Eget ansvar var det ja.

Så här ska det se ut. Ja inte gaddningen då, inte den första i alla fall, men killens resonemang. Till skillnad trån tjejen jag nämnde innan så inser han att han klantat sig, att det var dumt av honom....

EFIT fredag 27 juni.

Jag vill inte vara som alla andra, jag ska ha en EGEN EFIT-dag såklart


En stor mugg varm choklad som start på dagen klockan 7 *gäspar*

Klockan är snart 8, på väg ut, checkning av outfiten. Duger!

Klockan 9 var jag nyanländ till jobbet vilket får symboliseras av mina jobbarsandaler.

Klockan är 10 och det är dags för skopåklädning. Nej stövlarna behövs inte.... än...

En timme senare, regnet är på väg och åskan också. Jag står och tittar på när andra jobbar *flinar*

Klockan är en bit efter 12 och regnet vräker ner från en askgrå himmel.

Klockan 13 lyckades jag roffa åt mig den sista lediga platsen på hela sjukhusets parkering. Och solen visade sig i 15 sekunder.

Klockan 14, vitlöksbröddags.... Mums!

Klockan 15 är unge herrn inte så jätteglad.

Desto bättre humör är han på en timme senare efter inköp av naturgodis.

Klockan är 17 och myrorna har party. Jag lovar, det är INTE jag som är skyldig till fruktcocktailen i vasken...

Arton å clåck, slösurfning.


Strax före kl 19 hittar jag två väldigt trötta män. Jadå, Simon sover, på golvet... Ser bekvämt ut va?


Kl 20: färdigmatsfredag hos vänner.


Vid nio beger vi oss trots allt mot tivolit som vi tidigare gett upp hoppet om, Simon hand i hand med sin kompis. Det har vid detta laget inte regnat på flera timmar.


Klockan är snart 22 och Simon är glad! Det var han dock inte en minut senare när karusellen gått högre upp i luften. Det var INTE kul tyckte han.


Som tur är så fanns det ofarligare karuseller med, som här strax före kl 23. Sista åket!


Vid midnatt hade denna trötta kille äntligen somnat.. i sin säng faktiskt! Inte här på golvet.


Godnatt!

Ur led är tiden, eller nåt.

My life´s a mess, eller nåt. Jag hatar hela världen, nästan, eller nåt. Men, livet måste gå vidare ändå... eller nåt... I dag ska jag om jag orkar in en sväng till tatueraren och kolla om han jobbat lite med mitt motiv. Och apropå tatueringar så är det ju en del som ständigt ska påtala att jag kommer att ångra mig. Hmm... det finns förvisso inga garantier, men risken minskar åtminstone av att jag inte gör som den här tjejen. Ett typiskt fall av att skylla allt på nån annan. Men kollar man inte stavningen och så att det ser rätt ut när man har chansen, ja då har man faktiskt sig själv att skylla vad gäller den biten. Sen tycker jag att motovet var av den art att hur skicklig tatueraren än varit så hade det inte blivit snyggt, men det är ju jag det... Jag EFITar förresten idag. Helt fel dag men bättre sent än aldrig, eller? Och så tror jag det blir en liten LinsBuS idag, den första på länge. Ämnet är Knopp.

Tror ni...

.. att ingen i Sverige döms för brott utan bevis? Tror ni att ingen i Sverige kan dömas för ett allvarligt brott enbart baserat på den andres ord, ord som för övrigt ändras stup i kvarten? Wrong!!!! Guess again! Jag förväntas som förälder lära mitt barn att vi har lagar och regler som är till för att skydda oss, men hur ska jag kunna göra det när jag inte längre litar det minsta på det själv?

Worst cover ever!

Celine Dion och Anastasia som tar sig an AC/DCs You shook me all night long har röstats fram som den värsta covern. Lite orättvist tycker jag, värre än nedanstående kan det inte bli!

Jag hoppas verkligen..

