Lite hackat och lite malet.

Melodifestivalfinalen i lördags slutade både väntat och oväntat. Att Too late for love vann var ju en lågoddsare och eftersom den i mitt tycke var bäst efter Hold you så har jag inga som helst problem att acceptera det 😉. Att den jag utnämnde till bubblare, alltså On my own med Bishara, kom tvåa är inte heller nån större ögonbrynshöjare. Däremot förvånar två saker mig. Dels att Hold you, duetten med Hanna Ferm och Liamoo som jag gillade så mycket, blev trea. Jag hade förväntat mig mindre medhåll och en placering runt mitten. Och dels att Ashes to ashes med Anna Bergendahl slutade bland de allra sista. Jag förväntade mig definitivt en högre placering för den.

Hur går det då för Sverige i ESC? Tja, lite svårt är det att säga när man inte hört övriga bidrag, inte vet om nån särskild trend dominerar och om flera bidrag så att säga slåss om samma röstare. Men jag tror på top 5 åtminstone.

Apropå musik så börjar det suga rejält i konsert-tarmen. Det var ett bra tag sedan senast, aldeles för länge. Och Metallica i sommar sket ju sig (hur gärna jag än vill gå köper jag INTE dubbelt så dyra biljetter via andrahandsförsäljning). tAKiDA kommer till Malmö i sommar men då det är gemensam spelning med Stiftelsen så dissar jag det. Japp, såpass lite gillar jag de sistnämnda trots mina väldigt varma känslor för de första. Den gemensamma nämnaren i form av Robert Pettersson till trots. Några hyfsat bra artister kommer till KB i Malmö. bland annat Backyard Babies, men inga som jag är såpass intresserad av att det känns vettigt att spendera en hel spelning ståendes för med de konsekvenser det får för min kropp. (Yepp, ME sucks!)

För att inte helt gå under av abstinens får jag väl fortsätta kolla på nya klipp och försöka inbilla mig att jag var där, på plats. Som t ex härom veckan i Texas.


 Alltså det är så himla bra!