Livet består av en massa val.

Vi ska välja elbolag, pensionsförvaltare, bredbandsleverantör, försäkringsbolag, bank och telefonabonnemang.
Vi ska välja om den personen som vill leva med dig är någon du själv vill leva med.
Vi ska välja vilket parti och/eller vilken person som får vår röst i val till riksdag, landsting, kommun, eu-parlament och ev. kyrkan.

Andra typer av val kan bestå av att välja mellan att semestra på sommaren eller vintern, i Thailand eller i Grekland, på Österlen eller på Öland. Köpa bil med manuell växel eller automat, med dieselmotor eller bensinvarianten, med eller utan backsensor. Måla huset vitt eller grått, bygga trädäcket stort eller litet, skaffa pool som grävs ner eller står ovan jord.

Och sen finns de där små små valen vi gör som ändå kan betyda så mycket. Som att komma i tid till sin date eller bli något lite sen för att man hjälpt en svagare person in med sina tunga matkassar. Eller köra dagen efter en festkväll då alkoholen rent matematiskt bör vara ur kroppen eller avstå för säkerhets skull och istället ta bussen.

Jag gör många små val i vardagen som jag inte behövde göra förr då jag utan större problem fixade båda alternativen och lite till. Duscha eller laga mat idag? Tacka ja till fika med väninnorna, eller avböja för att kunna delta i veckostädningen av hemmet? Ta en promenad för mitt välbefinnandes skull eller följa en vän till tandläkaren för att h*n är nervös och inte vill gå ensam? Ringa det där samtalet jag skulle behöva ringa till facket eller handla hem mat till det tomma kylskåpet? Ja, ni förstår ...

Just nu försöker jag sätta två saker högt på prioriteringslistan: promenader och socialt umgänge med människor jag tycker om. Det är något jag behöver för att kunna må så bra som möjligt. Även om en timmes promenad kräver en halv dags förberedelser och kan följas av en kväll då kroppen är helt dränerad på energi, och trots att jag annars kunde fixat en maskin tvätt och haft middagen klar när maken kom hem. Även om en kväll med vänner kan följas av flera dagar mer eller mindre i sängen och jag annars kunde tagit en större del av städningen eller bäddat rent i sängen. Det låter kanske lite egoistiskt i vissas öron, och om egoism betyder att göra saker som är i ens egenintresse så är egoistisk just vad jag behöver bli mer av. Jag behöver bli bättre på att sätta mig själv först, givetvis inom rimlighetens gränser men om jag ska ha minsta chans att förbättra mitt mående så är dessa "egoistiska" val oerhört viktiga.

Nu blev det ett rätt tungt inlägg igen, och det har varit ganska mycket sjukdomsprat både här och på facebook ett tag. Mer än jag vanligen vill, för inte mår jag bättre av att bara fokusera på min ohälsa och hur kul är det att läsa egentligen?? Men det är ändå ett nytt skede i livet jag står inför, med nya villkor och nya omständigheter, så det får väl vara okej ändå. Just nu.

I skrivande stund väntar jag fortfarande på att komma iväg på just en promenad, något jag bestämde mig för för 3 h sedan ... Det som tar emot är inte promenaden i sig, utan det som kommer efteråt. Jag måste se till så att det finns något för mig att äta t ex, för jag kan inte garantera att jag orkar fixa något nämnvärt men om jag inte äter förrän till middagen så kommer jag stoppa i mig aldeles för mycket då och bli ännu mer slö. Jag tänkte faktiskt orka umgås lite med familjen ikväll också ...

Men, jag kom nu på att jag har en mjölkfri Allevo-bar jag kan stoppa i mig sen om jag inte orkar fixa en smoothie eller nåt. Så NU kan jag nog gå iväg. Kanske. Snart ...