Jag har tänkt uppdatera bloggen många gånger senaste veckan, men se det har inte blivit så mycket med det p g a total avsaknad av koncentrationsförmåga. Nu har jag påbörjat tredje dygnet av PEM (ansträngningsutlöst försämring) och kunde inte ens sitta ute i den behagliga skuggan på altanen p g a grannars gräsklippning och motorsågning, så nu gör jag ännu ett försök! Allt för att hålla mig borta från kylskåpet, och skafferiet. Annars är liksom äta det enda jag kan göra när energinivån är på så kraftigt minus.
Ja det var ju konsertdags i onsdags, och rock-tightsen åkte på.
Jag och Marlene slog först våra rockerspåsar ihop på Tusen&2 för en bit (stor bit!) käk och för att uppdatera varandra om vad som sker i livet. Det blev en del prat om både hälsa och ohälsa men också om spännande snöstormsrelaterade händelser, kommande barnbarn (hennes, inte mitt!), knepiga rekryterare, jobbtankar. gamla minnen och en massa annat. Inte har vi några problem att fylla 3 h med prat, nej 😏. Jag fick svårt att hålla ihop samtalet mot slutet, det är det där med koncentrationen och att hålla tråden, men jag tror inte jag vräkte ur mig alltför många dumheter 😁.
Några stenkast från restaurangen ligger KB som var platsen för giget. Efter lite vätskekontroll och smådiggande av förbandet stod till slut Skid Row på scen. Med tre medlemmar kvar sedan glansdagarna och en för mig ny bekantskap bakom mikrofonen. Och som de levererade!
Det kändes som att det var precis rätt ställe för dem, lagom litet och intimt så de verkligen nådde ut. Och de fick bra gensvar av publiken när de rev av alla bekanta låtarna. Nye sångaren då? Jo, jag gillade honom. Han var mer lik Sebastian Bach, den fantastiske när det begav sig, i sångstilen än den förre men alltför bra för att liksom behöva försöka härmas. Och det märktes att han gillade Skid Row även då låtarna var nya 😊.
Efteråt lyckades ena gitarristen tillika en av de som hängt med sen genombrottet, Scotti Hill, fastna på foto ihop med mig. Äntligen efter nästan 30 år! Åh vad kul för honom. Han fick t o m, till skillnad från mig *suck* till en bra foto-vinkel. Good for him!
Tack och lov hämtade in personlige chaufför, a k a maken, upp oss utanför för mina fötter hade nog inte ens burit mig till närmsta busshållplats. Dessutom var bilen utrustad med iskallt vatten 👍.
Dagen efter var jag inte den piggaste rockern i Skåne. Inte dagen efter dagen efter heller för den delen. Men, det fick det vara värt!
För er stackare som inte var där, ett litet klipp från Youtube med bl a en av mina favoritlåtar med bandet, Piece of me:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar