Än slank hon hit...

.., å än slank hon dit, och än slank hon UPP ur diket!

Ja det går onekligen upp och ner, och hit och dit.

Tisdagen var en sån där trött-dag, det började med en sån där hur-dum-är-man-som-har-detta-jobbet-över-huvud-taget-timme med sjuttiotretton skrikande ungar på få personal inkl frukostbestyren och sen kom jag liksom aldrig ikapp mig själv... Jag klarade av situationen DÅ men blev helt matt efteråt. Och ville bara äta, äta och äta. Vad som helst, när som helst. Jag t o m stannade kvar en god stund på jobbet efter att jag slutat för jag litade inte på mig själv, jag litade inte på att jag kunde passera snabbmatshaken på vägen hem utan att falla dit. Så jag hällde i mig citronvatten och bankade pannan i bordet, och lyckades sen till slut ta mig hem. Fortfarande jättetrött var jag men orkade ändå både träna på löpbandet och i bowlinghallen.

Men natten var hemsk, full av ångest och med avsaknad av sömn. Så onsdagen spenderades till 90% i sängen. Och till skillnad från tisdagen så ville jag inte äta alls. Matlusten var obefintlig. Jag fick tvinga i mig maten och landade väl till slut på halva mitt normala intag åtminstone.

I natt däremot... sov jag som en stock! Och vaknade pigg som en mört. Kroppen känns pigg, huvudet känns piggt. En enorm kontrast mot gårdagen. och som pricken över i:et: Minus 10 kg är nu nått! Fattar ni? Jag väger 10 kilo mindre än för 4 veckor sedan. Det är baske mig inte illa... Jag försöker att inte tänka "bara 30 kvar" ;-) utan kanske snarare "Nu tar vi nästa 10" eller nåt...

Som 10-kilosbelöning har jag nu en ny sport-BH. En svart sport-BH för en halv tusenlapp från Stadium. En svart stabil sport-BH som ger mig TVÅ bröst, och inte en avlång limpa 2 dm nedanför hakan som de flesta andra gör. Vad får tillverkare och designers att tro att vi med rejäl byst gärna vill ha en limpa istället för två brön??