Dagens snackis...

... är såklart valet av USAs näste president. Jag tänker inte grotta ner mig i det här på bloggen, de flesta av er kan nog ändå lista ut vad jag tycker om att den som ska efterträda Barack Obama är en man som verkar sakna all förståelse för vilket ansvar alla behöver ta för att ge miljön och klimatet en chans för framtida generationer, som upprepade gånger visat en nedlåtande attityd och rent förakt för bland annat vissa folkgrupper, kvinnor och människor med funktionsnedsättningar och som visat sig inte vilja respektera den demokratiska grund och rätt till sina åsikter som han själv åberobar för att komma till makten. Bara som exempel. Ironin i det faktum att den som vunnit valet är samma person som haft som upprepat mantra att valsystemet bygger på fusk är också svår att bortse från. Ja ni kan som sagt säkert lista ut var jag står, och jag lämnar frågan dithän för tillfället åtminstone.

Om inte presidentvalet hade lagt sig i vägen så hade väl dagens snackis här i min landsände varit snökaoset! Ja det snöade minsann igår. Jag mätte inte men jag tror att det bildades ett snötäcke som var flera centimeter tjockt faktiskt. 

Givetvis försvann det sedan igen snabbt som en anka bajsar. Men hey, man får vara glad för det lilla! Som flickan sa...

Och på tal om vinter... dags att köpa nya varma kläder? Syntet, of course :-)

Ett lite mer verklighetsanknutet tips är att de säljer thermoleggings på Rusta, 3 par för 99 spänn och många olika färger. Som hittat.

Efter två nästan helt sängliggande dagar hade jag idag tänkt klara av att göra något vettigt, som att fixa veckans matinköp. Den planen smög sig kan jag säga, det kom annat i vägen som tog av energin i stället. Kanske imorron? Men jag har i alla fall här från min halvliggande position skrivit inköpslistan, bara en så'n sak, och så smått börjat planera för julens vegetariska käk. Jag har också bestämt mig för att ha en helvegetarisk dag i veckan, alltså utan även ägg och komjölksprodukter. Jag höll mig helt åt vegankost ett tag för en del år sedan, men tyvärr är det lite svårt för att få till en bra kombination mellan det, mina svårigheter med vissa konsistenser (ja smaker med) och kraftigt kolhydratreducerad kost vilket är min bästa chans att till slut lyckas gå ner i vikt. Åtminstone om man ska äta någotsånär varierat. En dag i veckan, kanske blir det i förlängningen fler, är en bit på vägen i alla fall.

Förresten har jag på senare tid gått med i några grupper för vegetarianer och veganer på facebook. Och i framför allt en av dem  får jag definitivt en ökad förståelse för den syn många blandkostare har på  i synnerhet veganer. Herregud så mycket ilska. Och så mycket dumhet.  Om de beter sig ens i närheten av lika illa utanför dessa stängda grupper bidrar de definitivt till att ge veganer dåligt rykte. I gruppernas info står klart och tydligt att det är en grupp om och kring all form av köttfri kost, d v s även lakto-ovo-vegetarisk sådan, och att personangrepp och härskartekniker m m inte är tillåtet. Men så fort nån råkar fråga om eller ge tips om köttfria måltider som innehåller mjölk t ex så blir det rena krigsstämningen och förolämpningarna haglar helt skamlöst, och det sägs vara "elak provokation mot oss veganer" att lägga upp foton av dagens middag innehållande ägg. Att man liksom om man inte tål sådana foton kunde gått med i en av alla grupper som bara är för de som äter helvegetariskt/vegankost i stället och då slippa dessa hemska foton av mat med ägg eller mjölk i är tydligen en dum tanke. I alla fall, i en nyare variant med samma grundtanke som nyss nämnda grupp verkar det vara lugnare i alla fall och där har jag fått en hel del nya idéer och tips. Bl a på en mjölkfri ost som sägs smälta bra och funka bra på pizza och i gratänger. Den är nu inköpt och väntar på att testas. Men första helvegodagen blir på fredag då det t ex till middag för både mig och maken blir jämförande av två olika vegetabiliska alternativ till Pulled Pork. Den ena, Pulled Oumph, har jag redan provat och den är gooood. Den andra varianten är från Vegme och ska testas för första gången. Spännande!

