Lucka 11: Johanssons julkrubba.

Julkrubban lite mer allmänt skrev jag bl a om för två år sedan, uttråkade kan läsa det HÄR. Så i år tänker jag fokusera mer på vår egen krubba. Eller mest min, för det är jag som initierade köpet av den, jag som placerar den, jag som stylar den, jag som ser till så att rätt figurer är på rätt plats o s v.

Själva krubban och grundfigurerna köptes inför julen 2008 och jag har via bloggen påminnts om att jag då gnällde över hur dyrt det är. Och då köpte vi ändå ingen värsting-grej, långt ifrån. Men, det är ju ändå en engångskostnad ... om inte figurer försvinner, vilket jag kommer till snart. Och sen kan man lägga till nån liten sak då och då om man önskar. Som i mitt fall en ljusslinga (ja de var före sin tid i Betlehem), en extra hö-bal m m. Nytt för i år är ... konstgräs! Jajemensan, i år kommer Josef och Maria att kunna kliva in utan att behöva dra in en massa sand och sten. Betlehems politiker, eller vad de styrande nu kan heta, har beslutat sig för en lite halvmodern investering.

Det där med försvunna figurer då. Jo det har hänt lite skumma saker där. Bl a så försvann Josef ett år, och vi tänkte att nu har karljäkeln stuckit och lämnat Maria som ensamstående morsa 😡. Året därpå var han plötsligt tillbaka! Fast då försvann i stället en av de tre vise männen. Han ersattes med den visaste vi kunde komma på här hemma: Yoda! Men det varade inte så länge ty han saknade sina Star Wars-polare och återvände till rymdäventyrens värld. Ni kan dock vara lugna, uppsättningen blev återigen komplett med hjälp av en ny uppsättning figurer i ungefär samma storlek men annan bakgrund kan man säga. Men, mångfald tycker jag är trevligt!

De flesta fyller liksom krubban med alla inblandade figurer direkt när den plockas fram. Men så funkar det inte här. Utan än så länge befolkas den bara av en herde och några djur. Josef och Maria har inte kommit dit än, Jesus är definitivt inte född och de tre vise männen börjar söka efter det nyfödda barnet efter  födseln men kommer ju inte fram förrän på trettondagen. Så det är ju tur för dem att jag inte tillhör de som kastar ut julen så fort lutfisken (inte) ätits.

Jag kom förresten på i helgen att jag inte har någon aning om när Josef och Marie egentligen började sin vandring till skattskrivningen. Hur länge de egentligen kämpade på innan de nådde det där stallet i Betlehem ... Det får jag kolla upp så att krubban blir så autentisk som möjligt 😉.

Lucka 10: Jultomtens utseende.

När vi tänker på tomten tänker vi ofta på en rundlagd vitskäggig gubbe i röda kläder med vita fluffiga kanter. Men så har han inte alltid sett ut. Ända sedan gammalkyrklig tid har den blå färgen symboliserat hoppet. Därför var historiens jultomte i stor utsträckning mörkblå, vilket också är den färg som den ryske Fader Frost föredrar. Under amerikanska inbördeskriget framställdes han i media som en liten alfliknande man, den lille mannen gick i övrigt helhjärtat in för nordstaternas krigsinsats mot sydstaterna, och i tidens anda var han klädd i blå rock med vita stjärnor samt röd- och vitrandiga byxor. Under årtiondena därefter avbildades tomten ofta i mörka kåpor.

Första tomte-illustrationen av
Sundblom för Coca Cola
år 1931.

Men sen var det väl ändå Coca-Cola som gjorde tomten röd? Näe ... inte riktigt. Tomten hade börjat avbildas i röda kläder innan läskföretaget tog med honom i sin reklam. En konstnär vid namn Louis Prang hade t ex en rödklädd gladlynt tomte på flera julkort redan 1885. Den röda klädseln var dock vad Coca-Cola nappade på när de tog med tomten i sin reklamkampanj 1931. Syftet med kampanjen var att få konsumenterna att se på drycken som något annat än bara en svalkande sommardryck. Företaget anlitade illustratören Haddon Sundblom som sedan under flera årtionden finjusterade vår bild av jultomten. Så man kan säga att Coca- Cola inte gjorde tomten röd, men de var de som på allvar cementerade den internationella bilden av honom.