.. det ligger med bakom historien än vad som skrivs HÄR, för fy fabian vad detta gör mig upprörd... Klart som fanken att vissa personer pga vad de gör och står för privat kan vara olämpliga för vissa jobb, t ex ska en rasist inte arbeta med flyktingfrågor även om h*n håller inne med de rasistiska åsikterna under arbetstid. Men detta?? Inte okej på en fläck....

Bloggutmaning.

Jag har fått en bloggutmaning av Helena, och då får jag väl anta den!

1. Vad gjorde du för tio år sedan?
Hmmm, då var vi inne i slutstadiet av bröllopsplaneringen och jag var orolig för Peter som lyckats bli rätt rejält sjuk en dryg månad före Dagen D. Själv jobbade jag på en skola i Malmö.

2. Vilka fem saker finns på att göra listan idag?
Rensa kattlådan, träna/motionera, skriva ett brev, ta ett bad (inomhus) och förbereda morgondagens mat.

3. Godis jag gillar:
Turkisk peppar, After Eight eller annan liknande mintchoklad och så saltlakrits.

4. Vad skulle jag göra om jag blev miljardär?
Miljard?? Oj, då skulle jag nog bli knäpp och odräglig. Men skulle jag lyckas undvika det så hoppas jag att jag skulle hjälpa mina och Peters föräldrar till en så skön "ålderdom" (hoppas de inte skjuter mig om de läser detta) som möjligt, jag skulle förhoppningsvis genomföra min hemliga dröm (nä jag berättar inte, då är det ju ingen hemlighet längre), skänka en hel del till WWF och Amnesty t ex, givetvis betala tillbaka till CSN och andra lån, rest mycket, köpt sommarhus... ja massor ;-)

5. Städer/orter som jag bott i?
Trelleborg.... That´s it.

Jag utmanar MariaN och En häxa på vift!

Hur förklarar man för en katt..

... att hennes kompis och brorsa inte finns mer, inte kommer tillbaka? Selma saknar Sverker, det märks. Stackare.

Detta är Selma:

Surt! sa räven om rönnbären..

.... och Surt! sa jag om det mousserande vinet jag serverade till jordgubbarna igår. Men tack vare inspiration från AFF så dricks det nu upp ändå. Jordgubbar, mousserande vin, is och Sprite.

Helt OK!

Ja det var ju då midsommarafton igår, med det sedvanliga osäkra vädret. Just när jag gjort redo för dukning ute och tagit nedanstående foto öppnade himlen sig. Men sen slutade det igen och när det var dags för att börja äta så blev det utomhus i alla fall.

Även dansandet och festligheterna i parken fick sig en skur, men det fanns gott om träd att skydda sig under.

Traditionerna skiljer sig en del mellan olika familjer, men hos oss äts det sill på eftermiddagen/kvällen.

Och därefter jordgubbar.

Lite dans kring ministången.

Och så lite gottebord.

Inga märkvärdigheter, vi delar nog traditioner med sisådär miljonen familjer. Men trevligt hade vi, både barn och vuxna. Hoppas ni också hade det!

En sorglig dag är det idag.

I vårt hem finns nu bara en katt, Selma. Hennes bror Sverker lever inte längre. Så sent som i måndags bråkade och busade han med syrran precis som vanligt, idag somnade han in efter att Peter kommit till veterinären med honom. Visserligen har han magrat lite på senare tid, men inte förrän igår upptäckte jag att han var dålig då han var väldigt slö och nästan hängde med huvudet ner i vattenskålen. I förmiddags stod han inte upp på benen när man ställde honom upp. Och i eftermiddags somnade han alltså in..... 3 år blev han bara, och vi vet inte orsaken. Det är nog det jobbigaste, att inte veta. Det är nu det är lätt att anklaga sig själv för att ha gjort nåt fel eller missat nåt man borde ha upptäckt. Det är svårt att "bara" acceptera att ibland går det illa...

Simon är inte ledsen säger han, jag undrar om det beror på att han inte riktigt greppar att Sverker är borta eller om han har lättare för att acceptera döden som en del av livet så att säga. Men han pussade och skulle trösta Selma, gullungen...