Pulled Vegme med bröd, grönsaker, barbecuesås
och äggfri majonäs

Nu går skam på torra land!

Har Disney klippt mer i Kalle Ankas jul? Har Herr Gårman blivit Fru Gårman eller rentav blivit hen? Har EU förbjudit pepparkakor för att man blir för envis när man äter dem? Har Britney Spears gjort en cover av Leonard Cohens Hallelujah? Nej jag talar om det otänkbara som blivit verklighet: De har bytt utseende på Toblerone! Åtminstone i Storbrittanien. Av ekonomiska skäl.

Det sägs ännu  vara oklart om det kommer att bli likadant i övriga Europa. Vad säger ni, högre pris och den gamla designen? Eller ny design och tills vidare samma prisnivå som förr?





På tal om Kalle Anka så har ju SVTs julvärd avslöjats idag, och de som förfasades förra året av att en muslimsk kvinna med invandrarbakgrund fått uppdraget kanske andas ut nu när Sanna Nielsen efterträtt henne. Fast jag ska säga att jag har noll koll på hennes eventuella religiositet, men man kanske bara ska antas vara kristen som blond svenskfödd kvinna?

Hur som helst känns det som ett bra val, om än väldigt "safe". SVT är nog väldigt måna om att få de stora massorna med sig i år. Jag trodde Sanna skulle bli julvärd redan förra året (det kan ju tänkas att hon tillfrågades men inte kunde i o f s) och tror hon kommer att axla rollen väl.





I söndags var jag och maken, även känd under namnet privatchauffören, på bl a Vellingeblomman och IKEA för lite inköp och mer inspiration inför julen. Nya kulor till den kommande granen blev det bl a, det känns som att de pynten är viktigare än någonsinn nu när det för första gången blir en plastgran. Det faktumet, att jag oerhört motvilligt tvingas fira jul utan en riktig gran, tänker jag utnyttja så mycket jag bara kan!

Det lyckades inte denna gången heller.

Jag talar om att EFITa på rätt dag. Jag lade ändå in en påminnelse i telefonen! Trodde jag... 

Jaja, i stället för i torsdags körde jag igår. Shit happens.

Jaså ni undrar vad EFIT är? Ni är inga stammisar på min blogg med andra ord? Det är OK, ni är förlåtna. EFIT står för Ett Foto I Timmen. Man tar med andra ord ett foto i timmen på vissa bestämda dagar (eller andra dagar om man som jag glömmer/missar) och länkar sedan till inlägget HÄR på EFITs sida. 

Nu har jag suttit och konstruerat rebusar ett par timmar och behöver ett brake från det, så här kommer gårdagens EFIT!

Jag glömde ju tydligen påminnelsen i torsdags, men
till igår hade jag kommit ihåg det. Så kl 9 påminndes jag...

,,, men stannade kvar i sängen ett tag till. Och
somnade om. Så kl 11 blev det inget foto alls.

Klockan 12 fick jag se mig i spegeln
för första gången för dagen. Piggelin? Not so much.
Men här finns ingen censur.

Klockan ett uppdaterar jag
veckans matsedel lite. Tacogratäng, med
färs som förberetts innan, blir kanon
imorron efter att vi farit runt och shoppat lite.

Klockan två befann jag mig inne i sta'n
och fick för mig att svänga inom KappAhl. Där
provade jag en tunn vit blus som var på rea. Och köpte den.

Timmen senare satt jag i bilen utanför DollarStore
och försökte samla ork att köra hem.

Klockan fyra slog jag en kik på sonen
som byggde med lego. Som vanligt ;-)

 

Vid fem såg jag en lite lite piggare
version av mig själv i spegeln.

Klockan sex tände jag min nyaste lykta från
Majas Cottage. Fint!

Klockan sju var det äntligen dags för mat!
Stekt tofu, sallad, bearnaisesås och potatisgratäng.

Klockan åtta satt maken och jag kvar och kopplade
av lite i skenet av levande ljus. Hmm, jag tror
att glaset i dessa lyktor behöver diskas minsann.

