Lucka 16: julgröten.

Tomtegröt, risgrynsgröt, julgröt... Kärt barn, eller kär gröt, har många namn.

Att vi äter risgrynsgröt till jul beror troligen på att risgryn förr var dyrt och därmed var gröten en festrätt, och för att lyxa till det ytterligare kokades den med grädde. Nu äts ju risgrynsgröt året om förvisso, t ex till frukost med kanel och mjölk, men som dessert och med saftsås eller bärsås intas den fortfarande främst till jul. Av resterna görs ofta ris a la Malta. Då blandas risgrynsgröten med vispad grädde och smaksätts med vanilj. En del går wild and crazy och gör ris a la Malta redan från början ... Jag då? Jo jag vill ha "vanlig" risgrynsgröt som del av julmaten så att säga, med saftsås till, och sen av resterna ris a la Malta med konserverade mandarinklyftor. Hur gott som helst!

Enligt folktron så skulle man hålla gårdstomten nöjd genom att på julaftonsnatten sätta ut en tallrik julgröt (som länge gjordes på korngryn och inte risgryn p g a det där med priset) med en klick smör i till denne. Gjorde man inte det kunde man råka ut för hämndaktioner, och det ville man absolut undvika. Detta utvecklades sedan till att ställa fram en tallrik gröt till jultomten att äta när han kom med klapparna. Det var också viktigt att gröten inte tog slut på julafton för det betydde otur i huset.

Hos oss är det tydligen Nisse Nys som käkar av den där gröten som ställs fram, ursprunget till det har jag glömt bort men sonen påminner mig varje år om att det är så.



Men varför lägger vi en sötmandel i gröten då? Jag har läst mig till att det till skillnad från många andra av våra jultraditioner inte är hämtat från Tyskland utan från Danmark. Ursprungligen var mandeln en bra sak att få på sin tallrik, för det innebar att man fick en mandelgåva som t ex kunde bestå av godis eller en leksak. Det sades även att den som fick mandeln skulle bli gift under det kommande året, om vederbörande inte redan var det alltså. Någon ordning fick det vara. Men senare började man på en del håll lägga en bittermandel i gröten i stället för sötmandeln, och den som fick den skulle då absolut inte bli gift. Hygglo! Numera är det vanligare att den som får mandeln ska ta hand om disken eller hitta på ett rim till gröten, det förstnämnda brukar man dock slippa lindrigt undan på. Grötrimmet har förkommit sedan 1700-talet men började förknippas med julen på 1800-talet då borgarklassen införde det i sina traditioner. Rimmen blev då snällare och mer rumsrena från att tidigare ha varit mer socialkritiska eller med en erotisk undertext. Allt var inte bättre förr? 😊

Lucka 15: Julklapparna.

Julklappar har delats ut i Sverige sedan 1600-talet. Då knackade givaren på fönstret eller dörren, kastade snabbt in klappen och sprang därifrån. Klappen var oftast av skämtsam karaktär, t ex ett vedträ med en elak hälsning på en lapp. Det är i knackningen, eller klappen, som namnet julklapp har sitt ursprung.

Med tiden började man ge varandra riktiga gåvor, och de delades ofta ut av en julbock. Först i slutet av 1800-talet började i stället jultomten dela ut klapparna. Gåvorna var i stor utsträckning hemmagjorda, vanligt folk hade inte råd att köpa sina klappar i affärerna förrän runt 1940-talet. Det var också då barnen började skriva önskelistor med leksaker de hoppades få till jul.

HUI Research presenterade i år Årets julklapp för 32:a gången. Årets Julklapp ska leva upp till ett eller flera av följande tre kriterier:
• Produkten ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse under året.
• Produkten ska svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter.
• Produkten ska representera den tid vi lever i.
I år utsågs Mobillådan, alltså en låda där man ska lägga sina mobiltelefoner i syfte att umgås personligare utan dem och fokusera på annat. Förra året föll valet på Det återvunna plagget och 2017 var elcykeln årets klapp. Första produkt att utnämnas var bakmaskinen år 1988.

Tomten måste förresten färdas i 3000 gånger ljusets hastighet för att hinna dela ut julklappar till alla. Det är snabbt det ... 

