Jodå, jag tänker på de svältande i Afrika....

... och annat man tydligen ska göra (undrar om folk vet att det finns svältande på andra kontinenter också?). Det händer. Men jag tar mig ändå rätten att ha i-landsproblem. Denna gång handlar det om granen. Julgranen. Detta är nog sista året vi har en riktig sådan, p g a min allergi/överkänslighet (både kontaktallergi och doft/luft)som blir värre år för år får vi nog kapitulera och köpa plastgran till nästa år. VILL INTE! Men jag vill heller inte ha ständig huvudvärk, värkande ögon och vara tungandad i flera veckors tid, så...

Nej allergimedicin fungerar inte, för det är liksom inte pollen och sånt eller antikroppar som vid allergi mot vissa djur och så som är problemet. Utan det är dels ett doftämne, av samma slag som i hyacinter (som jag inte heller tål), som heter terpener som kan skapa reaktioner och dels mögelsporer som växer till sig inne i stugvärmen. I granens fall kan man alltså inte skylla på pollen och behandla med antihistamin t ex, har jag läst mig till på google idag. Jag känner mig så lärd, så lärd... Vad gjorde man innan googles tid? Läste böcker? Hu vad jobbigt ;-)

Och på tal om gran då så är årets upplaga här:

Simon har klätt sitt granris som nu pryder hans fönster:

Gran eller ej, jul lär det bli ändå. Nu lägger jag sista fingrarna på dukningen av julaftonsbordet men övriga huset har också blivit smått (ja ganska i alla fall) utsmyckat.

Här skulle jag sen kunna fylla på med att berätta om allt som maken, ni vet han "jag fixar julen i år" och "nu har jag köpt allt!", glömt/missat/förträngt men eftersom jag (tror jag) nu fyllt de tomma luckorna så att säga så ska jag kanske give him a brake ;-) Det är ju trots allt jul. Snart...