söndag, februari 27, 2011

Nu är tiden mogen...

... för nya hemsidan att outas. Den är långt ifrån färdig, men har kommit en bit på väg i alla fall. Så nu kan ni få lov att kika. Om ni skulle vilja, av nån anledning...

HÄR finns den!

lördag, februari 26, 2011

Presenter till mig själv...

... är ofta av den bästa sorten, för jag vet ju precis vad jag vill ha ;-) Som dagens present t ex, som jag väntat in bokrean för att köpa:

Ja jag syftar på boken alltså.

Men jag är inte bara generös mot mig själv utan mot andra också. För 40 kr drar jag ett litet strå till stacken för de hemlösa och får en tidning med ganska mycket intressant att läsa.


Och nåt helt annat...

Vikten. Jag har nu gått ner sisådär 13 kg, och när jag nått de första 10 där så var det en del av er som minsann ville se foton. Men, ni fick inga! Jo ansiktsfoto men inget mer. Helt enkelt för att jag inte hade nåt. Men för 1½ kg sen försökte jag ta några helkroppsfoto av mig själv. Självutlösaren bråkade med mig så det fick bli via spegeln. Inte jättetydligt men det får duga.





Kruxet är att jag inte har några bra före-foton så det är liksom mest de som träffade mig förra året eller vid nyår som kan se nån tydlig skillnad. Men på jobbets sommarfest i somras hade jag samma skjorta och likadana tights på mig, kanske kan det säga litegrann... Skjortan sitter aningens lösare nu om man säger så.



I alla fall har jag nu tappat en tredjedel av det jag _max_ vill gå ner. Jag är på väg... Och har dessutom äntligen kunnat börja träna igen efter 1½ veckas uppehåll p g a sjukdom.

Annars? Mello ikväll, deltävling 4. Det borde inte kunna bli sämre än hittills. Eller?

måndag, februari 21, 2011

På vår After Work i fredags...

... blev det Singstar. Idag fick jag se filmsnuttarna. Och inte minst HÖRA dem. Hmmm, de flesta av oss ska definitivt inte söka till Idol. Om man säger så. Det lät till större delen rent ut sagt för jävligt. Och ÄNDÅ lät det sjutton gånger bättre än vad det lät när Sara Lumholdt "sjöng" i lördagens Melodifestival. Och hör här: framträdandet var hennes bästa på hela veckan! Åh vad jag är glad att jag inte var med på nån repetition...

Och vadå, Popular (med Erik Saade) ett plagiat av Anders Glennmarks Kall som is? F*n heller... Det är ett pagiat av Lili & Susies Oh Mama! Tsss, amatörer...

När jag ändå är igång och gnäller kan jag ju blotta mig lite och erkänna att jag inte fattar vad som ska vara så bra med Sara Vargas Spring för livet. Ja jag fattar att ämnet är gripande och viktigt och så, men texten lät som om den var skriven av random andraklassare. Och kan ett framträdande ö h t bli mer intetsägande?

Sebastian Karlsson gillar jag vanligtvis inte, men nog var både han och låten han framförde bättre än både Shirley´s Angels och nyss nämnda fröken Varga?

Vän av ordning kan notera att jag inte recenserat 2:a delfinalen ö h t. Förrutom Sanna Nielsens klänning då. Men vad ska jag säga? Allt utom My heart is refusing me var skräp, liksom...

Åh vad jag är neggo. Vad driver mig egentligen att ö h t se på skiten?

lördag, februari 19, 2011

Efter jobbet...

... låter inte så kul. Jag ska på "Efter jobbet". Nää... Jag håller med reklamen på radion, allt låter bättre på ett annat språk ;) Så, jag var på After Work igår hos kollega Oscar. 10 arbetskamrater lyckades faktiskt att nästan inte alls prata om jobbet på hela kvällen. Imponerande!

Ett imponerande antal foton togs också, bara i min kamera hamnade säkert runt 70. Sen var det minst 3 kameror till igång under kvällen... Det ska bli intressant att se de andras ;-)

Trevligt hade jag i alla fall, och flera kollegor lärde jag känna på ett nytt sätt liksom. Om de gjorde detsamma med mig kan man ju undra vilken bild de fick av mig...



Jaja, vinet var i alla fall gott :-)

torsdag, februari 17, 2011

Min fru förstår mig inte! klagar en del män.

Inte min. Här är det snarare Min fru SER mig inte!