Numera är inslagningen av paketen ibland nästan lika viktigt som innehållet. Det finns en uppsjö av olika presentpapper, snören, tyger, etiketter, figurer och annat att göra paketen riktigt fina med och det finns instruktioner i form av bilder, beskrivningar och filmer på Internet. På många ställen kan man direkt i kassan få klapparna inslagna i butiken, ofta med papper eller kartong där butikens namn framgår, men en hel del affärer erbjuder även mer professionell inslagning mot en extra kostnad och det har t o m anordnats mästerskap i julklappsinslagningens ädla konst.

Personligen föredrar jag att slå in klapparna själv. Inte för att jag är särskilt bra på det, utan för att jag tycker det är trevligare när det t ex inte direkt syns var klappen är köpt och när det blir mer variation på färger och former. Mina dåliga händer är däremot inte alltid med på noterna, så numera halvfuskar jag ofta med nån trevlig presentpåse eller så. Hittills i år har jag slagit in såhär många klappar: noll! Det är nog dags att börja. Snart. Kanske imorgon. 

Lucka 14: Saffran.

Saffran ses som den äldsta av människan använda kryddan De första referenserna till saffran har man hittat på sumeriska lertavlor daterade kring år 4000 f kr. Fenicierna, som var stora handelsmän till sjöss, började köpa och sälja saffran runt år 1400 f kr. Saffran omnämns i bibeln, men även andra verk såsom Iliaden (900-talet f.Kr.) och Kung Oidipus (400-talet f.Kr.). Runt mitten av 1300-talet var efterfrågan som allra störst, då saffran troddes ha egenskaper som skyddade mot digerdöden.

Under medeltiden, från 400-talet fram till omkring år 1400, kretsade handeln med saffran kring Venedig. De viktigaste köparna var då tyskar. I Venedig fanns det på grund av detta en egen poliskår vid namn Ufficio dello zafferano som inspekterade handeln. Hårda straff väntade den som förfalskade eller manipulerade produkten. I Nürnberg finns den första kända lagen nedtecknad som handlade enbart om saffran, Safranschau. Lagen kunde ge dödsstraff och i vissa fall avrättades människor genom att brännas levande med sina förvanskade produkter. Aja baja!

Saffran har varit känd som krydda i Sverige sedan åtminstone 1300-talet (det första belägget är från 1328 från en räkning som heliga Birgitta fick för gravölet över hennes far), men först under andra halvan av 1800-talet började den började användas som en julkrydda i bl a vetebröd. Det är oklart om den främst infördes som det för smakens skull, för den vackra färgens skull eller för att det innebar status. Men med tanke på kilopriset på saffran, idag kan det nå upp över 80.000 kr beroende på kvalitet, så vore det sistnämnda inte alls osannolikt. 

Ordet saffran härstammar från persiskans ord för den gula färgen, safra. Kryddan kommer från pistillmärkena på saffranskrokusen, och till 1 kg saffran krävs minst 100.000 krokusar. 

Jag bakar de flesta år någon form av saffransbullar, som t ex saffranssnurror som jag har glasyr på. Men jag är även förtjust i mjuka kakor med den gula kryddan i. Saffranskaka med citronglasyr t ex. Eller saffranskladdkaka.  Eller saffranskaka med vit choklad. Eller ...

Och på den ständigt ställda frågan om hurvida det ska vara russin i lussekatterna eller ej svarar jag: JA!

Lucka 13: Datumljuset!

Ni hade förväntat er att dagens lucka skulle handla om Lucia va? Jag förstår tanken, definitivt, men hey varför vara som alla andra?

Men det här med att ha ett numrerat ljus man bränner på från 1 december till julafton, varifrån kommer den seden? Vet ni... jag har ingen aning! Jag har inte lyckats bli klok på't. Själva principen att räkna ner till julafton på ett tydligt sätt började enligt vissa uppgifter med julkalenderns förlaga från 1880-talet och därmed borde ljusvarianten vara nyare än så, enligt andra uppgifter fanns levande ljus med enkla markeringar även innan stearinet uppfanns i början av 1800-talet o s v. Har någon en riktigt bra bakgrundshistoria att ge så tar jag gärna emot den!

Idag finns i alla fall datumljus, eller kalenderljus som de också kallas, i många olika utseenden och storlekar att köpa i affärerna. Den stora utmaningen är att släcka dem i tid ... om man nu ö h t kommer ihåg att tända dem. Här hemma är vi inget vidare på det där, varvid läget på datumljusfronten just nu är detta →

Yepp, vi är på väg ner mot 9:an. Och idag är alltså den 13:e. Den som spar han har?

