Midsommarafton = snaps, hångel och fylla?

Njäe... här blev det bara en av de tre sakerna. Ni får själv gissa vilken ;-)

Ett dygn före midsommarfirandets början visste inte vad vi skulle göra och med vem. Men så plötsligt föll allt på plats, spontant och kravlöst.

Mitt "firande" började med att jag sänkte medelåldern på torghandeln på midsommaraftons morgon. Yepp, jordgubbarna + lite smått och gott inhandlas av tradition där. Nästa steg av traditionen, d v s att köpa med mig nybakade frukostbullar hem till familjen, frångicks dock. Nyss nämnda familj hade nämligen redan käkat när jag kom hem igen. Otåligt folk det där.

Nästa steg i firandet bestod i att kliva i regnkläderna och åka till den lilla hålan vid namn Hammarlöv där Sandra och Kalle bor. Iförd regnkappa och gummistövlar utanpå midsommarklänningen blev det både fika och dans kring midsommarstången från ettiden och en god stund framåt.

Sonen vägrade dock dansa, tråkmåns!! Peter däremot, han hade det så trevligt så... Nästan FÖR trevligt ;-)

Naaaaaaw!! 

Vid dansen slöt även bl a saknade f.d kollegan Ann-Lo upp och det blev kramkalas :-)

 

Vid femtiden vankades det så gäster från Landskrona av alla ställen, planeringen med mat och dryck sköttes kvällen före via sms ;-) och vi fick ihop det riktigt bra.

En timme innan deras ankomst regnade det fortfarande och var riktigt kyligt så jag dukade inomhus. Men så plötsligt försvann både moln och regn, och solen sken i stället från en klarblå himmel. Så vi hamnade utomhus i alla fall, så som sig bör en midsommarafton.

 Det soliga vädret höll sen i sig så den traditionsenliga kvällspromenaden blev längre än normalt. Lite turistande i vår egen närmiljö kan man kalla den. Och minst en av gästerna blev ordentligt nällad på både husvagn och campingliv.

Väl hemma igen följde såklart jordgubbsätandet. Och fortfarande gick det aldeles utmärkt att sitta utomhus.

Inte förrän efter kl 22 flyttade vi in, och då mest för att Simon gnällde ;-) och för att kunna lyssna bättre på musiken. Viktiga grejer det där. Simon själv brydde sig dock mest om gottebordet. Otippat va?

Inte förräns närmare 2-snåret drog vi oss sen till kojs. Det blev en lång dag/kväll... men väldigt trevlig sådan. Det ganska oplanerade spontana blir ofta så, avslappnat och skönt. Tack för trevligt sällskap! säger vi till alla som vi umgicks med under dagen, natten och morgonen därpå ;)

Goda råd är inte alltid dyra.

Ibland ger jag er dem aldeles gratis. Som nu.

Om ni får för er att lägga kött eller grönsaker eller nåt annat i en påse för att sen tillföra marinad och därefter skaka om hela härligheten... se då för jösse namn till så att påsen är hel!! Jag tror ytterligare förklaring är överflödig.

Om ni beställt varor på Systembolaget och dessa nu kommit, vänta inte till dagen före midsommarafton med att hämta ut dessa. Dels lär ni knappast vara ensamma där, ni är nämligen inte ensamma om att ha planerat taskigt. Och dels verkar de flesta Systembolag inte ha nåt system (hahaha) för det där med beställningar utan ni riskerar att få jaga nån av de stackarna som för dagen placerats "på golvet". De som dels ska fylla på hyllorna, dels ska svara på alla frågor från törstiga kunder, dels hämta förbeställda varor då, och dessutom hålla reda på vem som står i tur att få hjälp... Det är också dessa som, när de äntligen fått inte koll på läget, måste lämna det de gör för att torka upp utspillda drycker och krossade flaskor på golvet... Allt medans du står där och viftar med ditt "Dina varor kan nu hämtas"-SMS.

Om ni vill hitta helt vanliga genomsnittliga Svenssonföräldrar på nätet så är det inte lönt att gå in på Familjeliv. Jodå där finns guldkorn (mig t ex ;-)) men tack och lov är stället inte direkt representativt för hur föräldrar i allmänhet är funtade. Bland annat så när en tjej fått sina cider olovandes uppdruckna av killens kompis så ser de flesta föräldrar inte det faktum att en KILLE dricker en så OMANLIG dryck som cider som det största bekymret, utan just att han tagit nåt som inte var hans utan att få lov...

Words to live by!

Nej jag ska inte resa bort!

Men man skulle kunna tro det... I alla fall i morse när jag lastade bilen och stack till jobbet. En väska med dator och block och pärm och grejer. En handväska med mer personligt värdefulla saker som ska låsas in. En ryggsäck med träningsattiraljer och träningskläder. En kylväska med 4 måltider i. Och så lite extrakläder, för eventuellt regnväder eller köldslag. Jag behöver snart större bil... Kanske en sån här?

Kanske liiiiiite besvärlig att fickparkera med bara... Men annars så!

Matchresultatet till trots...

... var fredagskvällen riktigt trevlig. Och mättande. Och något... skum... För stället vi var på hade olika prissättning beroende på om man läste i menyerna eller utanför ingången. Olika storlek och "utförande" på ölen också. Det hör inte till vanligheterna. Det där borde den som är ansvarig för det verkligen ta tag i. Vi fick i alla fall betala rätt (d v s det lägre) pris i slutänden, alltid något.

Menyn bestod av hamburgare (eller vegetarisk eller fiskburgare eller falafelburgare eller...) med bröd i över 30 olika utföranden (d v s 30 olika varianter av såser, kryddningar och tillbehör), och så då klyftpotatis eller pommes till samt aioli. Jag tog en rätt enkel variant av min vegetariska burgare och det kostade precis under hundralappen. Peter valde nån starkare variant med bl a whiskeysås och den kostade en tjuga mer än min. Ölen var god, fast utbudet var väldigt begränsat, och för mat till oss två plus vars tre öl betalade vi drygt 400 och det var väl helt i sin ordning.

Placeringen med tanke på storbildsskärmen kunde inte varit så mycket bättre, inte sällskapet heller (vi började som 9 pers inkl. ett barn och avslutade som 6), det var bara då matchresultatet som inte riktigt föll oss i smaken.

Vi gick sedan vidare till sta'ns för närvarande mest välbesökta pub, och om vi säger som så... de engelska tröjorna var fler till antalet där än de svenska. Vi var nog inte ensamma om att byta om efter matchen ;-)

Vem vinner EM? Hmm... det lär inte ge många kronor tillbaka på oddset men det lutar väl åt Tyskland.

Största utmaningen för kvällen: att hindra blåsan från att läcka på bussen hem... Den, blåsan alltså, var överfull redan innan vi steg på bussen och 20 minuters försening för att vänta in Malmöbussen hjälpte inte till. Om man säger...

Studentfirade + Simon = falskt.

Nej studentfirande är inte Simons grej riktigt. Förra året välkomnade ju han den nybakade studenten hem genom att bli biten i ansiktet av dennes hund. I år tyckte han det var en god ide´ att skaffa sig feber och huvudvärk. Så jag fick ensam representera familjen Johansson på kusin Linneas student förra fredagen. Men, det gick ju fint det med såklart...

Skolavslutningar för egen del är han bättre på. I år smektes mamma-samvetet eftersom jag faktiskt var ledig och var med på avslutningen. Ja det blev en heldag tillsammans för mig och Simon. Först finfrukost (bake-off-bullar från Willys samt varm choklad ;-)), sen då själva avslutningen (inkl. tårar från morsan här), därefter finlunch på sta'n (korv och pommes på Siylla ;-)) med efterföljande kak-shopping på ett av sta'ns konditorier. Väl hemma blev det finfika med nyss nämnda kaka (jättemaräng med choklad och nötter samt apelsinläsk, fina grejer) och sen ett par timmar på områdets lekplats.