Vår egna mest kända illustratör när det gäller tomten får Jenny Nyström anses vara, främst via de många julkort hennes bilder syns på. Dessa har sedan också stått förlaga för t ex porslinsfigurer..

Jenny Nyströms tomte till vänster ser väl snäll ut? Det har definitivt inte alla jultomtar genom tiderna gjort. Jag menar, hur många ur min egen generation har inte traumatiska upplevelser av en skräckinjagande tomte med täckande konstig gummiluktande mask med små hål för ögonen, en tomte som med det yttret kommer och vill ha små barn i sitt knä på julafton? För att inte tala om de många porslingsfigurerna som ser rentav elaka ut? Förvisso var de äldre förlagorna till vår jultomte ofta långt ifrån sympatiska, men när man nu svängt till att framställa tomten till nåt snällt men rättvist som kommer med julklappar så kan han väl ändå se hyfsat vänligt inställd ut?

Lucka 9: Julmusiken.

Alltså. Detta ämnet skulle kunna fylla en hel mängd egna kalendrar. Ja det finns t o m låtar och sånger som spelats in i så många versioner att de i sin ensamhet skulle kunna fylla både 24 och 48 luckor. Men någonstans före det känner jag ändå att gränsen går, så jag håller denna luckan lite mer allmän.

STIM, svenska tonsättares internationella musikbyrå, presenterar statistik över de mest spelade jullåtarna. Under många år har Tänd ett ljus med Triad varit den mest spelade svenska låten och senaste statistiken från december 2018 visade inget undantag för det. Mest spelade utländska låten var All I want for Christmas is you med Mariah Carey, den och Last Christmas med Wham har fightats om förstaplatsen de senaste 15 åren.

I december månad 2018 var 19 av de 20 mest spelade låtarna just jullåtar. Enda undantaget var Shallow från filmen A star is born som hade premiär den månaden.

2017 genomfördes en stor undersökning bland Twitteranvändare och gav resultatet att Fairytale of New York med The Pogues är världens bästa jullåt. Den mötte Last Christmas i finalen och vann med 51 procent rösterna. Last Christmas är för övrigt både hatad och älskad. Bl a har den givit upphov till tävlingen Whamageddon som går ut på att inte höra låten i sin originaltappning mellan midnatt 1 januari och 24 december.

Just Fairytale of New York är nog den mest förstörda jullåt jag vet. Alltså den låt som det gjorts flest riktigt dåliga covers på. Det är så jag ryser, och inte av välbehag. Men originalet är bra!

Vad kännetecknar då en jullåt? Enligt Jonas Nordin, musikkonsulent på STIM, har jullåtar ett känsloläge som är tryggt, varmt och pyntat med en rejäl dos nostalgisk glädje och tacksamhet. Och budskapet i låtarna liknar varandra, oavsett ursprung.
– Om kulturen är mer religiös tenderar låtarna att ha mer religiösa inslag med stjärnor och änglar istället för snö och renar. Då och då dyker det upp jullåtar med lite fyndiga texter ”jag vill ha dig i julklapp” eller ”tomten har åkt vilse”. Man kryddar alltså gärna med en dos humor, har Jonas Nordin sagt i ett tidigare pressmeddelande.

Många psalmer har en given plats i våra spellistor inför julen, även bland personer som vanligen inte lyssnar på musik med tydlig religiös anknytning, som t ex Oh Helga Natt (eller Adams julsång), Stilla natt och Ett barn är fött på denna dag.

Eftersom vi generellt är väldigt traditionsbundna vid jul faller det sig kanske naturligt att musiken vi spelar också är samma från år till år. Men visst är det kul när det kommer något både nytt och bra emellanåt? En av mina favoriter bland de lite nyare låtarna är Underneath the tree med Kelly Clarkson som släpptes 2013.


Sverige tillhör toppen av de mest julmusikspelande länderna. Men allra mest lyssnar man enligt uppgifter från 2017 på julmusik på Island ... Jag måste dock upplysa om att jag inte har kunnat verifiera detta via säkra källor 😉. För 2 år sedan fanns det enligt samma icke verifierade uppgifter 18 miljoner spellistor, skapade av användare, med julmusik på Spotify. Och den längre upp nämnda jullåten med Mariah Carey hade då streamats 216 miljoner gånger.