(OK jag ska vara sanningsenlig, fotot togs innan jag började skriva detta. Då jag är långsam i både tanke och fingrar numera har vi faktiskt kommit ner till 11 just nu 🕯.)

Har vi då inte uppmärksammat Lucia-dagen alls? Jodå, har jag ätit pepparkakor och köpt varsin lussekatt 😋.

Lucka 12: Julgranen.

Ni som känner mig vet att jag är envis. Ibland på, eller över, gränsen till tjurskallig. Denna envishet ledde till att vi fram tills för några år sedan hade levande gran inne trots att jag visat mig vara allergisk och blivit känsligare för varje år. Men till slut tog det stopp och nu firar vår plastgran sin fjärde jul om jag minns rätt. Allergin har dock inte avtagit, snarare tvärtom. I helgen var jag t ex hemma hos en väninna utan att ha tagit Betapred i förebyggande syfte som jag borde eller ö h t frågat om hon hade gran. Det hade hon, jag rörde den inte men satt några meter från den utan att ö h t reflektera över det. Tills natten kom och med den klådan från helvetet på främst fötterna och ena armen, följt av en rejält utslagen Jennie med huvudvärk som extra bonus hela dagen därpå. Ett krux med just granallergin är att vanliga mediciner a la antihistamin inte fungerar nåt vidare för att det inte handlar om pollen utan dels om doftämnen som tar sig in alla möjliga vrår och irriterar slemhinnorna och dels om mögelsporer som får feststämning när de kommer in i stugvärmen. Och jag har ju just mögelallergi också, så ...

Men men, plastgran fungerar det med. En fördel är att den inte barrar så jäkligt och att den har inbyggd belysning så man slipper problemet med att det saknas en gren just där man vill sätta ljuset 😉. Något foto på årets gran kan ni inte få än, ty här kommer den inte fram förrän runt skolavslutningen. Färgtemat i den varierar, det har genom åren varit blått & silver, lila & gult, vitt, brunt & guld och lite annat. I år kommer det dock *ta i trä* gå i rött! Bildbevis kommer när det är dags!

Jodå, vi har också upplevt kombinationen av katt och julgran 😁. Året med två unga katter i hemmet samtidigt hade vi t ex fäst granen i taket ...

De första julgranarna här i Skandinavien placerades runt huset i midvintertid och kallades julruskor. Tanken var att hålla onda andar borta och bevara hoppet om vårens återkomst. Första dokumentationen om en inomhusgran i Sverige är från 1741 men det dröjde till 1800-talets andra halva innan de blev vanliga utanför de rikare hemmen och större godsen. 

Pynten bestod ursprungligen mycket av halmslöjd, frukt och konfekt samt levande ljus. Senare började man bland annat importera glaskulor från Tyskland och blanda upp med t ex flaggor och smällkarameller. Omkring 1930 fanns elektrisk julgransbelysing till priser som andra än de allra rikaste hade råd med, men den första elljusslingan sägs ha skapats i New York redan några år efter att Thomas Edison visat upp sin första fungerande glödlampa (vilket skedde 1879).

Vad har ni i toppen av er gran? Spira, stjärna eller något helt annat? Kanske inget alls? Spiran ska i alla fall symbolisera Odens spjut, Gungner, och stjärnan helt enkelt Betlehemsstjärnan som enligt evangelisten Matteus lyste över stallet där Jesus föddes och ledde de vise männen dit.

Vår vanligaste svenska gran, så kallad rödgran, heter Picea abies på latin. Kungsgranens latinska namn är Abies nordmanniana. Kanske en kunskap att stila med på nästa julmiddag?

Lucka 11: Johanssons julkrubba.

Julkrubban lite mer allmänt skrev jag bl a om för två år sedan, uttråkade kan läsa det HÄR. Så i år tänker jag fokusera mer på vår egen krubba. Eller mest min, för det är jag som initierade köpet av den, jag som placerar den, jag som stylar den, jag som ser till så att rätt figurer är på rätt plats o s v.

