När våren kom till byn ...

... kröp folk fram från sina hålor och befolkade gator, parker och uteserveringar, klädda i allt från bara linnen och shorts till vinterjacka och lurvig mössa med öronlappar.

Ni som känner mig något sånär vet nog att jag inte är någon stor vår-diggare, av flera skäl. Ett par av dem är dels pollenhelvetet som börjar på allvar med allt vad det innebär och dels alla förväntningar om att nu jäklar är det vår och alla ska vara pigga och rosiga och fräscha som nyponrosor men jag är liksom lika dassig som annars. Men den överväldigande majoriteten bör ha varit nöjd med helgens väder, det tog sin lilla tid men vintern verkar ha släppt sitt grepp om Skåne och släppt fram våren. Trots allt hoppas jag att det stämmer, för jag har faktiskt till slut köpt penséer. Nå'n dag kanske jag t o m pular ner dem i en kruka eller nå't. (JA jag skrev pular, med ett l)

Igår blåste det en del på sina håll så där man inte hade lä så var det lite kyligt trots solen men idag har vindarna tagit det lugnt och helgat vilodagen. Eftersom jag haft en "pigg" helg, inte tack vare vädret inte utan jag har helt enkelt sådana ibland (halleluja) så följde jag upp gårdagens promenerande på hemmaplan med strosande i Pildammsparken i Malmö. Jag var som sagt inte ensam, det var länge sedan jag såg så många människor på samma gång. Och så många hundar på samma gång också för den delen.

Det kan tyckas vara överkurs att köra 3½ mil enkel resa för att promenera en timme, och jag håller med om det. Men jag hade faktiskt ett annat ärende i stora staden också, nämligen att kolla på maken och resten av laget som spelade bowling. Eller vad de nu gjorde, kastade kula kanske. Vi kan säga som så att det är tur för maken att vi skulle grilla, en syssla som han sköter minst 99 gånger av 100, anars hade han banne mig inte fått nån mat! Yepp, här är det tough love som gäller. När han började tutta fyr på briketterna stack jag snabbt (jo faktiskt) bort till mamma och pappa för att se sista dryga halvtimmen av TFFs match mot Djurgården på TV innan jag hungrig vände hemåt igen.

Det var för övrigt första grillningen för i år, nästan oförlåtligt sent. Förvisso har det inte varit direkt utesittarväder men man kan faktiskt grilla ute men äta inne även om det inte är riktigt lika mysigt.

Vad som serverades? Jo varierande delar från kyckling till herrarna och kebabkryddade färsspett till mig ihop med grillade grönsaker av olika slag och en hemkörd sådär lagom stark barbecuesås. Och håll i er nu, men vi (ja två av oss) drach VITT vin!

Och det var inte slut med hurtigheten än, för efter maten fick jag med mig grillmästaren på en liten kvällsrunda. Ja jag är precis lika chockad som ni är!

Igår blev det drygt 13 tusen steg, idag blir det ca 12 tusen. Imorgon blir det antagligen ... betydligt färre. Och ganska mycket aj! Men eftersom jag tydligen numera får krascher lite då och då även om jag varit duktig och försiktig av mig så tänker jag smida medans järnet är varmt och ta en runda då också under förutsättning att det ö h t går. Slutar benen fungera har jag liksom inget val, men annars så ... 

Men nu tänker jag faktiskt sova. Man blir trött av frisk luft. Eller av vin, det kan också spela in eventuellt. 

Väl mött till en ny vecka!