Lucka 8: kyssar under misteln.

Mistel är det allmänna begreppet för en halvparasitisk trädlevande blomväxt som växer på grenarna högt upp i kronan hos andra vedartade växter. Den sprids genom att fåglar äter bären och sedan lämnar sitt träck med fröna i, på det blivande värdträdets grenar. Det finns flera olika arter i tre olika familjer. Den i Sverige förekommande arten, så kallad europeisk mistel, är en fridlyst växt i Sverige. Man får inte plocka den eller skada dess värdträd. I Sverige kan man se mistel bl.a. i Bergianska trädgården i Stockholm, och på många platser runtom i Mälardalen.

Misteln har vintergröna blad, något som setts som magiskt i många kulturer. Kontrasten mellan det vintergröna livskraftiga och de vita giftiga bären fascinerade många. Man såg den som en växt med starka krafter som både skyddade hemmet mot ondska när den hängdes i dörröppningen och var en fruktbarhetssymbol.

På grund av denna hedniska bakgrund förbjöd kyrkan långt fram i historien användning av misteln. Bruket överlevde ändå i folklig tradition, och på grund av tron på mistelns nyttiga effekter på fruktsamheten uppstod seden att kyssa varandra i dörröppningen. Det har troligen skett någon gång under senmedeltiden. Sedens spridning och popularitet nådde sedan sin höjdpunkt i 1800-talets viktorianska England, möjligen för att det pryda samhället bättre kunde kontrollera kyssandet, när det skedde i full offentlighet. Charles Dickens nämner även traditionen i en av sina romaner. En numera ganska okänd del av traditionen är att när en man hade stulit sig en kyss under misteln, skulle han plocka ett av dess bär och kasta bort det. När misteln inte hade fler bär, hade den mist sin magiska kraft.

Det var också vid den tiden som misteln fick sin plats bland julens traditioner. Viktorianerna lade stor vikt vid att julen skulle inrymma kärlek och vänskap, och eftersom Jesu födelse ju också kunde ses som en symbol för fruktsamhet låg vägen öppen. Därför bjöd kyrkan in misteln, även om den inte räknades som en kristen tradition.

Själv har jag i år skaffat mig en mistel (konstgjord dock) på teleskophandtag så att jag ska kunna få mig lite kyssar här och där 😊. 

Lucka 7: Blandad jul-fakta.

En vecka in på kalendern tröt till slut fantasin och jag kom inte på nåt specifikt luck-ämne. Men lite blandad jul-fakta av varierande viktighetsgrad är kanske inte helt fel?

Vad Disneyfiguren Jan "Janne" Långben egentligen är för typ av varelse diskuteras ofta. Disneys eget svar är att han är en korsning mellan hund och människa. Ursprungligt namn var för övrigt Dippy Dawg men senare bytte han namn till Goofy.

Genom hela 30-talet försökte nazisterna att stjäla julen genom att omforma högtidens symboler och seder så att de passade in i deras ideologi. Det var inte helt enkelt, eftersom festens huvudperson, Jesus, ju egentligen var jude. Det problemet försökte nazisterna komma runt genom att ta bort all kristen symbolik från julen. De kasserade den tyske jultomten, Sankt Nikolas, som brukade komma med julgodis till barnen den 6 december, och ersatte med Oden, vars rötter i nordisk mytologi passade bättre in i den nazistiska världsuppfattningen. De försökte få tyskarna att hänga järnkors i granen i stället för de vanliga stjärnorna i toppen vilket inte blev populärt hos de i sammanhanget tämligen konservativa tyskarna. Nazisterna förbjöd också julkalendrar med bildmotiv, och i stället skulle varje lucka dölja ett nazistiskt slagord.

Adventskransen härrör från 1839 då den tyske teologen Johann Hinrich Wichern introducerade den i sitt missionsarbete. I förhållande till vår tids krans fanns det en skillnad: Wicherns krans hade fyra stora ljus, ett för varje söndag i advent, men även ett antal mindre, röda ljus. De små ljusen varierade i antal, beroende på antalet vardagar från första söndagen i advent till julafton.

