Jag är allergisk.

Allergisk mot lite allt möjligt. Överkänslig mot vissa andra saker. I de flesta fall fungerar läkemedel hyfsat. Men jag har också utvecklat allergi mot saker där ingen medicin i världen hjälper, dit hör allergin mot vissa vanligt förekommande uttryck. Ja ni som följt min blogg ett tag vet detta redan säkert, men det tål att upprepas ;-)

Några aktuella exempel:

Vi kvinnor måste hålla ihop! Uttryckt i alla möjliga och omöjliga sammanhang.
Varför i hundan då? Varför skulle man hålla ihop med, stötta och försvara någon och något bara för att det handlar om en annan individ men samma typ av utrustning mellan benen? Nej tack, jag håller ihop med de jag gillar. Jag stöttar och försvarar de jag tycker behöver och förtjänar det. Jag håller med de jag anser har rätt. Oavsett om de är män eller kvinnor eller andra varianter därav...

Mår mamma bra mår barnet bra.
Ett suveränt uttryck för att försvara allsköns tillkortakommanden som förälder. Men givetvis kan barnet må dåligt och fara illa även om mamma mår bra.

Sköt er själv och skit i andra!
Hur kan att skita i andra ses som ett trevligt personlighetsdrag och en önskvärd inställning i samhället?

Jag vägrar säga förskola istället för dagis, för lärandet börjar när barnen börjar skolan.
Inte för att jag fattar varför man envisas med att kalla en verksamhet för nåt annat än vad den egentligen heter, varför man envisas med att kalla den för nåt som ö h t inte längre existerar som barnomsorgsform. Men det finns mindre dåliga argument än andra. Att lärandet börjar när barnen börjar skolan måste vara det absolut sämsta av dem alla. Vad har man för inställning till livet och till sina barn egentligen?