söndag, januari 06, 2013

Så kan det gå när inte haspen är på.


Johanssons årliga julfest blir i år en januari-historia. Ja ni vet julgransplundringar och så... Så på lördag, dagen före 20:edag Knut när julen ska dansas ut, så smäller det. Och i år kanske det smäller högre än vanligt. För jag bjöd redan från början in lite fler än jag brukar, eftersom alla tyvärr inte brukar kunna komma så kunde jag liksom ta med alla jag ville ha med utan risk för platsbrist. Så tänkte jag. Och då blir det såklart så att nästan alla kan komma. Jättekul! Såklart... Bara lite mindre svängrum. Så tänkte jag. Så kom nyårsafton och jag fick fira in 2013 ihop med ett gäng så trevliga människor att jag bara måste bjuda in dem också. Yepp, så tänkte jag. Och alla de har också tackat ja ;-) Så... nu är vi ett rejält gäng. Fortfarande jättekul! Och det är bara såna som vi VILL ha där. Men som sagt många. Men om inget oförutsett sker ska ändå alla lyckas få plats i vardagsrummet, för det är trevligt att inte behöva sprida ut folk på flera håll. Så tänker jag...

Idag har jag förberett genom att flytta julgranen, allt för att göra det mindre trångt kring borden, vilket resulterade i värkande allergiska händer. Men vad gör man inte för sina gäster?!

Nåt annat tänkte jag idag (jodå, ibland tänker jag flera gånger samma vecka faktiskt). Under tiden jag och Peter spelade i vår mix-tävling, och då snackar jag bowling alltså, så tänkte jag "Nåja, nån ska ju bli sist också..." och då menade jag dels bara vår egen spelomgång (de andra hade jag ingen koll på) och dels bara resultaten utan handicap. Så när vi lyckades sega oss förbi ett par i slutrutorna och undvek sistaplatsen var jag mest liksom "alltid nånting...". Men så sa Peter att vi faktiskt hade 200 p mer i år än förra året, och då blev det plötsligt rent behagligt. Och det slutade inte där... för när handicapen var tillagda och allt räknats så visade sig att vi slutade 3:a :-) Tjohooo, första pallplatsen och första prispengarna (en hel tusing ;-)) Det är inte riktigt dags att säga upp oss från våra jobb, således... men lite kul.

Annars då... Nytt år = nya tag med maten, träningen och vikten som sagt. Veckan som gått har jag "mjukstartat" genom att utesluta godis och sånt. Sånt som julens festligheter bjudit på allt för mycket av och som jag har så svårt att bryta mönstret av. Och så har jag utfört nån form av träning/motion i snitt varannan dag: 2 gym-pass och ett 2-timmars bowlingpass. 
Nu tänkte jag skärpa till ytterligare ett steg och återigen utesluta allt bröd, pasta, potatis och ris och försöka hitta min rytm av små måltider med 2½-3 h mellanrum. 

Träningsrutinen har jag tappat, det märks på fler än ett sätt ;-) I torsdags glömde jag ena träningshandsken hemma och vattenflaskan i skåpet på gymet. I fredags kom jag ihåg både handskarna och vattenflaska men hade glömt att se till så telefonen var fulladdad ;-) Tur att Sandra gjorde mig sällskap under halva passet, för musiken hade inte räckt under hela...
Maten ovan? Jo det var gårdagens middag. Wokade grönsaker, stekt sojafilé och hemkörd rödvinssås.

Återstår bara att önska er en bra vecka!

1 kommentar:

Nini sa...

Lämnar tyvärr med sorg två platser till förfogande.

Nr 4 av "5 av varje - Rockiga bidrag i Melodifestivalen och ESC".

 Jag får väl bli klar med detta ämnet nu när vi går in i adventstiden och det snart är jul 😉. Wig Wam bildades i Halden i Norge 2001, men ...