Jag har en ny last,

Bredvid sex, wine and rock & roll då :-D Pizzasallad! Eller vitkålssallad, för pizzan behövs liksom inte. Första veckan efter min allergiska reaktion levde jag nästan på ostpaj och vitkålssallad, jag visste inte vad mer jag vågade äta, pajen har jag nu så smått börjat tröttna på men inte salladen. Tyvärr kan jag inte få den riktigt så god själv som den man köper, så det får bli färdig från Willys eller ICA vilket ju kostar en del.... men åh så gott! Just nu väntar jag på att lasagnen ska bli färdig, den får bli min middag ihop med.... pizzasallad!!

Allergin ja, jag har inte själv fått hem brevet än men sjukgymnasten kunde se igår vad läkaren skrivit. Och tydligen är jag, förrutom det tidigare konstaterade, allergisk mot timotej (kanske inte förvånande m t p att jag reagerar mot gräs) och mot nån sorts mögel (hon läste upp nåt latinskt namn, får se när brevet kommer). Så, fördelen är att det behöver inte alls vara så att jag är allergisk mot jordgubbar i allmänhet, utan det följde mer troligt något med just de jordgubbarna jag nu reagerade på. Nackdelen är att det är oerhört svårt, ja läkaren skrev t o m omöjligt, att undvika de ämnena eftersom de kan finnas typ överallt så jag måste absolut ha medicinerna med mig alltid. Det gör jag såklart klokt i att ha, så det planerar jag att lyda. Men jag försöker också tänka att jag hade extrem otur den där dagen för 2½ vecka sedan snarare än att jag haft tur de 41 åren som jag klarat mig utan sådana kraftiga reaktioner och att jag har goda möjligheter att slippa fler upplevelser av det slaget.

En trevligare upplevelse var det i lördags då min väninna aktivitetsfixaren dragit ihop ett gäng igen, denna gången på Prison Island i Malmö. Efteråt kan det väl summeras som en B-ig variant av Utmaningarnas Hus, lite för trångt och för många lag samtidigt och lite enformigare uppdrag men ändå kul! Mitt lag bärgade en fin andraplats. Av tre i just vårt gäng då. Så, i mitten. Sådär svenskt lagom :-D Efteråt blev det trevligt knytis med många skratt som vanligt.
Utmaningarna slutade inte när vi åkte därifrån, nej i stället skapades en ny: att för sonen försöka förklara det roliga med denna gamla reklamfilm som vi vuxna (några av oss i alla fall) roades så av på kvällen:

Jag har nog fortfarande inte lyckats få honom att förstå storheten. You had to be there!! När det begav sig för hundra år sedan alltså.

På tal om sonen så äntrade han i söndags tonåren. Fattar ni? Han är tonåring!!! Min lille kille... 1½ vecka har han nu gått på högstadiet, åker själv buss till och från sta'n varje dag, till den stooooora skolan med de stooooora eleverna. Jag började förvisso skolan inne i sta'n, samma skola för övrigt. redan i fyran men jag var ju såååå mycket mognare än han är. Väl? ;-)
Hur som, det går inte att stoppa tiden. Det är bara att följa med så gott man kan.

Nu är nog lasagnen klar, och pizzasalladen skriker på mig från kylskåpet. På tal om absolut ingenting avslutar jag med ett litet smakprov på mitt frikort :-D (OK, kanske på tal m mogenhet då...)