Ibland begriper jag mig inte på folk.

Eller om sanningen ska fram så är det väl ganska ofta som jag inte gör det. Det kanske är jag som är knepig och inte de andra? Fast nääää, så kan det såklart inte vara 😀.

Men alltså till exempel vad får en (vuxen) människa att ha flera facebook-konton som används växelvist eller samtidigt? Och inget av dem är anonyma på så sätt att den verkliga identiteten döljs utan personen har verkliga foton av sig själv på båda, olika varianter av sitt ovanliga namn på båda, och båda profilerna är öppna så vem som helst med ett facebook-konto kan se innehållet. Det handlar alltså inte heller om att ett konto är gammalt och man glömt inloggningsuppgifterna utan båda två används, ibland läggs t o m samma foton eller inlägg upp på båda. Det är en sån grej jag inte begriper mig på.
Och apropå det, hur tänker man när man väljer att ha en öppen profil på facebook, mycket väl medveten om att möjligheten att välja annorlunda finns, och sen klagar över att folk läser och "snokar"?

Ja jag vet, jag kan ju skita stort stycke i vad personer som inte berör mig personligen gör. Absolut. Men nog kan man ändå vara nyfiken på och förundrad över andra människors beteende och sätt att resonera.

Jag förstår att ni undrar hur det gått för mig med min förkylning och hosta. Jodå, det har gått hyfsat. Jag är lite slemmig och nasty i halsen emellanåt men jag har ingen besvärande hosta. Två dagar efter senaste blogginlägget orkade jag umgås med vänner hemma hos en av dem och sen ute på puben ett tag, men nån karaokesång blev det absolut inte för min del för DET fixade definitivt varken hals eller lungor då. Jag fick nöja mig med att lyssna.

Jag har också hunnit med att gå en del också faktiskt! Förra veckan avslutades med promenad fyra dagar i rad, det är fler rundor på fyra dagar än på flera månader innan dess. Det finns kanske hopp för tant ändå. Sen i måndags var det dags för mig att spela korp-bowling och då var jag dock högst tveksam till att jag skulle fixa det. Jag slocknade i sängen någon timme innan och hade fullt sjå att ens komma iväg, kroppen var svag och darrig och pulsen stack upp vid minsta lilla ansträngning. Men, jag fixade det ... och fick till riktigt bra resultat i åtminstone de två sista serierna. Ibland fungerar det att spela på precision i stället för kraft 😉, men jag hade också en hel del tur. Efter hemkomst däckade jag direkt igen och sov minst 9 h i sträck den natten. Och dagen efter, d v s igår, spenderades nästan uteslutande i sängen. Idag är jag piggare och ska försöka få uträttat några ärenden, men någon ny promenad blir det inte förrän tidigast imorgon.

Kanske var det förresten besöket hos optikern i måndags som gjorde mig så väldigt kraftlös? Jag hade bokat tid för linskoll då jag börjat se sämre på nära håll och ville kolla vad som kunde bero på synskärpan i sig och inte skylla allt på MEn och fibromyalgin. Plus att jag upptäckte att det var längre sedan jag var där än jag trodde. Det slutade med besked om att ögats synförmåga i princip var oförändrad men för att se bättre på nära håll utan att offra synen på långt håll ska vi testa med en lite svagare lins på det icke-dominanta ögat. Och så fick vi gjort en full koll också så jag kan skaffa nya glasögon som jag ändå tänkt snart utan att behöva göra ny undersökning. I alla fall, ni vet säkert hur det går till. Man ska fokusera och koncentrera sig, jämföra och utvärdera. Kommunicera med en människa man inte känner, i detta fallet dessutom en dansk 😉. Alltså han pratade vårdad danska och bytte de ord som betyder något helt annat på svenska, och vi skåningar har ofta inga jätteproblem, men nog krävdes det extra fokus. Det märkte jag ... Så det är väl en lärdom att dra, att även mindre saker som optikerbesök bör inte planeras in samma dag som något annat.