Oumph!

Nej jag fick inte en kudde i ansiktet eller nå't utan det är en matprodukt som heter så. Oumph! Epic Veggie Eating. Jag hade hört talas om det tidigare men inte sett det i affär'n förrän igår och då var jag såklart tvungen att prova. Det finns 8 olika varianter, varav två naturella och sex smaksatta, och jag valde det som heter Grill. Oumph! är baserat på sojaprotein från områden som inte skövlats för ändamålet och oljor och eventuella kryddor och örter är nästan uteslutande ekologiska.

Hur smakade det då? Tja först testade jag att bara steka några bitar och äta med stekt ägg och lite grönsaker och det var ingen höjdare ärligt talat. Men idag var det wok till middag, och strimlad Oumph! tillsammans med grönsaker, kryddor & örter, soja och sedan sötsur sås var riktigt gott. Jag ska nog fortsätta testa mig fram lite. Omväxling till quornfiléerna och tzaybitarna behövs.

Mitt bloggkonto här har förresten krympt. Jag har tagit bort mina båda andra bloggar, hembloggen och matmissbruksbloggen. De finns förvisso sparade på min dator om utifall jag skulle vilja återskapa dem men det känns inte så, dels har jag inte uppdaterat dem på länge utan blandat mer på denna bloggen i stället och dels har facebook tagit över en hel del som tips- och ventilationsställe. Bloggarna har helt enkelt spelat ut sin roll för ganska länge sedan.

På tal om hemmet och tips: nu när hösten kommit, delvis i alla fall, så kanske många av er är ute i trädgården betydligt mindre. Men det finns ofta en hel del vackert kvar där som får aldeles för lite uppmärksamhet. Varför inte plocka in lite av det?  Som vackra gröna kvistar t ex. Eller blommor från buskarna? En enda liten blomställning från t ex hortensian kan göra stor skillad. Tag vara på dem!

En stor del av min dag har gått åt till att tänka på och skriva om den katastrofala flyktingsituationen. Det finns ju olika syn på vad den katastrofen består av. En del tänker på det hemska i att boenden för ensamkommande barn förfular infarten till våra städer eller att de stackars pensionärerna inte får sylt till pannkakorna vilket givetvis bara kan skyllas på flyktingmottagande. Jag tänker däremot såklart på massdöd, krig och daglig kamp för överlevnad. En tillvaro så hemsk att de flesta i vårt privilegierade land inte ens kommer i närheten. För privilegierade är vi. Allt snack om hur vi slitit hårt för vår välfärd som nu raseras är verklighetsfrämmande för de flesta av oss har inte slitit mer än de flesta av "dem", tvärtom, och vi är inte ett dugg mer förtjänta av att ha tak över huvudet, välfyllda kylskåp och sociala skyddsnät än andra.  Jag skäms inte ett dugg för att jag har det såpass bra som jag har det, men förnekar inte heller att jag har det så bra mycket p g a ren tur att födas i ett land folk flyr till i stället för ifrån.

Nå, jag tänker inte gräva ner mig så djupt i detta här, en uppdatering på facebook startade en debatt som var både skrämmande och glädjande på samma gång när droppen till slut runnit över och jag inte kunde vara tyst längre. Men jag lär återkomma till ämnet framöver.

Av kvällen återstår nu att försöka samla ork att borsta gaddarna och gå till sängs. Och det, mina vänner, kan ta tid det.