Klockan nio, när maken var upptagen med att
förstå sig på sin nya telefon, hade jag förflyttat mig
till sovrummet för att fixa lite med en av tävlingarna
till kommande julfesten. För att ingen gäst ska råka se
och få en fördel tog jag fotot av mina omgivningar i stället.

Nån förde in en konversation på facebook på filmen
Hjärtlösa typer med bl a Danny DeVito och Bette Middler.
Jag blev sugen på att se den. Sagt och gjort!

Klockan elva... Filmen fortsatte, och jag klurade
vidare på tävlingen under tiden.

Vid tolvslaget var filmen slut, min Pepsi Max började närma sig
det tillståndet också, men tävlingen var inte klar! Aj aj aj....

Klockan ett var dock tävlingen färdig. Det kan nog
bli bra. Tror jag. Kanske.

Ytterligare en timme senare tog jag farväl
av den tömda Pepsi Max-flaskan, gjorde mig redo
för sängen och sa Go'natt!

Äntligen har vi en på jäsning!

Ja jag pratar om glögg, såklart. Vad trodde ni?

Den kommer inte att vara klar till 1 advent, men det gör inget. För då kan vi avnjuta förra årets... Ännu godare :)

Glöggen baseras på svagdricka som jäser med socker, jäst och potatis och får smak av ingefära, kanel, russin, kardemumma och nejlikor. Recept finns i detta inlägget från förra året.

På tal om advent har jag faktiskt köpt julmust idag. Den ska INTE drickas före 1 advent, men eftersom de godaste lightvarianterna gärna vill ta slut så kändes det säkrast att passa på att köpa nu.

Jag råkade köpa lite annat adventigt och juligt också idag. Bara råkade alltså. Men, det är ju inget fel i att planera och ligga steget före. Jag tänker liksom inte plocka fram grejerna i förtid, absolut inte ;-) Så, till helgen blir det nog en tur till både IKEA och Vellingeblomman. Jag tänker att det kan väl inte skada.

Denna julen kommer i alla fall att skilja sig från våra tidigare jular på ett väldigt påtagligt sätt. Det känns svårt att smälta, men jag har insett att tiden är inne. Det är dags att sätta hälsan först... och överge de äkta granarna till förmån för en plastvariant. Ja, ni läste rätt. Jag, av alla människor, ska ha en fuskgran! Men med tanke på att jag tålt granarna sämre och sämre för varje jul de senaste fem-sex åren ungefär i kombination med de rejäla allergiska reaktioner jag fått nu på sistone så vågar jag inte chansa. För att lindra den värsta sorgen över det faktumet har jag bestämt mig för att köpa lite nya kulor och så'nt. Trogna läsare förstår att han den där jag är gift med inte är så förtjust i det, han menar på att jag har ju ett helt skåp i förrådet fullt med julgranspynt. Jovisst, men inte i den färg jag nu vill ha :-D Fattaruväl...

Men, det är ju ett tag kvar till advent, och ännu längre till jul. Igår (eller förrgår ser jag nu, shit vad klockan tickat på fort) var det i stället Halloween, en högtid jag egentligen inte direkt firar och jag är inte förtjust i bus eller godis-grejen heller (jo om de bara går till de som signalerar att de välkomnar besöket via en tänd pumpalykta eller liknade och om yngre barn har äldre sådana eller en vuxen som håller lite koll). Men, att klä ut sig och festa med trevligt folk är kul ;-) så i lördags var vi för andra året i rad på Halloweenfest hos goda vänner. Temat i år var steampunk, och det fattade jag inte mycket av. Så jag läste lite om det, och fattade nästan lika lite ;-) Efter festen begriper jag en del åtminstone och vi fick i alla fall till lite relevant klädsel. Även om mina strumpor mest förde tankarna till kassler, eller julskinka...

Det finns inga osjälviska goda gärningar?

Nog har ni väl hört det lite då och då? Tanken bakom är att man gör goda gärningar som får en själv att må bättre för att man gjort dem... Och visst det är väl naturligt att det känns bra att hjälpa någon annan, men betyder det att gärningen är självisk? Innebär inte självisk att man gör saker bara för sin egen skull, för egen personlig vinning? Så tänker i alla fall jag kring ordet. Och därmed så blir en gärning som gynnar någon annan inte automatiskt självisk för att man själv får en positiv känsla av det.