Själva krubban och grundfigurerna köptes inför julen 2008 och jag har via bloggen påminnts om att jag då gnällde över hur dyrt det är. Och då köpte vi ändå ingen värsting-grej, långt ifrån. Men, det är ju ändå en engångskostnad ... om inte figurer försvinner, vilket jag kommer till snart. Och sen kan man lägga till nån liten sak då och då om man önskar. Som i mitt fall en ljusslinga (ja de var före sin tid i Betlehem), en extra hö-bal m m. Nytt för i år är ... konstgräs! Jajemensan, i år kommer Josef och Maria att kunna kliva in utan att behöva dra in en massa sand och sten. Betlehems politiker, eller vad de styrande nu kan heta, har beslutat sig för en lite halvmodern investering.

Det där med försvunna figurer då. Jo det har hänt lite skumma saker där. Bl a så försvann Josef ett år, och vi tänkte att nu har karljäkeln stuckit och lämnat Maria som ensamstående morsa 😡. Året därpå var han plötsligt tillbaka! Fast då försvann i stället en av de tre vise männen. Han ersattes med den visaste vi kunde komma på här hemma: Yoda! Men det varade inte så länge ty han saknade sina Star Wars-polare och återvände till rymdäventyrens värld. Ni kan dock vara lugna, uppsättningen blev återigen komplett med hjälp av en ny uppsättning figurer i ungefär samma storlek men annan bakgrund kan man säga. Men, mångfald tycker jag är trevligt!

De flesta fyller liksom krubban med alla inblandade figurer direkt när den plockas fram. Men så funkar det inte här. Utan än så länge befolkas den bara av en herde och några djur. Josef och Maria har inte kommit dit än, Jesus är definitivt inte född och de tre vise männen börjar söka efter det nyfödda barnet efter  födseln men kommer ju inte fram förrän på trettondagen. Så det är ju tur för dem att jag inte tillhör de som kastar ut julen så fort lutfisken (inte) ätits.

Jag kom förresten på i helgen att jag inte har någon aning om när Josef och Marie egentligen började sin vandring till skattskrivningen. Hur länge de egentligen kämpade på innan de nådde det där stallet i Betlehem ... Det får jag kolla upp så att krubban blir så autentisk som möjligt 😉.

Lucka 10: Jultomtens utseende.

När vi tänker på tomten tänker vi ofta på en rundlagd vitskäggig gubbe i röda kläder med vita fluffiga kanter. Men så har han inte alltid sett ut. Ända sedan gammalkyrklig tid har den blå färgen symboliserat hoppet. Därför var historiens jultomte i stor utsträckning mörkblå, vilket också är den färg som den ryske Fader Frost föredrar. Under amerikanska inbördeskriget framställdes han i media som en liten alfliknande man, den lille mannen gick i övrigt helhjärtat in för nordstaternas krigsinsats mot sydstaterna, och i tidens anda var han klädd i blå rock med vita stjärnor samt röd- och vitrandiga byxor. Under årtiondena därefter avbildades tomten ofta i mörka kåpor.

Första tomte-illustrationen av
Sundblom för Coca Cola
år 1931.

Men sen var det väl ändå Coca-Cola som gjorde tomten röd? Näe ... inte riktigt. Tomten hade börjat avbildas i röda kläder innan läskföretaget tog med honom i sin reklam. En konstnär vid namn Louis Prang hade t ex en rödklädd gladlynt tomte på flera julkort redan 1885. Den röda klädseln var dock vad Coca-Cola nappade på när de tog med tomten i sin reklamkampanj 1931. Syftet med kampanjen var att få konsumenterna att se på drycken som något annat än bara en svalkande sommardryck. Företaget anlitade illustratören Haddon Sundblom som sedan under flera årtionden finjusterade vår bild av jultomten. Så man kan säga att Coca- Cola inte gjorde tomten röd, men de var de som på allvar cementerade den internationella bilden av honom.

Vår egna mest kända illustratör när det gäller tomten får Jenny Nyström anses vara, främst via de många julkort hennes bilder syns på. Dessa har sedan också stått förlaga för t ex porslinsfigurer..