Mest populärt på avslutningen var nog, som vanligt, glassbilens besök ;) Rektorn hade just avslutat sitt tal och skulle nyta ihop säcken om "ceremonin" utomhus när den blåa plingande fyrhjulingen gjorde sin entre´.

Som tur är fick även syskonen glass. Så här avnjuter Simon och kusin Albin varsin fryst godbit.

Tiden på lekplatsen var intressant. Som den pedagogiska morsa jag är ;-) såg jag vinsterna i att hålla på med beräkning av vinklar och testande och ändrande och byggande och grävande med "kulbanan" som skapades i sandlådan. Slutade bollen rulla så grävde Simon djupare där utan att riktigt förstå att det då automatiskt blev uppförsbacke därefter så bollen skulle stanna ännu mer. Men till slut fick han kläm på't :-)

Litet filmklipp av slutresultatet finns också:

På kvällen utlånades Simon med varm hand till Sandra och Kalle så att de skulle få lite kvalitetstid med barn i huset ;-) medans jag och Peter mötte upp gänget på en pub för lite mat, öl och fotboll. Och han, sonen alltså, är kvar hos dem ännu. Men snart ska vi återförenas då de snälla barnvakterna sedan tidigare bjudit hem oss på käk och umgänge i kväll. Så, gårdagskvällen får ni den spännande rapporteringen av vid ett senare tillfälle för undertecknad måste göra sig representabel för en tur till landsbygden :-)

Gårdagens EFIT...

... kommer här. Ja jag vet, det är fel dag, men inte kom jag ihåg det i måndags inte. Ja ni vet väl vid detta laget att mitt minne är av non stick-variant? I alla fall, här är Ett Foto I Timmen onsdag 13 juni 2012.
Strax efter sju befinner jag mig... tja det kan vi kanske lämna därhän. Men i närheten finns i alla fall Herrarnas Brakande Dassbok. Och vettni, fast jag inte är en herre så läser jag i den! Den har sina guldkorn.

Timmen därpå försöker jag få i sonen lite frukost. Efter protester äter han ett halvt ägg och dricker ett glas juice. Jag själv tar en smoothie.

Klockan är här 9 och den obligatoriska Dagens Outfit-bilden tas.

Klockan 10 är jag i infekterat bråk med skrivaren. Detta var INTE det som var tänkt att finnas där på pappret.



Strax efter 11 är det lunch-time.

Och därefter såklart: vila! F.t har vi inga nya barn som gastar och ser det som misshandel att behöva ligga på en madrass på golvet så vilan är på så sätt ganska lugn och jag använder den ofta till att göra jobb på datorn eller prata igenom dagen med kollegorna. Men i perioder med 6-7 nya rejält protesterande småttingar får man känna att man lever ;-)

Kl 13 hänger jag i personalrummet en skvätt och ägnar mig bl a åt genomgång av mitt och Simons schema för sommaren.

Si sådär en timme senare har de flesta barn vaknat till liv och piggnat på sig, och jag får ta tag i en av de mindre roande men inte så hemskt farliga arbetsuppgifterna: blöjbyten! Denna dag har varenda en av barnen minst ett halvt ton sand i blöjan. Fattar inte... 

Igår var sista dagen som vår goa barnskötar-validant (NEJ be mig inte förklara!) var hos oss. Här kl 15 är det hon lämnade kvar som gåva till oss. Oj oj oj... Såhär dagen efter kan jag avslöja att de är nästan orgasmframkallande goda. Och de framkallar även en del sunkiga skämt. Som t ex hur gott det är med knottriga kulor... med kletigt innehåll... :-D

Givetvis fick hon nåt av oss också. Klockan 16 packar jag in blomman hon fick (nej hon fick inte BARA den ;-))

Vid 17 tackar (???) jag kollega I för att hon ger svar på frågan "Hur gör djur??"

När jag shoppat lite vego-käk på Astrid & Aporna och satt in kassen i bilen är klockan nästan 18.

Väl hemma ser jag en del av Portugals och Danmarks kamp på fotbollsplanen. Här runt kl 19.

