Vi har alla våra vanor och ovanor.

Vissa biter på naglarna (skyldig!!), vissa kommer alltid för sent, vissa går av ren protest under alla stegar o s v... Jag tycker Simon ska sluta med sin vana/ovana: att slå huvudet på olika sätt. Ett axplock:

Nåt av det första han gjorde när vi landat på Kastrup efter att vi hämtat honom som liten plutt var att slå pannan i stengolvet vid väskutlämningen, såpass att det tjongade till rejält i videokamerans ljudupptagning.

Under sitt första halvår här hemma slog han pannan i soffbordet två gånger på samma ställe, alltså på samma ställe i pannan, med ett rejält märke som följd. Att man inte ska hoppa i soffan har han dock inte lärt sig än, vid snart 9 års ålder.

Ett par år senare spräckte han ögonbrynet, på ett soffbord då också om jag inte minns fel, så nu har han ett tjusigt ärr där. Lite småcharmigt, men rätt onödigt.

När han var 6 och började på skolan så hann terminen i förskoleklassen inte ens börja innan de ringde oss och sa att han fått en lampa i skallen. En såndär väggplafond ni vet... Det gick rätt bra efter omständigheterna som tur är.

Härom veckan lyckades han få en stor spelkula i huvudet med en rejäl bula som följd. Ja han böjde sig ner mot marken för att plocka upp sin kula samtidigt som kompisen hivade iväg sin. Tjong! sa det...

Och i tisdags fortsatte han på den inslagna banan och smällde pannan i nån bom eller nåt på badhuset. Omständigheterna är lite oklara men det verkar ha blivit nåt galet vid vattenrutschkanan, och nu är han fortfarande lite öm och har ett skrapsår vid hårkanten.

Förvisso... alla smällar mot huvudet kan kanske förklara ett och annat :-)

Inte för att jag är indier, men...

... typ nästan i alla fall...

Jo vi ska ha vårfest på jobbet imorgon och bjudit in föräldrar och barn. Knytis kan man säga att det blir, och så har vi t ex föreslagit att om man vill kan man ta med sig nåt ätbart som härstammar från ens ursprungsland eller så. Nästan alla familjer hos oss har annat ursprung än svenskt. Jag själv tar med indisk linssoppa... Kör på sonens ursprung, för svenskt käk är rätt trist ;-) och att hitta nåt svenskt vegetariskt dessutom är inte så lätt. T o m ärtsoppan (om den nu ö h t är svensk) brukar innehålla fläsk eller liknande.

Jag gjorde t o m två varianter av linssoppa idag. Dels den indiska då, och dels en försvenskad Jennie-variant som dessutom är mycket snabbare att göra. Vid provsmakning gillade både jag och maken båda två, fast den indiska var det lite mer sting i.

Recept? Okej!

Indisk linssoppa, cirka 3 "normala" portioner om det är huvudrätten.
Hetta upp 2 msk olja i en gryta/kastrull. Fräs ½ hackad lök och 1 hackad vitlöksklyfta några minuter i oljan. Tillsätt sen 2 krm chili-flakes, 1 tsk spiskummin, ½ msk Garam masala och en "dutt" gurkmeja och fräs en minut till under omrörning. Tillsätt sedan 1 liter vatten, en tärning grönsaks(eller höns-)buljong och 1½ dl torra röda linser. Låt småputtra ca en halvtimme. Smaka sedan av med pressad lime (efter smak, kanske 1 msk eller så), salt och peppar. Tillsätt ev. lite coloritsoya för färgens skull. Garnera om ni så vill med färsk koriander.

Jennies linssoppa, ca 3 "normala" potioner här också.
Hetta upp 2 msk olja i en gryta/kastrull. Fräs ½ hackad lök och 1 hackad vitlöksklyfta några minuter i oljan. Tillsätt sen 2 krm chili-flakes, 1 tsk spiskummin, ½ msk Garam masala och en "dutt" gurkmeja och fräs en minut till under omrörning. Tillsätt sedan ½ liter vatten, 1 grönsaksbuljongtärning och  ½ liter passerade tomater. Låt småputtra ca 5 minuter. Tillsätt sedan ca 7½ dl _kokta_ linser och låt dessa bli varma. Klart att servera!

Ja, där var dagens mattipps.

Om man nu ska se på saker positivt...

... så är nog dagens väder utmärkt att vindsurfa i. Det finns väl egentligen bara två aber med det. Det ena är: Jag har ingen surfingbräda. Det andra är: Jag kan absolut inte vindsurfa! Men surfa på Internet, DET kan jag. Som tur är... Både med och utan vind.

