Det är farligt att vara ledig.

För 5-6 veckor sedan valde jag att ta en semesterdag utan att ha några egentliga planer utan mest för att ha en extra dag då jag kunde göra vad jag kände för, koppla av och så... Jag hade haft ont i halsen några nätter men inget allvarligt så att säga, men denna lediga dag började jag få ont i ögonen och nattsömnen förstördes av hosta. På kvällen befarade jag ögoninflammation och vaknade dagen därpå mycket riktigt med ett igensvullet rött och rinnande öga. Detta spred sig sedan till andra ögat plus att det kom en förkylning som däckade mig vilket resulterade i 3 dagars sjukfrånvaro.

Nu skulle jag försöka igen med några "samla energi"-dagar. Onsdag + torsdag var tanken men det byttes mot torsdag + fredag för att underlätta på jobbet. Och tror ni inte att halsontet, hostan och förkylningen kommit tillbaka? Inte lika illa som förra gången och blir det inte mycket värre kommer jag absolut kunna jobba, men ändå... Är det inte lite typiskt? Ska jag våga ta ledigt dagen före mitt födelsedagsfirande som jag planerat? Kan det bli 3:e gången gillt?

En annan följetång är ju mina händer. Ännu har jag inte fått något operationsdatum för vänstran. Och högran fortsätter kräva maxdos av diklofenak ihop med Panodil. Handen gillar't nog, men inte magen... kan jag berätta... I väntan på besök hos arbetsterapeut har jag i alla fall köpt ett stöd med skena, det är ju inte direkt utprovat för mig och sitter långt ifrån perfekt men det känns som att det är bättre än ingenting så länge. Jag kan inte ha det på vid alla moment på jobbet men de flesta, och det verkar kunna minska antalet smärtsamma "hugg" åtminstone.

Men allt är inte trist i tillvaron. I onsdags började äntligen vårens Du kan sjunga gospel i Malmö. Redan första kvällen repade vi in 3 låtar. Inte till perfektion inte ;-) och det kommer att krävas måååånga varv på samtliga låtar innan de sitter helt, men det är rätt coolt hur bra det ändå kan låta efter bara 1½ h. Tiden bara flög förbi och alla tankar på jobb och stress och krämpor och trötthet var som bortblåsta under den tiden. Och på natten sedan sov jag bättre än på länge. Körsång i allmänhet och gospelkörsång i synnerhet är underbart! Rena hälsokuren. Man borde få friskvårdsbidrag för detta! Minsann.

Och så har vi fått tillökning i familjen. En 129 g tung och 138 mm lång Freddie fick jag i mina händer igår efter en tids längtan. Han är fin, min Freddie, men lite smått ömtålig så jag måste snarast införskaffa något att bära honom säkert i. Hittills går allt bra, han sov fint i natt och är idag laddad och redo för sällskap och tjänstgöring.

Såhär ser han ut (ungefär, det är svårt att ta foto på Freddie med Freddie ;-) så detta är en snodd bild på hans tvilling):

Ni undrar säkert vad som ska hända med Ozzy nu när Freddie har kommit. Jo om Simon får som han vill så tar han över vårdnaden om honom. Kruxet är att jag tror att han har fel storlek på SIM-kortet så det måste vi byta i så fall... Men, vi får undersöka det vidare i helgen.