Man måste inte dricka öl när man ser fotboll. Absolut inte! Det går med rödvin också! Som här strax före 20.

Kl 21 glömde jag ta foto. Jag sa ju det: non stick!! Här är klockan istället 22 och Holland ligger under med inget mål mot två. 

Sen var jag uppe i flera timmar till och gjorde absolut noll och nada nytta. Men... säg inget till nån! Ssccchhhhhh!!!

Jag måste erkänna en sak.

Innan det nu pågående europeiska mästerskapet i fotboll hade jag ingen aning om att Ukraina och Polen är grannländer. Jag hade länge tyckt att det lät konstigt att de två skulle dela på ett mästerskap men tänkt att "de i öst är ju lite som de är", typ... Men ja, nu vet jag i alla fall. Bättre sent än aldrig? Eller bör jag skämmas intill döddagar?

På tal om EM då så är jag dubbelt besviken. Dels på Sverige, inte bara förlorade de mot Ukraina (ja ni vet, ett av Polens grannländer) utan de spelade rätt krattigt också. Och dels på Holland, mitt icke-nationalistiska favoritlag, som förvisso spelat okej men inte som de "brukar" och gör man inte mål så... ja då går det inte så bra.

Olof Mellbergs svar på varför det blev som det blev i matchen mot Ukraina är förresten en höjdare: "För vi släppte in två mål, och gjorde ett!" :-D Nästan lika bra är radiosportens kommenators ord efter Portugals andra mål mot danskarna: "Den satt som ett portugisiskt frimärke i krysset. Inte ens en kolibri hade gjort det bättre!"

Hur ska de ha det egentligen?

Länge har diverse tidningar och blaskor förfasats över Angelina Jolies extremt smala kropp, såpass att de haft det som topic på omslagen och löpsedlarna i vartannat nummer eller så. Angelinas SMAL-CHOCK är viktiga grejer vetni. Nu då... så hetsäter hon tydligen pannkakor (och hetsätning är såklart inte bra oavsett kroppsstorlek) så hon har blivit TJOCK! På fotona som illustrerar denna TJOCK-CHOCK ser man foton av en Angelina som förvisso ser jäkligt trött och sliten ut men storleksmässigt fullkomligt normalsmal.

Nu tror jag i o f s att just Angelina skiter stort stycke i vad just de där tidningarna tycker, men nog är det så oerhört fånigt att man storknar. Och vad är det man försöker säga till läsarna, hur ska man vara för att vara normal liksom?

Jag själv är i alla fall inte normal. En gång ätstörd, alltid ätstörd. Så tror jag det är. Nu är jag på väg upp igen efter en svacka som heter duga, under några få veckor åt jag så kopiöst mycket och fel att jag lyckades lägga på mig 5 kg. Ja, ni läste rätt. 5 kg på ett par veckor. Fina grejer... not! Till slut i torsdags drog jag med mig Sandra in på kontoret på jobbet och fick ett litet bryt... fick hjälp att samla ihop spillrorna igen... och nu är det betydligt bättre.  2 av de 5 pluskilona har försvunnit igen, det är ju ofta så med snabbt pålagda kilon att en del av dem försvinner snabbt igen när man skärper till sig, och jag har inga planer på att ge upp. Men det är ju inte så lite surt att först ha 5 kg kvar och sen på kort tid lyckas komma upp till det dubbla *morrar*

När jag nådde de där 5 kilona, alltså när jag hade 5 kvar, kändes målvikt till midsommar rimligt. Det är förståss bara att glömma nu, jag tänker inte hugga av mig en fot eller så. Det är 4 veckor kvar till semestern. Och 8 kg. Lite tufft att sätta det som slutmål. Inte omöjligt med 2 kg/vecka men med så "lite" kvar är det inte riktigt rimligt att ha som målsättning. Jag har dessutom inte tänkt avstå från allt vad glass och öl och så heter i sommar, bara hålla det på en okej nivå, för 2 kg/vecka krävs stor strikthet. Men, jag bör kunna vara tillbaka till de där 5 pluskilona tills dess i alla fall. Allt utöver det får bli en bonus...