Maken min, han tyckte att min nya näspiercing var för stor. Betydligt bättre när jag gömde kulan dock ;-) Men, allt är ju relativt. HÄR är en stor piercing!

Nu: Dags för lunch. Sen sola (JA jag rengör piercingen noga och täcker över den) och träna. See ya!

Säger som Fylking: Äntligen!

Äntligen har jag ett piercingsmycke i näsan igen... Fast en ring nu. Jo för snygge trevlige charmige herr piercare kunde inte heller få i "ploppen", bara halvvägs, trots töjning av hålet (jajaja, inte DET hålet, skärp er!). Den kom liksom bara halvvägs. Så det fick bli en nygammal piercing i form av en ring, sen när den är läkt kan jag gå dit för att försöka byta igen. Töjningen och smycket till trots fick jag det hela utan kostnad, antagligen för att han fick plåga mig rejält ;-)

Frågan nu är: synlig eller osynlig kula? En fråga jag aldrig trodde jag skulle ställa...

Synlig?

Eller osynlig?

Ja försök ignorera hår-rufset och min trötta uppenbarelse.

Det gäller att prioritera.

Helst prioritera rätt också. Jag har nog misslyckats med det för jag märker att arbetet går ut över bloggandet. Illa illa...

Jag har i alla fall halvbloggat kan man säga. Bl a tagit foton, bl a i samband med Valborgsfirandet, som jag tänk att "Dessa blir utmärkta som bas för ett inlägg" men sen inte orkat/hunnit skapa det där inlägget. Ja jag har t o m EFITat, ja tagit själva fotona alltså men inte lagt in dem. Skämmes tamejfan! Men, nu har jag en hel helg utan inplanerade aktiviteter framför mig så nog ska jag få chansen att komma ikapp lite.

Lite snabbt såhär kan jag i alla fall meddela att jag är stolt innehavare av en tredagarsbiljett till Sommarrocken i Svedala i juli, att jag varit näspiercinglös sedan natten mot söndag men idag äntligen ska få hjälp att stoppa i den igen och att jag är en fena på att laminera foton (man kan fortfarande inte klippa rakt!).

Vi hörs!

Shoot! EFIT lördag 21 april 2012.

EFIT = Ett Foto I Timmen.

Ja NÅN som läser min blogg kan ju ha missat eller glömt det... Kanske...

 

 Min dag började vid 7-snåret när jag fick agera omplåsterska av ett både klämt och "skuret" finger. Dörrar är farliga saker när man är arg!

Därefter försökte jag få lite mer sömn under två timmars tid, därav bristen på foton, men fick kanske 3 x 5 minuter eller så... Sen klockan 10 såg jag på Jims Värld på TV. Lite småkul sådär.

Kl 11 var det dags för mig och Simon att bege oss mot bowlinghallen där Peter med lagkamrater spelade kvalbowling.

Timmen senare behövde lilleman lite mat i magen. hamburgare och pommes fick det bli. Och jag lovar, ögonen till trots var det bara MER i drickapaketen. Helt säkert!

Klockan ett stod det klart att Peter Pan och inte T-Nabben spelar i division 2 nästa år. Lycka till! säger jag.

Kl 14 var vi på en lekplats och roade oss. Jadå, även jag och Peter. Och gungbrädan avslöjade att jag + Simon på ena sidan kontra Peter på andra sidan var ganska jämnviktigt. Känns stabilt :-D

Klockan tre sysslade jag med det jag sysslar med typ alltid, känns det som: tömde och återfyllde diskmaskinen.

När sen grabbarna klippte gräset timmen senare så gav min allergi mig all anledning att lata mig inomhus med lite slösurf.

Ytterligare en timme senare var tydligen trädgårdsmöblerna framplockade och solen sken. Inte så länge till, visade det sig, men ändå.

Klockan sex hade jag nyss givit mig själv en goooood kaaaaall öööööl. Och köksbestyren gick som smort ;-)

Klockan sju var vi mätta och belåtna efter grillat, sallad, tzatziki och mer öl.

När klockan nästan blivit 20 var det INTE jag som valde musiken. promise!

Timmen därpå däremot hade jag varit i farten.

När sen klockan blev 22 började John Blund närma sig med stormsteg och sängen gallskrek efter oss. Så, godnatt!

Receptdags igen!

Denna gången är det linssoppa som står på menyn.

1. 

Du behöver (tror du i alla fall):

-  2 dl passerade tomater

- 1 dl vatten

- en stor gul lök, hackad

- en stor morot, fint tärnad

- två hackade vitlöksklyftor

- en hackad röd chilifrukt

- två msk tomatpuré

- ett par msk rapsolja (t ex)
- en dl torkade röda linser

2.