Däremot så upplever jag hos en del att den personliga vinsten är den absolut viktigaste, och inte bara en positiv bieffekt, och dessa personers ständiga självförhärligande får mig att fundera... Vinsten för den/de individ/individer som är mottagare av hjälpen blir ju i regel inte mindre för det i den konkreta situationen, men om vi människor måste kunna visa upp för och uppmärksammas av andra hur himla fina och goda vi är för att vi ska hjälpa de som på olika sätt har det sämre ställt än oss själva så vad gör vi när den uppmärksamheten dalar?

I alla fall, jag kom att tänka på det när jag passerade en av sta'ns tiggare härom dagen. Jag har inte för avsikt att debattera för eller emot tiggeri, och jag menar inte att man är skyldig att ge till någon person, organisation eller insamling ö h t. Så var det sagt. Men jag blev varse ett mönster hos mig själv... att ju mer jag "unnar" mig själv desto mer benägen är jag att skänka saker eller pengar till välgörande ändamål. Det är väl samvetet som talar, att jag inte kan försvara för mig själv att inte ge när jag själv lagt ut en rejäl summa på konserten jag är på väg till, köpt färdigmat för att jag är för bekväm för att laga själv eller nyss handlat nåt så icke-nödvändigt som några flaskor vin på Systembolaget t ex. Jag tror inte jag är helt ensam. Så även om inte själviskhet styr givandet så spelar kanske åtminstone samvetet en stor roll?

Nåja, nåt helt annat. I fredags var det 21 år sedan jag och maken träffades och blev förtjusta i varandra. Det var även sonens namnsdag, en trevlig slump eftersom jag så länge jag kan minnas tänkt mig det namnet på en son men kunde såklart inte veta att jag skulle träffa den sonens pappa det datumet (det var alltså inte p g a att vi träffades då som vi valde det namnet ;-) ). Passande nog kom arenaturnén Rock of 80's till Malmö just i fredags så vi fick en riktigt trevlig årsdag. Nostalgifaktorn var hög, allsången var stark, rösterna var fenomenala, publiken var med på noterna och skämten var till största delen roliga om än ofta långt under bältet.

Rösterna ja... Per Andersson, komikern, kan faktiskt sjunga också. Inte som de andra ;-) men övre medelsvensson i alla fall. Peter Johansson är ju fenomenal, alltid. "The boy next door", tills han öppnar munnen ;-). Bruno Mitsogiannis hade jag aldrig hört live tidigare men jag förstår att han och Peter fastnat för varandra och gillar att jobba ihop. Bruno är kanske inte superkänd för den stora allmänheten, än så länge, men är en flitigt anlitad musikalartist och har varit med i flera stora produktioner de senaste åren, bl a American Idiot på Malmö Opera. Joacim Cans, från Hammerfall, har också en strupe av guld. Jessica Andersson har det hänt en hel del med sen hon var med i Fame Factory för fjorton år sedan, från försiktig finpoptjej till allsidig artist. Thomas Vikström är nog den minst kända av frontartisterna trots att han sjungit med flera kända band såsom Candelmass och Talisman. För mig är han dock främst sångare i Talk of the Town... Minns ni Free like an eagle? Och så har vi Kee Marcello, tidigare gitarrist i Europe, som höjde nostalgifaktorn ytterligare.

Ni som råkar vara vän med mig på facebook har kunnat se två liveklipp från kvällen, för er andra lånar jag detta ihopklipp från youtube, inspelat i Göteborg två veckor tidigare:

Nu har jag blivit sugen på att skaffa biljetter till Peter & Bruno on tour i Malmö i mars... Nån som vill sponsra? För just nu är plånboken sur på mig igen, lite sådär i förväg eftersom den vet att jag ska till Ullared om några veckor ;-)

Igår var vi på Halloweenfest, men det får jag skriva mer om en annan gång. För nu är det dags att ta på sig långkalsongerna, undertröjan, flanellskjortan, vinterjackan, vantarna och mössan. TFFs sista hemmamatch för i år väntar. Ciao!

Förlåt mig ty jag har syndat.

Eller Förlåt mig sjukgymnast ty jag har slarvat. Förvisso har jag haft en del annat att bita i de senaste veckorna men jag borde ha gjort hemläxan lite bättre ändå. Skärpning Johansson!