Men ååååååh så nära mål jag kunnat vara nu om jag inte flippat ut sådär. Snacka om att jag är arg och besviken på mig själv... Men, det hjälper ju inte, det är bara nya tag som gäller. Jag KAN ju detta!

7 juni - 1 april = skit samma.

Ja varför skulle man bara få luras 1 april??

Jag var hos frissan idag, och skulle busa med maken när jag kom hem. Han visste att jag skulle göra nya ljusa slingor och klippa mig, så jag tänkte låta denna synen möta honom:

Nu blev det dock inte så, för han hade precis kommit hem när jag körde upp framför huset och stod dessutom utanför och pratade med grannens farsa. Så jag kunde inte smita in och ta på mig peruken. Attans också!

Sen påstår han att han redan sett att jag hade en peruk, men jag undrar om han inte ljuger där för mig veterligen har den legat gömd sen jag köpte den ;-)

Omdömet? "Du ser ut som en bimbo!" Jahopp... Är det bra eller dåligt månntro?

Jaja, buset uteblev... men peruken kom till användning ändå ;-)

Visst klär det honom? ;-)

Vasa? Hur håret blev på riktigt? Jo såhär: 

<---

Lite ljusare, inte så mycket kortare. Nu ska jag väl klara mig över större delen av sommaren innan jag måste gå till frissan igen. Kanske...

Jag är INTE på Sweden Rock!

Så sluta göra mig avundsjuk!! *suck* Sommarrocken i Svedala om en månad är kanske liiiite tröst, men inte mycket. Inte just nu. Men vänta ett par veckor så ser jag nog fram emot det jättemycket. Just nu är jag dock bara avis!

Å andra sidan har vi idag kunnat plocka årets första egna jordgubbe! Det är kanske många som är avundsjuka på DET?

Och hur många har idag fått nöjet att beskåda... hmm... torrsim?

Hur som helst... Grattis Sverige på din/er dag! Undertecknad har spenderat den med jordgubbsätning (köpta, den hemmaodlade åt som synes Simon) och poolmontering, och nu börjar Operation StudentpresentJakt. Wish me luck!

Blogger sucks!

Jomen förlåt... men när man tvingar mig att återställa/ange nytt lösenord vid varje inloggningsförsök så förtjänar man fula ord. Faktiskt. Så mycket bry, bara för att kunna meddela att denna underbara klänningen äntligen är på väg mot min brevlåda:



Tack Skatteverket för att ni sparat mina egna pengar åt mig så jag nu hade råd till den där...

Kläder, smycken och sånt.

Det närmar sig sommarens festligheter, med studentuppvaktningar, midsommarfirande och så'nt. Bland annat till sådana ändamål har jag nyss köpt nåt jag velat ha i halva mitt liv ungefär: en jeansklänning. När målvikt nås lär den sitta ännu bättre, men enligt makens utlåtande så funkar den redan nu. Men hey, jäkla ben!! De bara vägrar få färg. Jag har solat såpass mycket att fejset och armarna t ex är nåt sånär fräscht färgade men benen... fullständigt kritvita! Nej, det lär få bli brun-utan-sol där... tyvärr.

Och visst, jag tycker väl att kroppen ser hyfsad ut numera, jag kan inte säga att jag är nöjd men jag känner heller inte behov att skämmas eller gömma mig längre. Men smått deprimerande var det att av en slump springa på foton som är exakt ett år äldre (här till höger --->), och se att det hänt typ nada med kroppen sedan dess. Trots fler minuskilon. Då, för ett år sedan, var jag jättenöjd och glad... inte så konstigt kanske eftersom jag tappat såpass mycket såpass snabbt, ca 25 kg har jag för mig att det var just då.  Nu ett år senare och ca 10 kg ytterligare så är jag som sagt inte så glad längre när jag ser mig i spegeln. Konstigt det där... med självbilden och självförtroendet och så. Hur det går i vågor, och inte tvunget hör ihop med antalet kilon. Jag är inte mer nöjd ju mindre jag väger, utan det är mer komplicerat än så.

