Dagens lärdom:

Försvara dig icke när du anklagas för något, ty det tas som bevis för att du är skyldig till det du anklagas för.

Tantvarning, nörderi, både och eller helt normalt?

Lila är, som jag skrivit innan, nya färgen för mitt vardagsrum. Även julgranskulorna, häften av dem, är lila. Och julaftonsdukningen gick såklart i lila. Ihop med grönt och guld.....

Men, det stannade inte där. Även jag blev lila. Den i övrigt svarta stassen piffades upp med lila skjorta och lila strumpbyxor. Och lila hårband.....

... ja, och t o m lila ögonskugga.

Och kan ni tänka er, någon (läs: Peter) hade mage att ställa en knallröd kaffekanna på det färgmatchade bordet. Gaaaaaaah!! Hur tänkte han?

Tro det eller ej, jag är inte pedant. Över lag. Men vissa saker är viktiga för mitt estetiska sinne . Att färgmatcha mig själv med inredningar var förvisso överkurs även för mig, men att bli belagd med nördvarning eller tantvarning känns som ett OK pris att betala .

God fortsättning på julen!

Julafton är passerad, men julen är ju inte slut för det...

På min hemsida finns julaftonen dokumenterad i mycket foton och lite ord, intresserade kan klicka här.

Jag har i alla fall kommit på att det måste vara gröten som är boven i mättnadsdramat för min del. Jag äter inte mycket vid julbordet, kanske t o m mindre än en vanlig middag. Men POFF mellan gröten och gottebordet så händer det nåt, ja nåt väldigt drastiskt eftersom jag inte ens åt upp de få godisbitarna jag lagt upp till mig *s* Så gröten måste vara boven. Och jag förstår varför vi inte brukar äta gröt på julafton när det är min mamma som bestämmer ;-) Men nu bestämde ju vi...

Parrti parrti!!!

Årets julfest har gått av stapeln. Tyvärr med sena avhopp p g a magsjuka, ni var saknade!, men vi som var här hade riktigt kul ändå.....

Ett axplock av foton kommer här, en del har jag fräckt stulit av Nini och av J1 (ja hon heter inte så egentligen *S*), de närmast sörjande kan kolla på fler HÄR. Och de som inte tål interna skämt som antagligen bara vi som var med fattar, ja de kan sluta läsa nu

Kvällen började i alla fall lugnt med lite glögg. Definitivt inte alkoholfri sådan. Och trots att det kan se så ut så hade Simon INTE smakat... och sen blev han hämtad av sin morfar.

Efter en städad och lugn middag *harkel* fick gästerna jultävla lite. Parvis. Här J1 och J2. Jag tycker förståss det ser ut som om J2 koncentrerar sig på nåt heeeeeelt annat än pappret, men men...

Och här paret Nini och T. Inte heller här verkar det som står på pappret få full fokus. Skärpning!

Vi skulle varit 4 gummor men blev bara tre. Eller i o f s, det är inte så bara det!

Ett stående inslag är klappleken, en lek som alltid börjar lugnt och sansat men som sen.... tja.... ändrar karaktär.

Jag öppnade förväntansfullt stocken, som visade sig vara nåt lite... hmm.... mindre....

Och Peters tepåse visade sig vara studsande kulor.

Och T fick erfara att helt lätt är det inte att öppna paket med vantar på.

J2 blev lycklig över sin öl....

.... och J1 över sitt.... hmm... pessar???

Det finns inga världsproblem som inte kan lösas över lite vin och ett gottebord!

Ibland händer det saker...

... som vänder upp-och-ner på världen, fast på ett positivt sätt. Ibland händer det saker som enligt all möjlig logik inte direkt är optimalt om man säger så men som ändå är jättekul och helt underbart. Ibland händer det saker som får mig att få hoppet tillbaka....

Ni underbara vänner som känner er träffade: ett megastort grattis!! Jag sitter och fånler och kan knappt hålla tårarna tillbaka.....

Ni som INTE känner er träffade: ibland stämmer det faktiskt att efter regn kommer solsken.

Vi lever!

Faktiskt..... Hjärtat bara skakade/skalvade/bävade ur sitt läge ett tag där i morse bara. Det var en minst sagt intressant upplevelse. Och en påminnelse om hur olika det kan se ut, detta var ett kraftigt skalv med svenska mått mätt och i andra delar av världen hade det knappt varit värt epitetet efterskalv ens....

Alles in Ordnung. Dags att göra skäl för lönen. Livet går vidare, även efter nåt så ovanligt som skånska jordbävningar ;-)

EFIT söndag 14 december 2008.

RÄTT EFIT-dag för en gångs skull. Vågen! Vågen! Och lite konfetti......

Jag vaknade sisådär i vanlig Simon-tid men fick sedan äran att ligga kvar ett tag. Vid 11-snåret låg jag och slösurfade i bingen...


... och vid 12-snåret hade inte så mycket utveckling skett.


Klockan var nästan 13 när jag så fick i mig lite frukost.


Simon fick besök av en kompis. Vid tvåtiden kollade de på nån Disneyfilm. Piff och Puff tror jag.


Jag och min tävlingskommittékollega handlade sedan vinster till klubbens jultävling, vi stämde träff kl 15, och jag laddade också upp läskförrådet. 10 flaskor Pepsi, julmust (Apotekarnes), 7-Up eller Zingo för 49 kr var väl aldeles lagom.


När jag kom hem vid halv fem var det mörkt och jag upptäckte att hela ljusnätet i trädet på framsidan inte riktigt gjorde sitt jobb.


Klockan är 17 och trots att det är hela 10 dagar kvar tills julafton så åker granen in. Megatidigt ju!


En timme senare är den färdigklädd. Efter lite muttrande över ljusslingor med för kort avstånd mellan lamporna t ex...


Klockan är så sju om aftonen och julkrubban har fått sin stjärna. Och en ängel har hittat dit


Klockan 20 kan jag inte motstå mina fula men goda hemmagjorda dajmbitar längre. Ack vad underbart!


Inte ett skit på TV. Eller rättare sagt, mycket skit. Kl 21 börjar Wallander. Intresserar mig inte ett dugg.


Timmen därpå laddar jag kontantkortet i nallen och checkar lite sms.


Sen blev det inte mer EFIT. Men lite mer i hembloggen.

Ja ni... snart är det jul. På riktigt!

När andra ljuset brinner...

... gör arbetslusten likaså. Brinner alltså. Idag har vi, och i synnerhet jag då *tycker till*, varit flitiga och städat rejält här hemma.

Och nu på kvällen har jag gjort 1½ sort julgodis av 3. Jag har gjort färdigt rischokladen och rullat romkulorna som sen ska få choklad på sig. Tredje sorten som ska göras är knäcken.



Medans jag stod och gjorde julgodis så gick männen i mitt liv igenom julens mat-inköpslista. Den lille varianten jublade när den store berättade att vi skulle köpa revben. Jippi!

När första ljuset brann....

.... hade jag inte riktigt hängt med. Det var ju nyss JÄTTElänge kvar tills 1 advent. Och så plötsligt var dagen här. Detta år slog jag på stort och gick på adventsgudstjänst med mamma och storasyster, och pappa sjöng med kyrkokören. Senare lite adventsfika med min lilla familj.

Julkrubban är på plats också. Än så länge bebos den bara av några djur och ensam fårahedre vankar förbi. Men vi vet ju alla att det är fler på väg dit.....

Vem är den knäppa?

Jag är stel som en pinne och smidig som en elefant. Ändå är jag enligt läkaren överrörlig, därav knäproblemet. Är det jag och min kropp som har en och annan skruv lös eller är det läkaren?