Jag ska förresten till just sjukgymnasten igen på torsdag och tänker, om jag kommer ihåg det, prata lite med henne om några saker som kan underlätta vissa av mina vardagliga sysslor i hemmet. Det är dags att ta upp det nu, jag har fått hjälp av en god vän att inse att jag måste svälja stoltheten och släppa det trotsiga "kan själv"-tänket. Att det finns ingen skam i att om möjligt använda verktyg och hjälpmedel som kan bidra till besparingar av den energi jag så väl behöver till annat. Att jag givetvis ska undersöka möjligheten att få låna dessa hjälpmedel. En klok vän det där... Jag har några sådana.

Klok som en bok lyder talesättet. Men nu har det publicerats forskningsresultat som säger att personer som inte läser böcker är smartare än andra. Rimligen betyder det att jag är ett geni nu för tiden, vilket å sin sida borde inneburit att jag själv kunnat förstå det som min kloka vän nu i stället fått lära mig. Typiskt, man kan inte lita på forskarna denna gången heller.

Fast forskningen som säger att rödvin är väldigt nyttigt, DEN tror jag på. Fullt ut. Vänta bara tills jag återhämtat mig från senaste allergichocken så ska jag minsann bli hälsan självt! Tills dess är jag kompis med diverse alkoholfria betydligt mindre nyttiga alternativ :-D

Förresten, om någon till äventyrs missat det kan jag informera om att det idag är två månader till julafton. Jag kan inbilla mig men det känns som affärerna är senare med sina julgrejer i år än tidigare. Inte mig emot i så fall, jag tycker det räcker fint att de kommer fram i november. Någon som kan bekräfta eller dementera min känsla?

Det svarta hålet...

... i tvättmaskinen eller torktumlaren som är skuld till så många udda par sockar eller strumpor har väl de flesta hört talas om och verkar återfinnas i en stor del av hemmen. Men här hemma ryms andra fenomen också, bl a sådana som får stora vinterjackor att försvinna. Jag begriper't inte... det är liksom inte så att en tjock jacka med lurvig luva bara kan ramla bakom byrån och gömma sig eller hänga på samma galge som en annan jacka så att man inte ser den. Den ryms inte heller i någon ryggsäck eller möss- och vantlåda. Den är bara puts väck!

Jag har förvisso en jacka till, en riktigt lång varm skön sak som tjänstgjort som jobbjacka de senaste åren, så jag lär inte behöva frysa arslet av mig i vinter. Men ändå... Skumma saker händer. 

På tal om skumma saker kom jag osökt att tänka på skumtomar, och på tal om skumtomtar kom jag att tänka på julmust, och från julmust är steget inte långt till glögg. Det känns som att jag gick i shorts härom veckan bara och ändå är det dags att sätta årets badrumsglögg så att den kan avsmakas till första advent. Ja jag kallar den så, badrumsglögg. Den brukar benämnas garderobsglögg eftersom just garderoben är en populär plats att ha den jäsandes, men jag tycker inte att glöggstank på kläderna är något att eftersträva. Så min får jäsa i badrummet, därav badrumsglögg. Helt enkelt. 

Förra årets brygd.

I år får adventsmyset ytterligare en dimension då vi fått äran att vara faddrar till en go' liten tjej som döps just första advent. Vi har redan sedan tidigare samma fina uppdrag åt hennes storebror, så tydligen har vi gjort något rätt i alla fall ;-) Och jag tycker det är rätt häftigt att ha vänner i så olika skeden av livet, några är i det absoluta småbarnsstadiet och några har börjat njuta av livets efterrätt i form av barnbarn. 

Det var en gång 5 oskulder...

... som gick på rockkonsert ihop...

I alla fall 5 st Volbeat-oskulder. Konserterfarenhet fanns hos oss alla, i varierande grad, men just herr Poulsen och gänget hade ingen av oss upplevt live förrut. I torsdags var det alltså dags. Jag kan säga att första gången var trevlig, inte alls smärtsam och uppfyllde förväntningarna! :-)

Jag hade nog velat ha en liiiite annorlunda setlist, saknade ett par låtar och hade velat skifta ordning lite på de andra ;-). Jag har å andra sidan inte lyssnat skitmycket på Volbeat och det är möjligt att de egentligen valde helt rätt, och kvalitetsmässigt liksom fanns inget att klaga på. (Inte på gruppen åtminstone, möjligen ljudteknikerna.) Det lät skitbra avbåde röst, instrument, timing, låtar och energi... Ett riktigtbra liveband med andra ord!