Hetta upp oljan i en gryta, eller kastrull eller vilken variant du nu föredrar. Fräs sedan lök, morot, chili och vitlök ca 5 minuter under tät omrörning.

3.

Tillsätt tomaterna och vattnet.

Låt småputtra några minuter.

4.

Tillsätt sedan linserna och tomatpurén.

Låt puttra vidare. Känn dig ganska nöjd än så länge, det ser fint ut!

5.

Ta en vätskepaus.

6.

Nu anar du att du underskattat hur mycket linser som var lagom, soppan ser linsfattig ut. Tillsätt därför en halv dl till.

7.

Hmm, soppan är för lite röd. Tillsätt en dl passerade tomater till.

Nu tycker du också att det är för lite sting i soppan och tillsätter därför en rejäl klick sambal oelek. Och provsmakar...

8.

Som följd av punkt 7 behövs en ny drickapaus.

9.

Nu när det gått ca 15 minuter sedan linserna åkte ner ser du att du i slutänden fått för MYCKET sådana i och tillsätter därför ytterligare 1 dl passerade tomater och 1 dl vatten. Nu blir konsistensen mer soppig och dessutom mildras chilismaken till en mer rimlig nivå. Runda av med lite nymald peppar.

10. 

Efter ytterligare 5 minuter är linserna mjuka och soppan har förvandlats till en gryta, den extra vätskan till trots. Men linsgryta är inte fy skam det heller!

I Jennie-diet-portioner räknat blir detta ca 5 portioner. För mer normalt folk blir det kanske 3... eller 2½. Burken närmast kamerans är Peters lunchlåda till imorgon, de andra sparsammare är till mig och avsedda för frysen.

Avnjut grytan som den är, eller med lite krispig sallad, eller kanske med ett gott bröd.

En helt vanlig fredag...

... i det Johanssonska hemmet var det inte igår, ärligt talat. Dels är Peter och Simon oftast på bowlinghallen efter avslutad jobb- och fritidsdag, dels så bakar jag i princip aldrig. Av två skäl. 1: Jag bör verkligen inte äta det som bakas men har så svårt att låta bli. 2: När jag bakar måste jag följa recept och det är så trist.

Men, när bowlinghallsbesöket uteblev, kompisarna var borta resp. sjuka och Simon var såååå uttråkad (filmerna beslagtagna i torsdags och han har ju bara typ tusen leksaker vettni) så föreslog den goda mordern ett litet bak. Och så blev det.

Chokladmuffins är ju gott och enkelt. Och som den yrkesskadade morsa jag är passade jag på att föra in lite matte-träning i det hela. Dubbelt - hälften o s v.

Resultatet: -->

Men man kan inte leva på kakor allena, sägs det. Och grillat är ju godast, enligt Burger King i alla fall. och så blev det. Grillat alltså, inte Burger King.

Den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge? Simon håller inte med.

Så fick nya mathörnan i vardagsrummet invigas också. Det funkade... Och vi kom på att om vi har så många gäster att några måste sitta vid soffbordet och käka så har de två borden mycket mer kontakt liksom med varandra nu med den nya möbleringen. Nu har vi ju stora fester så sällan att vi inte direkt kan möblera bara utifrån en sån sak, men det är en bonus åtminstone.

Efter maten satt det fint med en kvällspromenad. Inte så lång, men ändock... och Simon fick ge varsin muffins till mormor och morfar ;-)

Titta mamma, jag är en smurf!!!

Eh, okej...

Nya placeringen av soffgruppen måste ju också testas. Och jodå, det funkar!! Soffryggen mot fönstret (fast inte intill, det är mellanrum så man kan gå där mellan liksom...) är som sagt ett litet aber, men det är å andra sidan ingen prunkande rosrabatt eller så där utanför utan under sommaren står utemöblerna där... med soffryggen mot fönstret ;-) Så det ena tar väl ut det andra.

Myyyyys!

Så, slut på insighten i Johanssons rafflande liv för denna gången. MEN, idag lördag är det EFIT-dag så snart fylls det på med mer högintressant material.

Man har väl koll?!

Så att man bl a blir sjuk EFTER en viktig konsert och inte samtidigt som den. Till skillnad från vissa andra... (Marlene, känn dig träffad!)