Jenny Nyströms tomte till vänster ser väl snäll ut? Det har definitivt inte alla jultomtar genom tiderna gjort. Jag menar, hur många ur min egen generation har inte traumatiska upplevelser av en skräckinjagande tomte med täckande konstig gummiluktande mask med små hål för ögonen, en tomte som med det yttret kommer och vill ha små barn i sitt knä på julafton? För att inte tala om de många porslingsfigurerna som ser rentav elaka ut? Förvisso var de äldre förlagorna till vår jultomte ofta långt ifrån sympatiska, men när man nu svängt till att framställa tomten till nåt snällt men rättvist som kommer med julklappar så kan han väl ändå se hyfsat vänligt inställd ut?

Lucka 9: Julmusiken.

Alltså. Detta ämnet skulle kunna fylla en hel mängd egna kalendrar. Ja det finns t o m låtar och sånger som spelats in i så många versioner att de i sin ensamhet skulle kunna fylla både 24 och 48 luckor. Men någonstans före det känner jag ändå att gränsen går, så jag håller denna luckan lite mer allmän.

STIM, svenska tonsättares internationella musikbyrå, presenterar statistik över de mest spelade jullåtarna. Under många år har Tänd ett ljus med Triad varit den mest spelade svenska låten och senaste statistiken från december 2018 visade inget undantag för det. Mest spelade utländska låten var All I want for Christmas is you med Mariah Carey, den och Last Christmas med Wham har fightats om förstaplatsen de senaste 15 åren.

I december månad 2018 var 19 av de 20 mest spelade låtarna just jullåtar. Enda undantaget var Shallow från filmen A star is born som hade premiär den månaden.

2017 genomfördes en stor undersökning bland Twitteranvändare och gav resultatet att Fairytale of New York med The Pogues är världens bästa jullåt. Den mötte Last Christmas i finalen och vann med 51 procent rösterna. Last Christmas är för övrigt både hatad och älskad. Bl a har den givit upphov till tävlingen Whamageddon som går ut på att inte höra låten i sin originaltappning mellan midnatt 1 januari och 24 december.

Just Fairytale of New York är nog den mest förstörda jullåt jag vet. Alltså den låt som det gjorts flest riktigt dåliga covers på. Det är så jag ryser, och inte av välbehag. Men originalet är bra!

Vad kännetecknar då en jullåt? Enligt Jonas Nordin, musikkonsulent på STIM, har jullåtar ett känsloläge som är tryggt, varmt och pyntat med en rejäl dos nostalgisk glädje och tacksamhet. Och budskapet i låtarna liknar varandra, oavsett ursprung.
– Om kulturen är mer religiös tenderar låtarna att ha mer religiösa inslag med stjärnor och änglar istället för snö och renar. Då och då dyker det upp jullåtar med lite fyndiga texter ”jag vill ha dig i julklapp” eller ”tomten har åkt vilse”. Man kryddar alltså gärna med en dos humor, har Jonas Nordin sagt i ett tidigare pressmeddelande.

Många psalmer har en given plats i våra spellistor inför julen, även bland personer som vanligen inte lyssnar på musik med tydlig religiös anknytning, som t ex Oh Helga Natt (eller Adams julsång), Stilla natt och Ett barn är fött på denna dag.

Eftersom vi generellt är väldigt traditionsbundna vid jul faller det sig kanske naturligt att musiken vi spelar också är samma från år till år. Men visst är det kul när det kommer något både nytt och bra emellanåt? En av mina favoriter bland de lite nyare låtarna är Underneath the tree med Kelly Clarkson som släpptes 2013.


Sverige tillhör toppen av de mest julmusikspelande länderna. Men allra mest lyssnar man enligt uppgifter från 2017 på julmusik på Island ... Jag måste dock upplysa om att jag inte har kunnat verifiera detta via säkra källor 😉. För 2 år sedan fanns det enligt samma icke verifierade uppgifter 18 miljoner spellistor, skapade av användare, med julmusik på Spotify. Och den längre upp nämnda jullåten med Mariah Carey hade då streamats 216 miljoner gånger.

Lucka 8: kyssar under misteln.

Mistel är det allmänna begreppet för en halvparasitisk trädlevande blomväxt som växer på grenarna högt upp i kronan hos andra vedartade växter. Den sprids genom att fåglar äter bären och sedan lämnar sitt träck med fröna i, på det blivande värdträdets grenar. Det finns flera olika arter i tre olika familjer. Den i Sverige förekommande arten, så kallad europeisk mistel, är en fridlyst växt i Sverige. Man får inte plocka den eller skada dess värdträd. I Sverige kan man se mistel bl.a. i Bergianska trädgården i Stockholm, och på många platser runtom i Mälardalen.