Vi blev lite förvånade över att inte vara i övre åldersskalan av publiken. Det var en hel del, och inte bara några enstaka, både kvinnor och män i typ minst 60-årsåldern där. Fler sådana än riktigt unga verkade det som. Intressant.

Ett egeninspelat ljudklipp kan jag bjuda på, i övrigt njuter jag av så'nt som andra spelat in ;-) Här är (inte hela) Let it Burn från senaste plattan:


Efter konserten roade jag mig med att studera en större massa personer med varierande tågvana och även varierande berusningsgrad bete sig som yra hönor på stationen, själv hade jag koll på läget och satt lojt på min bänk mitt i folkmassan när de försökte komma in på tåg som nått sin ändstation eller när de fick för sig att bara för att tåget var sent så hade det bytt plattform och de undrade hur de skulle hinna ta sig över dit. Jag hamnade sedan i en vagn med nästan uteslutande killar i 20-årsåldern och de var intressanta att lyssna på :-)

Så, kan jag rekommendera andra att roffa åt sig en biljett om Volbeat spelar i närheten? Oh yes!

Förbanden var förresten två. Dels ett band som heter Crobot och som jag aldrig tidigare ens hört talas om, ett säkert musikaliskt begåvat gäng men min upplevelse i torsdags var att de var så pass flummiga att jag nog behövt röka nåt olagligt för att riktigt förstå. Och dels Airbourne som jag lyssnat på lite innan och som finns med på mina Spotifyspellistor, ett schysst band med rätt basic stuk. Typ amerikanskt garageband fast de luxe-varianten.

Nå, idag är det lördag påstås det och jag sitter och försöker samla ork att agera bowling-groupie, Peter råkade halka in i a-laget igen idag p g a andra spelares frånfälle. Dagens ena match är redan spelad och där gjorde han helt OK ifrån sig, och andra matchen tänkte jag alltså försöka lyckas se. Men då krävs det att jag slutar sitta här och kolla på Volbeat-klipp! Lämnar er för nu med en av mina favoritlåtar, Cape of our hero, som de inte spelade i Malmö men däremot dagen innan i Danmark varifrån klippet är. Rock on!

EFIT måndag 17 oktober.

Dags för Ett Foto I Timmen igen då. Passititetsvarning utfärdas.

Efter att ha varit vaken i några timmar började jag röra så smått
på mig och fixade morgonmedicineringen i form av Betapred.
Skål!

Timmen senare satt jag i väntrummet på
min vårdcentral inför en date med min husläkare.

Och ytterligare en timme senare blev jag tömd på lite
blod. Förra veckan i samband med den allergiska reaktionen
var jag nästan omöjlig att sticka men nu var det
som vanligt inga bekymmer. 

Efter besöket på VC passade jag på när jag ändå hade privat-
chaufför att ta en kort sväng på blomsteraffären. Inköpen blev
några prydnadspumpor, ett par gröna krukväxter för 10kr/st
och en bukett rosor.

Kvart i två fick magen påfyllning - rester
från söndagens middag. Perfekt.

Uppladdning inför torsdagens Volbeat-gig
pågick kvart i tre.

Lite mellanmål.

Tack Gud för Netflix när man är sjuk! How I met your mother
är serien jag för närvarande plöjer igenom.

Kvart i sex - fortfarande How I met your mother. Fast nu
i liggande ställning, tidigare sittande.

Kvart i sju orkade jag faktiskt steka lite plättar...

... som jag sedan åt på bowlinghallen. Både mitt eget och
makens korplag vann för övrigt.

Kvart i nio checkade jag in maten på
stället jag om orken finns ska käka på innan
torsdagens konsert.

Kvart i tio blev det kvällsmat. Gurkstavar och vitlöksdipa.

Resten av kvällen spenderades i skrota-hemma-kläder
i sällskap av TVn. High life!!