Nåja, jag jobbar vidare. Både psykiskt och fysiskt.




På tal om kläder så har jag faktiskt rört mig lite utanför min comfort zone och skaffat en aprikos/orange top. Ja jag safe:ar med svart på underkroppen här ;) men topen var riktigt snygg till ljusblå jeans. Sommarfräscht liksom. Ibland gör jag mig till lite...












Smycken är halva klädseln ungefär. Och lite nytt sånt har jag också. Axplock här nedan. Dels fick jag två par örhängen av Sandra i födelsedagspresent, och framför allt de långa till vänster föll jag stenhårt för. Och dels råkade jag köpa två nya korshalsband, varav det högra ska få matcha jeansklänningen.






















Nej jag HAR inga seriösa icke-ytliga ämnen på G, ni får faktiskt ursäkta....

Födelsedags-EFIT.

Ja efter att ha fyllt 24 några...många... gånger så har jag då till slut i torsdags nått den aktningsvärda åldern av 25 (Vadå varför tror ingen på mig???) Och vilket bättre tillfälle att visa att bloggen faktiskt fortfarande lever?! Nä just det. Så här kommer en liten EFIT - Ett Foto I Timmen. Som jag fått öppna upp en annan webläsare för att fixa, Firefox lät mig nämligen inte överföra foton. Tasko!!

Dagen började strax efter kl 6 med att jag blev gratulerad i sängen av make och son. Här är presenten från Simon. Låt mig presentera familjens nytillskott: Bläckis!

Vid 7 nådde jag Malmö. Pigg som en lärka... not!

Frukost-tajm klockan 8 med bara två små liv ankomna. Ja på min egen avdelning då.

Sista frukosten som goa Ann-Lo serverat oss, nu har hon slutat. Buuuuu!!!

9-slaget får representeras av vårt ljusbord, en ganska poppis grej bland barnen som ska involveras mer i vårt planerade ljus-projekt.

Vid 10, efter att vi avtackat Ann-Lo och gråtit några skvättar, serverades det frukt. Melon och färsk ananas = mums!

Strax efter 11 = lunchdags. Barnen åt pizzaslice. Jag åt typ het sojafärsröra med bönor till min pizzasallad.

Så slog klockan 12 och det var viiiiiiiiila!

Klockan 13 roade jag mig med barnsligheter på youtube ;)

Klockan 14 glömde jag ta foto, men minns jag rätt så försökte jag ta mig ifrån jobbet i tid... och misslyckades.

Här är klockan 15 och jag ska hämta lillfis.

Klockan 16 laddade Simon energidepåerna inför en ansträngande mini-shopping med mig. Kalla köttbullar is da shit!

Klockan 17 kan jag visa resultatet av minishoppingen. Högeligen intressant. Passerade tomater, kanelgifflar, jordgubbar, rotsaksgratäng (ja är det ens födelsedag ska man slippa laga så mycket mat), grädde och glass.

Dinner-time vid 18-tiden när Peter kom hem.

Största sommartecknet: svenska frilandsodlade jordgubbar. De får äran att bli motivet på 19-fotot.

Unga Läkare såg jag på lite slött sådär från 20 och en stund framåt.

Sen så skulle inte mamma och pappa komma förbi förrän på fredagen eftersom pappa var borta, men se de kom minsann ändå vid halv nio. Och detta fotot är taget strax före nio. Jomen det ser väl alla vad sjutton han pysslar med, inte sant? ;-)

Ancha "gav" mig en kul länk till en youtube-film som födelsedagsgratulation. Helkul! Om man har min typ av humor... :-) Klockan 22 måste jag bara visa Peter den. Om vi säger såhär... vi har inte RIKTIGT samma humor :-D

För den som inte sett filmen, klicka HÄR.

Sen? Sen hände inte så mycket mer.

Tjopp, så kan en 25-årsdag se ut.