Jag ligger hemma i sängen för en stund sen och försöker bestämma mig för om jag ska gå upp och göra nån nytta, för de senaste dagarnas yrsel är trots allt borta, eller fortsätta vila. Plötsligt hör jag en hostning i TV-soffan utanför sovrummet. Whatthef*ck?! Jag är ju ensam hemma, maken lämnade sonen i morse och åkte sen till jobbet. Men hostningen lät verkligen som hans... Jodå, där i soffan ligger han. Soffan som jag gått förbi, i dagsljus, när jag var uppe på toaletten tidigare. Typ 2 dm ifrån. Utan att se honom. Så jädra liten är han inte, och han hade en knallgul filt på sig. Hur blind är jag?? "Du är ju livsfarlig, här kan inbrottstjuvar sitta och fika utan att du ser dem" sa han. Det ligger nåt i det...

Stackarn är förkyld och har feber och vände hem igen direkt efter son-lämningen. Han måste ha hemvänt väldigt tyst...

tisdag, februari 15, 2011

söndag, februari 13, 2011

Mer Melodifestival.

Gårdagskvällen ägnades åt familjemiddag hemma hos mamma och pappa, och när klockan blev åtta ville systerdöttrarna se på Mello. Vi vuxna not so much... så jag kan inte ge er några recensioner än. Jag såg bara en del av Brolles framträdande, och blev inte jätteimponerad, plus Sanna Nielsens jag-har-gått-till-final-framträdande. Hur låten var? Ingen aning! Jag kunde inte fokusera på den utan undrade bara när det skulle bli en bröstchock! Jag menar, om nu människan tvunget ska klä sig 20 år äldre än hon är kunde väl klänningen i alla fall suttit en decimeter högre upp? Det där var dels inte snyggt, och dels verkade Sanna själv också orolig för att den skulle hamna ÄNNU längre ner...


Bild från Expressen

Ja reprisen är sent ikväll, jag får väl se om jag orkar vara vaken och se på eländet.

tisdag, februari 08, 2011

Melodi meloda Melodifestival.

Närå, jag har inte missat att Melodifestivalen dragit igång. Närå, ni slipper inte mina recensioner i år heller.

Jag hörde på radion i torsdagen att startfältet i första deltävlingen var ett av de starkaste nånsinn. Say WHAT???

Det började med Try again med Dilba. Ja Dilba, jag tycker nog du ska försöka igen. Och den gången utan att se så jädra uttråkad ut! Låten var nog egentligen helt OK men det tappade helt betydelse när sången var så intetsägande (man hörde mest kören) och Dilba själv visade ungefär lika mycket utstrålning som en fiskpinne från Findus.

Sen kom Swingfly och låten Me and my drum. Det första jag sa när jag hörde refrängen var: Detta blir en radiohit i sommar! Och det tror jag fortfarande på. Den kändes lite malplacerad i sammanhanget och gick nog mest till final för att det saknades andra bra låtar men jag är helt nöjd med det.

Därefter var det ABBAs tur och de hade lånat Carolas klapp-maskin. Eller förlåt, det var visst Jenny Silver. Something in your eyes lät i refrängen som just en klassisk ABBA-dänga. Och visst, ABBA är/var bra, men låten likväl som framträdandet inkl koreografin prickade in alla schlager-choser som finns så det blev lite överdrivet. I brist på annat en av kvällens bästa låtar...

4:e bidraget då... där saknar jag nästan ord. Solstolstjommen, även kallad Jonas Mattsson, sjöng On my own så illa att tapeterna krullade sig. Låten som sådan? Ingen aning, jag kunde inte ta in den för fem öre eftersom det lät så illa.

Le Kid med Oh My God kom härnäst. OK, det var glatt och så. Men det räcker ju inte... Nån form av vettig melodi borde rimligen vara ett grundkriterium.

Social Butterfly med Rasmus Viberg har jag ö h t inget minne av. Ärligt. Inte det minsta. Vilket borde betyda att låten var minst sagt slätstruken.

Sen kom då duktiga Pernilla Andersson och låten Desperados. Och det var en bra låt tycker jag, med ett bra framträdande, men inte Melodifestivalmaterial utan mer skön bakgrundsmusik en ljummen sommarkväll på bryggan eller kanske på mysiga puben...

Och sist då In the club. Med Danny Saucedo. Alltså, det sägs ofta att en bra Melodifestivallåt ska ha en refräng som sätter sig. Och vilket bättre sätt att lyckas med det än att ha en refräng som består av tre ord som upprepas om och om igen? Men hur kul blir det? Inte särskilt kul alls, tycker jag. Dock: absolut kvällens proffsigaste scenframträdande. Utan konkurrens. jag är därför SUR på att låten var sådär tjatig... Whyyyyy? I say. Why?? Det hade kunnat bli en fullträff annars.