Det är svårt att undvika depp-bloggande...

 ... när det som tar störst del av ens vardag och kräver mest av ens tankeverksamhet är att i första hand lära sig leva med sina hälsoproblem och i andra försöka göra vad man kan för att minska dem, det är nog mycket det (i kombination med brist på energi såklart) som gjort att jag bloggat så lite på senare tid. För vem vill läsa en gnällig blogg?

Samtidigt är det väl en del av just "lära sig leva med" att inse att nu är det såhär läget är, Jag har inte gett upp om förbättring, långt ifrån, har inte kastat in någon handduk alls men måste försöka landa i att just nu gör jag vad jag kan utifrån de förutsättningar jag har.

Förutsättningarna då...tja de har ändrats lite ytterligare sedan senast. Bl a har jag varit på mitt första besök på mottagningen som specialiserar sig på två kroniska sjukdomar som jag misstänks kunna ha. Återbesök är bokat nästa månad, tills dess ska några ytterligare prover och undersökningar analyseras för att man till fullo ska kunna utesluta andra orsaker till måendet innan man sätter ev. diagnos. Det känns tryggt, och viktigt att det blir så rätt och väl underbyggt som möjligt.

Jag har också hunnit spendera lite tid på sjukhus förra veckan. Kort version: tant får kraftig urinvägsinfektion och ges antibiotika --> tant fullföljer kur och får sedan tillbaka symtomen --> tant går till VC som ser att infektionen finns kvar och skickar provet till odling --> VC håller på att skriva ut penicillin vilket tant upptäcker och stoppar då tant är allergisk mot det --> tant får i stället en annan sorts antibiotika... och tant är uppenbarligen allergisk mot även den! Rejält...

Med andra ord fick jag användning av adrenalinpennan jag fick utskriven efter förra allergiska reaktionen för några månader sedan och tog den + betapred innan jag larmade 112. Tajmingen blev rätt bra denna gången med för när jag var som sämst var ambulanspersonalen här och tog hand om mig, exakt vad de gjorde vet jag inte och jag minns t ex inte hur jag hamnade på golvet nedanför sängen (svimmade tydligen två gånger enligt journalanteckningarna), men de hade säkert koll på läget. I alla fall slutade det med inläggning tills dagen efter och övervakning under natten eftersom jag efter de timmar man vanligen vill ha en kvar fortfarande hade känselbortfall i tunga och mun. Men, det redde ut sig denna gången med. Och två bra saker kom ut av det. Eller nej, tre:
- Jag fick remiss till lungmottagningen i Lund för en ordentlig allergiutredning, något jag ville redan efter förra incidenten.
- Jag vet att jag fixar att ta adrenalinet rätt
- Eftersom jag övervakades hela natten och hade stabil andning och syresättning så behövs ingen vidare sömnutredning göras, något som specialmottagningen ev. annars funderade över.

Sedär, jag KAN se det ljusa i tillvaron! :-)

Så nu kanske ni förstår varför min EFIT från gårdagen (läggs upp senare idag) var väldigt...inaktiv, för att använda ett snällt ord. Man blir i allmänhet ofta rejält trött ett tag efter sådana incidenter och har man då underliggande sjukdom av det slag jag har blir det inte direkt bättre. Just nu känns det som att jag kämpar mot klockan då jag ska på konsert på torsdag vilket kräver en viss energidepå. Men det är ju tur att man är så gammal att man numera bokar sittplats på sånt där :-D Haha...

Konsert ja,Volbeat it is!! Gig på Malmö Arena, nära och bra. Jag har aldrig sett dem live förr och inte lyssnat jättemycket på dem utöver de låtar som spelats mest på radion men nu har jag lyssnat in mig extra och älskar vad jag ser och hör, inkl countryinfluenserna som slår igenom i en del låtar. Jag tror inte jag upptäckt en enda dålig låt faktiskt...

En annan stor musikupplevelse ligger en bit fram i tiden: Metallica i Köpenhamn i februari! Vi är 6 st som ville gå ihop och vi lyckades få biljetter parvis till en av fyra konserter på den nya Royal Arena. Vi sitter två och två med några sektioner mellan oss men kan i alla fall ladda upp och ladda ner ihop :-)