Misteln har vintergröna blad, något som setts som magiskt i många kulturer. Kontrasten mellan det vintergröna livskraftiga och de vita giftiga bären fascinerade många. Man såg den som en växt med starka krafter som både skyddade hemmet mot ondska när den hängdes i dörröppningen och var en fruktbarhetssymbol.

På grund av denna hedniska bakgrund förbjöd kyrkan långt fram i historien användning av misteln. Bruket överlevde ändå i folklig tradition, och på grund av tron på mistelns nyttiga effekter på fruktsamheten uppstod seden att kyssa varandra i dörröppningen. Det har troligen skett någon gång under senmedeltiden. Sedens spridning och popularitet nådde sedan sin höjdpunkt i 1800-talets viktorianska England, möjligen för att det pryda samhället bättre kunde kontrollera kyssandet, när det skedde i full offentlighet. Charles Dickens nämner även traditionen i en av sina romaner. En numera ganska okänd del av traditionen är att när en man hade stulit sig en kyss under misteln, skulle han plocka ett av dess bär och kasta bort det. När misteln inte hade fler bär, hade den mist sin magiska kraft.

Det var också vid den tiden som misteln fick sin plats bland julens traditioner. Viktorianerna lade stor vikt vid att julen skulle inrymma kärlek och vänskap, och eftersom Jesu födelse ju också kunde ses som en symbol för fruktsamhet låg vägen öppen. Därför bjöd kyrkan in misteln, även om den inte räknades som en kristen tradition.

Själv har jag i år skaffat mig en mistel (konstgjord dock) på teleskophandtag så att jag ska kunna få mig lite kyssar här och där 😊. 

Lucka 7: Blandad jul-fakta.

En vecka in på kalendern tröt till slut fantasin och jag kom inte på nåt specifikt luck-ämne. Men lite blandad jul-fakta av varierande viktighetsgrad är kanske inte helt fel?

Vad Disneyfiguren Jan "Janne" Långben egentligen är för typ av varelse diskuteras ofta. Disneys eget svar är att han är en korsning mellan hund och människa. Ursprungligt namn var för övrigt Dippy Dawg men senare bytte han namn till Goofy.

Genom hela 30-talet försökte nazisterna att stjäla julen genom att omforma högtidens symboler och seder så att de passade in i deras ideologi. Det var inte helt enkelt, eftersom festens huvudperson, Jesus, ju egentligen var jude. Det problemet försökte nazisterna komma runt genom att ta bort all kristen symbolik från julen. De kasserade den tyske jultomten, Sankt Nikolas, som brukade komma med julgodis till barnen den 6 december, och ersatte med Oden, vars rötter i nordisk mytologi passade bättre in i den nazistiska världsuppfattningen. De försökte få tyskarna att hänga järnkors i granen i stället för de vanliga stjärnorna i toppen vilket inte blev populärt hos de i sammanhanget tämligen konservativa tyskarna. Nazisterna förbjöd också julkalendrar med bildmotiv, och i stället skulle varje lucka dölja ett nazistiskt slagord.

Adventskransen härrör från 1839 då den tyske teologen Johann Hinrich Wichern introducerade den i sitt missionsarbete. I förhållande till vår tids krans fanns det en skillnad: Wicherns krans hade fyra stora ljus, ett för varje söndag i advent, men även ett antal mindre, röda ljus. De små ljusen varierade i antal, beroende på antalet vardagar från första söndagen i advent till julafton.

Norska forskare har antagit att Rudolfs röda näsa troligen är ett resultat av en parasitinfektion av hans andningsorgan. För självklart behöver vi alla en logisk förklaring till att hans näsa är röd. Att renarna kan flyga, det är en helt annan sak.

I Polen hör det inte till ovanligheten att spindlar eller spindelnät pryder som julgransdekoration. Detta eftersom, enligt legenden, en spindel vävde en filt av spindelnät för Jesusbarnet. I själva verket anser många polacker att spindlar är symboler för godhet och välstånd vid jul.

Kalle Anka har ett mellannamn, åtminstone på engelska. Hans fulla namn är Donald Fauntleroy Duck.

Så, vad ska ni nu göra med denna eventuellt nya ovärderliga kunskap?