Norska forskare har antagit att Rudolfs röda näsa troligen är ett resultat av en parasitinfektion av hans andningsorgan. För självklart behöver vi alla en logisk förklaring till att hans näsa är röd. Att renarna kan flyga, det är en helt annan sak.

I Polen hör det inte till ovanligheten att spindlar eller spindelnät pryder som julgransdekoration. Detta eftersom, enligt legenden, en spindel vävde en filt av spindelnät för Jesusbarnet. I själva verket anser många polacker att spindlar är symboler för godhet och välstånd vid jul.

Kalle Anka har ett mellannamn, åtminstone på engelska. Hans fulla namn är Donald Fauntleroy Duck.

Så, vad ska ni nu göra med denna eventuellt nya ovärderliga kunskap?

Lucka 6: glöggen.

Namnet glögg kommer från ordet glödga, det vill säga hetta upp. I Sverige har vi druckit kryddat, upphettat vin sedan 1500-talet och under slutet av 1800-talet, då några stockholmska sprittillverkare uppfann den så kallade julglöggen, blev glöggen en jultradition.

Förtärandet av en liknande dryck som kan ses som glöggens föregångare har kunnat spåras till romarna på 300-talet. Den baserades på honung och vin och under processen värmdes och svalnades drycken flera gånger. Smaksättningen gjordes i övrigt med pinjekärnor, dadelkärnor, lavendel, saffran och peppar. Förrutom att förbättra smaken på vinet, som var av dålig kvalitet med dagens mått mätt,  ansågs örterna och kärnorna ha läkande egenskaper. Även den glögg vi dricker idag främst för att vi tycker det är gott kan tänkas hjälpa till att bryta ner den feta julmaten.. Kanel sägs till exempel motverka gaser i magen, och ingefära och kryddnejlika är packade med antioxidanter. 

I affärerna finns ett stort utbud av glögg av varierande alkoholhalt och  med olika smaksättning. Blåbär, lakrits, choklad, hjortron, citrus, kokos, you name it. Själv föredrar jag när det smakar ... glögg. Och jag gör även egen baserad på svagdricka, receptet återfinns sist i inlägget. Denna hemkörda dryck blir väldigt långt ifrån alkoholfri, så när jag vill/behöver ha en sådan variant använder jag saft eller alkoholfritt rött vin som jag låter glöggkryddor sjuda i en stund. 

Mest kända varumärket i glöggsammanhang är nog BLOSSA och deras jingel från 1993 är en välbekant melodi för de flesta. Sedan 2003 lanseras varje jul en årgångsglögg med olika smaksättningar.  Det började med pomerans och apelsin och har via bl a lingon & enbär, clementin och Earl Grey & bergamott i år landat på passionsfrukt och hibiskusblomma. Blossa har även ett återkommande sortiment. I detta finns bl a Blossa 1895 som ska vara baserad på det recept från  J.D Grönstedts Vinhandel, varifrån varumärket är sprunget, som är daterat just det året. Då vinerna som används idag inte smakar som dåtidens finns dock vissa smakskillnader. Alkoholhalten är 18% och ½ liter kostar 129 kr på Systembolaget  så drick den med andakt! Och var ute i god tid då den bara återfinns i beställningssortimentet och i begränsad upplaga.

Min hemkörda glögg har ett betydligt lägre literpris än den ovan nämnda. Alkoholhalten är inte helt säkert fastställd och kan även variera en del men ligger troligen runt 15%. Ev. upp mot 20. Med andra ord intas den lämpligen med stor försiktighet. Här nedan är receptet på det som jag kallar för badrumsglögg eftersom den hos oss står och jäser just i badrummet. Garderobsglögg är ett troligen mer känt begrepp, men själv var jag inte sugen på att ha kläder, filtar och sånt med ingrodd glöggdoft så... badrumsglögg it is!

Skaffa dig en stor spann/hink, minst 5 liter. Lägg däri 3 skivade potatisar, 250 g russin, en rejäl bit kanelstång, färsk skalad och grovt tärnad ingefära (en bit motsvarande ungefär en vuxen stortå), ½ paket jäst (i mindre bitar), 1½ kg socker, 2 msk hela nejlikor och 2 msk kardemummakärnor. Blanda detta och tillsätt sedan 1½ liter svagdricka. Rör om väl och tillsätt ytterligare 1½ liter. Rör om igen. 

Täck över med några lager plastfolie som spänns upp med gummiband eller snöre och stick ett tiotal små hål i. Låt sedan jäsa i 4-6 veckor innan du först silar grovt genom en ren handduk eller ett par strumpbyxor  t ex (eller riktig silduk för all del) och sedan filtrerar genom kaffefilter. Det tar lite tid, men är så värt det. Häll upp på flaskor, förvara svalt och mörkt och låt gärna stå till året efter. Eller året efter det 😉. Men den går absolut att dricka direkt också.

Den glögg vi druckit hittills i år är från 2017.

←

Lucka 5: Julstrumpan.

Infon om ursprunget till seden med en julstrumpan som man hänger upp inför julen med förhoppning att få en julklapp i spretar en del, men de källor jag funnit som känns mest trovärdiga säger att den är sprungen ur en anglosaxisk gåvotradition på 300-talet. (Anglosaxerna var det germanska folk som emigrerade till Storbrittanien.) Något som förvånade mig då jag tyckte det kändes väldigt amerikanskt, men tji fick alltså jag. Men det var inte förrän i början av 1900-talet som denna tradition utvecklades och kom till Sverige och då i begränsad omfattning. Och först några årtionden senare, på 50-60 talet, var julstrumpan där barnen i familjen kunde finna en julklapp på julaftons morgon ett mer utbrett fenomen runt om i stugorna i Sverige.

Traditionellt hängs julstrumporna vid öppna spisen om sådan finnes, där ska tomten sen komma in under natten och lämna en klapp. Exakt hur den korpulente tomten ska kunna komma genom skorstenen och ut genom spisen, och sen tillbaka igen, är en helt annan fråga.

Jag har inget minne av att denna tradition fanns i vårt hem under uppväxten, de minnen jag har av förtida julklappar hänger ihop med att vi skulle resa bort under julhelgen och inte kunde ta allt med oss. Men att jag glömt är absolut en reel möjlighet, kanske kan mamma eller pappa sprida lite ljus över saken? Ja här får vi se ifall de läser min blogg eller ej 😊.

Sonen här hemma får varje år öppna en klapp på morgonen, det är inte alltid den fått plats i strumpan dock 😉.

Julstrumporna är oftast gjorda av någon form av textil. Men undantag finns. För några år sedan kom t ex ett inredningföretag på idén med julstrumpor gjorda av IKEAS blåa kassar. Websidan där man då kunde beställa dem finns dock inte längre, så det är högst osäkert om de fortfarande finns att få tag på. Men den händige kan alltid skapa en själv. En riktigt svensk julstrumpa!

Lucka 4: Julhandeln.

Julskyltningen ses traditionellt som julhandelns startskott, men affärer och köpcentrum pryds numera ofta av granar, tomtar och annat juligt i god tid innan dess. På en del håll går det t o m omlott med Halloween-pynten i slutet av oktober. I butikerna spelas julmusik vilket enligt flera representanter från handeln skapar problem hos en del anställda och t o m "driver dem till vansinne". SVT Nyheter rapporterade bl a om det HÄR. 

Black Friday är ett i Sverige nytt begrepp som kommer från USA där Black Friday ihop med Black Monday utgör starten av deras julhandel. Black Friday är dagen efter Thanksgiving, i Sverige hade vi kallat den för klämdag, och då många då är lediga från arbetet har de tid att ägna sig åt shopping. Många affärer har längre öppettider än vanligt och förmånliga priser på vissa varor. 

I år beräknas julhandeln omsätta 79,8 miljarder kronor, en fortsättning av den ökande trenden under de senaste decennierna, och handelns tillväxt är störst på nätet. I siffran ingår även livsmedelsförsäljningen och just maten väntas i år öka mer än andra varor. Även intresset för att handla second hand, bl a via Sellpy och Tradera på internet, ökar. 

HUI Research, som även gör julhandelsprognoser som den som nämns ovan, presenterade i år Årets julklapp för 32:a gången. Årets Julklapp ska leva upp till ett eller flera av följande tre kriterier: 

• Produkten ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse under året.

• Produkten ska svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter. 

