är februari som får en extra dag när det är skottår, den avslutade helt enkelt året då. Varför och när, och på vems initiativ, man sen flyttade runt månaderna har jag inte lyckats klura ut. Det får bli en utmaning till nästa år!

Från 1600-talet och ca 300 år framåt kallades december i den svenska kalendern för julmånad. Innan dess användes namnet Christmånad enligt tysk förebild.

Några mer eller mindre viktiga händelser i december:
➤1 december 1966 sätts bocken i Gävle upp för första gången.
➤ 3 december 1967 genomförs världens första hjärttransplantation, och patienten överlever flera dagar vilket ses som en framgång.
➤ 5 december 1969 får Sverige sin andra TV-kanal.
➤ 8 december 1980 mördas John Lennon.
➤ 10 december 1968 installeras i London världens första trafikljus.
➤ 16 december 1977 har den första Star Wars-filmen svensk premiär.
➤ 24 december 1943 föds drottning Silvia.
➤ 25 december 1643 sägs Julön ha upptäckts av sjöfarare från Nederländska Ostindiska Kompaniet. ➤ 26 december 1966 klär Per Oscarsson av sig in på bara kalsongerna i Hylands hörna.

Lucka 2: julens filmer.

Filmer med jultema finns det ju en uppsjö av, både svenska och utrikiska. En av de nyaste är Last Christmas som hade svensk premiär för några veckor sedan, en romantisk komedi som utspelar sig i London. Jag har via trailers på TV blivit sugen på att se den, men det är tveksamt om det blir av.

Moviezine, en stor svensk sajt för film, serier och spel, har listat de 50 bästa julfilmerna. Högst betyg bland dessa har It's a wonderful life från 1964 fått, en dramakomedi med sensmoralen att varje människa påverkar mer med sin existens än man själv förstår. Högst betyg av de svenska filmerna ges till den helt nya Jag kommer hem igen till jul med bl a Suzanne Reuter, Peter Jöback och Johannes Kuhnke, regisserad av Ella Lemhagen.

Vissa filmer har blivit kultförklarade och starkt förknippade med julhelgen utan att egentligen vara av särskilt hög konstnärlig kvalitet. Som t ex Die Hard. Yippee Ki Yay Motherf**ker!

Det blev julfilm i det Johanssonska hemmet igår också, Närmare bestämt den animerade versionen av Grinchen från 2018. Ni känner nog till Grinchen, den gröna varelsen boende i en grotta högt över byn och som hatar julen och därför beslutar sig för att stjäla den. Spelfilmen från 2000 med Jim Carrey i huvudrollen har blivit något av en modern klassiker, denna nya animerade upplaga tillför inte något större till storyn men animationen har blivit hyllad. Vi i familjen tyckte den var rätt trevlig och helt OK att spendera 1½ h med. 

Trevlighetsgraden ökade kanske något av att det förutom adventsfika och lite julgodis även avnjöts säsongens första glögg, hemkörd och lagrad i två år.

Lucka 1: Gott nytt år!

Nej jag har inte kollat fel i almanackan, det ÄR nytt år idag. Ty första söndagen i advent innebär början av ett nytt kyrkoår. Eller, egentligen började kyrkoåret kl 18 igår kväll. Den svenska vanan att fira aftnar mer än själva dagarna är kopplat till den gamla tideräkningen att en helgdag börjar kl 18 kvällen före. Under kyrkoåret har varje söndag och helgdag ett eget namn och tema med tillhörande bibeltexter och en psalm. 

Mer om kyrkoåret kan man läsa HÄR.

Första advent är ju i år även 1 december vilket innebär att första luckan öppnas i diverse kalendrar. Sonen öppnade sin Star Wars-kalender klockan halv ett i natt 😊, men chokladkalendern fick vänta tills i morse då han även kollade på TV:ns julkalender. Den sistnämnda fick godkänt betyg av både honom och maken, jag själv lär kolla i kapp senare i veckan. Och chokladkalendern ... den tyckte han först att han var på tok för gammal för och han skulle inte ha nån. Men för någon dag sedan ångrade han sig 😁. 

Idag har det planerats för en mysig kväll med familjen. På väg hem från eftermiddagens bowlingmatch köper maken med sig mat hem, därefter blir det adventsfika och första provsmakningen av första julgodiset framför den animerade filmen om Grinchen 😊. Förhoppningsvis kommer vi ihåg att tända datumljuset med.

Ungefär samtidigt som sonen öppnade luckan i natt tände jag förresten (pappers)stjärnan i sovrumsfönstret. Den fick bara vara tänd en kvart eller så, läggdags var passerad för länge sedan, men med tanke på allt bry jag haft att få den på plats så kändes det viktigt att den fick lysa en liten stund.