Vegevadå?

Vegan, vegetarian, laktovegetarian, lakto-ovo-vegetarian, demivegetarian, semivegetarian, flexetarian, pescatorian und zo weiter. Blir ni kloka på't? Inte? OK, jag kan inte klandra er. Även inom vegokulturen så att säga råder det viss osämja kring vad som egentligen är vad. Men schysst som jag är ska jag göra ett försök att klara upp en del saker för mina trogna, och otrogna, blogganhängare 😚.

Jag har inte stenkoll på hela världen, tro det eller ej, men åtminstone i Sverige så säger bestämmelserna kring marknadsföring och livsmedelsmärkning att vegetariskt = ingen ingrediens från djurriket. Alls. Innehåller ett livsmedel mejeriprodukter och/eller ägg ska prefixen lakto och/eller ovo tydligt anges. Annars ska det inte finns någon aktivt tillsatt ingrediens med animaliskt ursprung i produkten, inte mjölk, inte ägg, inte honung o s v. (Det kan däremot finnas "spår av" och liknande p g a hur produktionen ser ut och detta ska anges främst med tanke på allergier, hur man som vegetarian ställer sig till det är lite olika).

De flesta som väljer bort kött, fisk och skaldjur äter både mejerier och ägg vilket har lett till att det många menar när de säger vegetarian egentligen är just lakto-ovo-vegetarian. Människan är av naturen lat och vill inte använda för långa ord 😉. Men jag ser livsmedelsbestämmelserna som de korrekta så att säga, är man vegetarian äter man inget från djurriket. Helt enkelt. Men, jag vet ju att många svänger sig med begreppen på ett annat sätt så är det viktigt för mig att veta vad vegetarianen i fråga äter och inte äter så, tja då frågar jag helt enkelt... och sannolikheten är hyfsat stor att både ägg och mejeriprodukter är OK. Jag själv är också olika noga med vad jag säger beroende på hur viktigt det är för de andra att veta precis vad jag äter och inte äter, ska de laga mat till mig är det ju betydligt viktigare att det blir rätt än om man bara sådär rent allmänt snackar om vad man käkat till middag t ex. 

Vad skiljer då en vegetarian från en vegan? Kort sagt kan man säga att vegetarian står för just en kosthållning, vegan för en livsstil. Som vegan äter man då givetvis helt vegetarisk kost, men man agerar också för att minska utnyttjande av djur på andra fronter genom att välja bort animaliska produkter i t ex kläder och möbler, undviker djurtestade produkter o s v. 

Demivegetarian och semivegetarian ser jag bara som fåniga hittepåbegrepp, de som använder sig av dem åsyftar i regel att man äter fisk och skaldjur och ibland även fågel men då en fisk är lika mycket ett djur som en kyckling och en kyckling lika mycket ett djur som en gris så hör ingen variant av ordet vegetarian hemma här. Pescetorian är ett bättre begrepp i så fall för de som äter vattenlevande djur så att säga, om man nu ö h t behöver ha något särskilt ord för dem. Vi människor är väldigt glada i att sätta etiketter på allting, och jag kan absolut se nyttan av det på sätt och vis. D v s nyttan i form av tydlighet och enkelhet. Men det blir knappast tydligt om begreppen i sig är tvetydiga och emotsägelsefulla. Ibland är det enklare och tydligare att bara säga "jag äter inte ditten och datten".

Flexetarian då? Jo det verkar vara nåt nytt påhitt och om jag fattat det rätt så menar man att man äter vegetariskt "till viss del"... Eh, då är nog de allra flesta i vårt samhälle flexetarianer. För inte ens den störste köttälskare äter väl det i varje måltid alltid.

Så, kortfattat: JAG hävdar (med stöd av livsmedelsbanchen, svenska språket och en relativt stor del av vegetarianerna själva) att vegetariskt = inga animalier. Finns mejeriprodukter eller ägg med gör även prefixen lakto eller ovo det. MEN eftersom begreppen inte alltid används så skriver jag här på bloggen ofta t ex "helvegetariskt" och ibland även "veganskt" för att tydliggöra när dessa saker uteslutits eftersom jag i grund och botten ändå ÄR lakto-ovo-vegetarian så både mejerier och ägg förekommer normalt sett i min kost. Däremot det mer informella "vego" kan betyda lite vad som helst 😉, eller inte vad som helst men det kan vara både med och utan lakto-ovo. 

Så, mycket klarare va? 😜 Var så goda, det var så lite så.

Jag har ju sedan tidigare bestämt att ha minst en helvegetarisk dag i veckan, och den dagen äter maken åtminstone lakto-ovo-vegetariskt. Nej jag tvingar inte honom, så slipper ni fråga det och tycka synd om min stackars kuvade man... Jag föreslog det, eftersom han ändå den dagen äter samma som jag till middag, och han tyckte det var en god idé. Denna veckans vegetariska dag infaller för övrigt just idag, om jag minns att ta foton ska ni få ta del av den dagen senare. 

Jag startade i alla fall med en mugg varm choklad gjord på havredryck, mörk choklad, vaniljpulver och flytande stevia samt en klick vispad sojagrädde. Inte lika god som den jag annars gör på vanlig mjölk, men jag kan nog vänja mig med tiden. Och det gjorde liksom inte ont att dricka den 😉. Inte det minsta.

Jag har också bestämt mig för att allt julgodis och allt julbakande (d v s inte mycket alls) samt mitt käk till julafton ska vara helt animaliefritt. 

Jag lär nog aldrig bli fullfjädrad vegan igen, riktigt så stark är inte övertygelsen och den vinner därför inte över hinder i form av diverse allergier och andra hälsoaspekter samt en kräsenhet vad gäller både smaker och konsistenser. Men lite är bättre än inget i alla fall.