Och när man då skaffat sig lite feber, lite halsont och lite hosta och sånt där, vad gör man då? I mitt fall så gick första dagen åt till att undra om de tänkt skicka hem sonen från skola eller ej eftersom han, när han förstått att jag var hemma och att det jag har möjligen kan smitta, plötsligt mådde diffust dåligt... men bara under lektionstid ;-) Andra dagen gick åt till att ligga i sängen och tycka synd om mig själv, tills kvällen kom. Då fick jag plötsligt ett anfall och möblerade om i vardagsrummet. Trots att rummet är stort är möjligheterna smått begränsade om alla möbler ska få plats, det finns bara en hel vägg så att säga och öppna spisen är inte flyttbar liksom. Men, vi testar detta ett tag. Omflyttningen tog en halvtimme, sen var jag totalt slut igen... 

Tyvärr hittar jag inga bra tydliga foton av hur rummet såg ut tidigare, men de enda som möjligen bryr sig är väl ändå de som varit här och vet hur det sett ut ;-)

Nu har soffan, soffbordet och fåtöljerna fått ta plats framför öppna spisen. Det är egentligen den självklara placeringen på dem, men att soffan nu står med ryggen mot fönstren ut mot altanen (inte intill utan en bit ifrån) är jag smått tveksam till. Men det är nog en vanesak...

Där soffgruppen och bordet tidigare stod finns nu istället matsalsmöblemanget. Det står med kortsidan mot väggen och bara ena utdragsskivan är ute, men behövs det så finns det gott om plats att utöka och då få 10-12 platser runt bordet.

När gamla kökssoffan i TV-rummet är borta, vilket den snart ska bli, så flyttas den bruna gamla bokhyllan bakom bordet dit istället. Då kan bordet "backa" en liten bit till och det blir mer luft mellan det och soffgruppen. 

 Simon gillar ommöbleringen ;-)

Högtalarsystemet finns nu i "fönsterhörnan", den stora baslådan halvt gömd under bordet. Den står direkt på golvet vilket inte är optimalt för ljudet, men det ska väl inte vara så svårt att fixa nåt så att den kan lyftas upp en 15 cm eller så...

Ja, återstår att se om jag flyttar tillbaka igen när febern släppt ;-)

Där rök den oskulden!

Sedan i torsdags kväll är jag ej längre In Flames-oskuld. Och det är Peter och Marlenes fel/förtjänst. De har varit smått fanatiska ett bra tag och nu kunde jag inte motstå längre...

Men vi tar det från början. Efter jobb och tillfixning var tiden inne för förfestande och musikuppvärmning. Här jag och Marlene på obligatoriskt foto ;-) Sällskap hade vi av Peter, ja Marlenes Peter alltså, P2. Och så smångingom även K1 och K2 (Kalle och Krille) som också hängde på.

Som den sanna bloggaren jag är: dagens outfit: --->

Så-rockig-som-möjligt-utan-att-vara-band-t-shirt-tröja, snygg-rumpa-jeansen (med ultimata konsertfickor med dragkedja) och svarta stövlar. 

När tiden var mogen blev det buss in till Hyllie Station och sen tåget över till Köpenhamn. Vi var jätteroliga och underhållande för den delen. Men jag är inte säker på att resten av passagerarna höll med...

foto: Marlene

foto: Marlene

Tack vare min fenomenala kartläsning hittade vi smidigt till spelstället Vega, även om vissa (inga namn) gnällde lite väl mycket över skoskav och sånt. Och väl inne i hetluften möts vi av ett bekant ansikte. På scen står nämligen Jimmy, sångaren i Dead By April, med sitt andra band Death Destruction. Och de lät helt okej! Men var ändå inte i närheten av In Flames. De var verkligen så bra LIVE som "alla" sagt till mig innan.

Fett ös, kan man säga... och otrolig närvaro med publiken. En publik som var mycket hängiven dessutom, inlevelsen var stor och det hoppades mycket ;-) men det blev inget tjaffs eller bråk och så som det tyvärr ofta kan bli.

När de började spela stod vi alla en liten bit bak...

... men mot slutet hade jag råkat hamna här framme ;-)

Videoklipp får ni vänta lite på. Sorry.

 Minns ni fotot på mig och Marlene lite tidigare? Visst såg vi lika fräsha ut EFTER spelningen? ;-) Med öl utspilld i håret resp. på tröjan och med "några" droppar svett här och där...

Sen följde vätskekontroll, kekabfrossa (inte för mig då), sur dansk taxichaffis, tågresa, hunger, kul skämtsam taxichaffis och nattmackor innan vågrätt läge intogs i Marlenes och Peters soffa... helnöjd med kvällen och natten men med en viss oro för hur man ö h t skulle orka stå på benen dagen efter ;-) Den visade sig vara liiiiite befogad ;-) Som tur är behövde jag och Marlene inte pallra oss iväg förrän vid 11-snåret, lite ömma här och där men vid gott mod. Och ingen av oss kunde förstå varför vi var så slöa...

I'm too old for this shit, egentligen...