Nä hörrni, bättre än såhär måste det bli framöver!

söndag, februari 06, 2011

Vad sjutton äter du egentligen?

Den frågan är nog den vanligaste nu för tiden, med "Men hur kan du gå ner i vikt, du äter ju hela tiden?" som god tvåa. Så jag tänkte visa hur en dag kan se ut.

Som frukost ett kokt ägg och en skål med naturell yoghurt, kvarg (som kesella ungefär), hallon och hackade nötter.


Mellanmålet på förmiddagen kan bestå av frukt och bär (inte så mycket som på bilden dock)...


... tillsammans med lite nötter.


Ett exempel på lunch är en skål med blandade grönsaker, vegebitar och en kall vitlökssås på kesella utblandad med mjölk.


På eftermiddagen sitter det kanske fint med en liten shake, här i form av Triple Protein blandad med mjölk.


Här nånstanns kommer ofta ett träningspass, och efter det behövs mat igen. T ex kokt ägg, ost och banan.


Till middag kan det bli stekt tofu, avocadodip och bönsallad.


Och som kvällsmål t ex naturell yoghurt med bär.

fredag, februari 04, 2011

Foton har efterfrågats...

... från bl a Janeth som inte sett mig på sidådär 10 kg. Jovisst, jag kan ta foto av mig ;-) men det säger inte så mycket för jag har inte några före-foton som jämförelse. Inga foton av hur jag såg ut för 10 kg sedan. Inte kroppen i alla fall. Så lägger jag upp nya foton nu syns liksom bara en tjockis helt enkelt, inte en tjockis som varit ännu mer tjock innan ;-) Däremot ansiktet, rakt framifrån och inte nån såndär smickrande snett-uppifrån-bild, för 10 kg sedan har jag foto på.


Och så ett från idag. Syns det nån skillnad? Lite på hakan kanske?


Men OK, jag gör (nästan) allt för mina vänner. Så jag ska se om jag kan hitta nåt bra foto som kan symbolisera starten den 5 januari. But don´t hold your breath!

torsdag, februari 03, 2011

Än slank hon hit...

.., å än slank hon dit, och än slank hon UPP ur diket!

Ja det går onekligen upp och ner, och hit och dit.

Tisdagen var en sån där trött-dag, det började med en sån där hur-dum-är-man-som-har-detta-jobbet-över-huvud-taget-timme med sjuttiotretton skrikande ungar på få personal inkl frukostbestyren och sen kom jag liksom aldrig ikapp mig själv... Jag klarade av situationen DÅ men blev helt matt efteråt. Och ville bara äta, äta och äta. Vad som helst, när som helst. Jag t o m stannade kvar en god stund på jobbet efter att jag slutat för jag litade inte på mig själv, jag litade inte på att jag kunde passera snabbmatshaken på vägen hem utan att falla dit. Så jag hällde i mig citronvatten och bankade pannan i bordet, och lyckades sen till slut ta mig hem. Fortfarande jättetrött var jag men orkade ändå både träna på löpbandet och i bowlinghallen.

Men natten var hemsk, full av ångest och med avsaknad av sömn. Så onsdagen spenderades till 90% i sängen. Och till skillnad från tisdagen så ville jag inte äta alls. Matlusten var obefintlig. Jag fick tvinga i mig maten och landade väl till slut på halva mitt normala intag åtminstone.

I natt däremot... sov jag som en stock! Och vaknade pigg som en mört. Kroppen känns pigg, huvudet känns piggt. En enorm kontrast mot gårdagen. och som pricken över i:et: Minus 10 kg är nu nått! Fattar ni? Jag väger 10 kilo mindre än för 4 veckor sedan. Det är baske mig inte illa... Jag försöker att inte tänka "bara 30 kvar" ;-) utan kanske snarare "Nu tar vi nästa 10" eller nåt...

Som 10-kilosbelöning har jag nu en ny sport-BH. En svart sport-BH för en halv tusenlapp från Stadium. En svart stabil sport-BH som ger mig TVÅ bröst, och inte en avlång limpa 2 dm nedanför hakan som de flesta andra gör. Vad får tillverkare och designers att tro att vi med rejäl byst gärna vill ha en limpa istället för två brön??

Nr 4 av "5 av varje - Rockiga bidrag i Melodifestivalen och ESC".

 Jag får väl bli klar med detta ämnet nu när vi går in i adventstiden och det snart är jul 😉. Wig Wam bildades i Halden i Norge 2001, men ...