• Produkten ska representera den tid vi lever i.

I år utsågs Mobillådan, alltså en låda där man ska lägga sina mobiltelefoner i syfte att umgås personligare utan dem och fokusera på annat. Förra året föll valet på Det återvunna plagget och 2017 var elcykeln årets klapp. Första produkt att utnämnas var bakmaskinen år 1988.

Hur mycket mitt hushåll bidrar till julhandeln vet jag inte, ingen har räknat på det, men jag skulle anta att vi ligger under genomsnittet. Vi har "bara" ett eget barn att köpa julklappar till, de övriga (syskonbarn och gudbarn) blir det inga så värst dyra saker till och julklapparna mig och maken emellan är över lag relativt sparsamma. Matkontot ökar en del, främst för att vi har middagar, fester och bjudningar och alltså serverar betydligt fler måltider. Själva julmaten är inget dignande överflöd, även om det nästan alltid blir för mycket ändå ... 

Lucka 3: December.

December månad avslutar året, och året har tolv månader. Namnet december betyder tionde på latin ... Hur hänger det ihop? Jo i den första romerska kalendern var det helt enkelt den tionde månaden. Av tio. Så småningom lade man till två månader, Ianuarius och Februarius, efter de tidigare tio. Det är därför det är februari som får en extra dag när det är skottår, den avslutade helt enkelt året då. Varför och när, och på vems initiativ, man sen flyttade runt månaderna har jag inte lyckats klura ut. Det får bli en utmaning till nästa år!

Från 1600-talet och ca 300 år framåt kallades december i den svenska kalendern för julmånad. Innan dess användes namnet Christmånad enligt tysk förebild.

Några mer eller mindre viktiga händelser i december:
➤1 december 1966 sätts bocken i Gävle upp för första gången.
➤ 3 december 1967 genomförs världens första hjärttransplantation, och patienten överlever flera dagar vilket ses som en framgång.
➤ 5 december 1969 får Sverige sin andra TV-kanal.
➤ 8 december 1980 mördas John Lennon.
➤ 10 december 1968 installeras i London världens första trafikljus.
➤ 16 december 1977 har den första Star Wars-filmen svensk premiär.
➤ 24 december 1943 föds drottning Silvia.
➤ 25 december 1643 sägs Julön ha upptäckts av sjöfarare från Nederländska Ostindiska Kompaniet. ➤ 26 december 1966 klär Per Oscarsson av sig in på bara kalsongerna i Hylands hörna.

Lucka 2: julens filmer.

Filmer med jultema finns det ju en uppsjö av, både svenska och utrikiska. En av de nyaste är Last Christmas som hade svensk premiär för några veckor sedan, en romantisk komedi som utspelar sig i London. Jag har via trailers på TV blivit sugen på att se den, men det är tveksamt om det blir av.

Moviezine, en stor svensk sajt för film, serier och spel, har listat de 50 bästa julfilmerna. Högst betyg bland dessa har It's a wonderful life från 1964 fått, en dramakomedi med sensmoralen att varje människa påverkar mer med sin existens än man själv förstår. Högst betyg av de svenska filmerna ges till den helt nya Jag kommer hem igen till jul med bl a Suzanne Reuter, Peter Jöback och Johannes Kuhnke, regisserad av Ella Lemhagen.

Vissa filmer har blivit kultförklarade och starkt förknippade med julhelgen utan att egentligen vara av särskilt hög konstnärlig kvalitet. Som t ex Die Hard. Yippee Ki Yay Motherf**ker!

Det blev julfilm i det Johanssonska hemmet igår också, Närmare bestämt den animerade versionen av Grinchen från 2018. Ni känner nog till Grinchen, den gröna varelsen boende i en grotta högt över byn och som hatar julen och därför beslutar sig för att stjäla den. Spelfilmen från 2000 med Jim Carrey i huvudrollen har blivit något av en modern klassiker, denna nya animerade upplaga tillför inte något större till storyn men animationen har blivit hyllad. Vi i familjen tyckte den var rätt trevlig och helt OK att spendera 1½ h med. 

Trevlighetsgraden ökade kanske något av att det förutom adventsfika och lite julgodis även avnjöts säsongens första glögg, hemkörd och lagrad i två år.