måndag, november 17, 2008

Internet är inte verkligheten.

Ja så sägs det ofta. I synnerhet är inte diskussionsforum och communitys på Internet verkligheten. Sägs det som sagt... Men nyss fick jag läsa nåt som verkligen visar på motsatsen. En av medlemmarna på en community som jag skriver och läser mycket på, en medlem jag inte har nån jätterelation till men som av många upplevts som rak, frispråkig och trevlig.... har avlidit efter en trafikolycka för några veckor sedan. Verkligare än så kan det inte bli, samtidigt som det paradoxalt nog är helt overkligt. Ena sekunden leker livet, nästa sekund är det slut... nästa sekund slås det i spillror för de som finns kvar... Och fast jag aldrig träffat människan i verkliga livet, inte ens pratat i telefon med henne, och bara snackat med sporadiskt på communityn så känns det hårt långt inne i hjärtat. Och plötsligt känns mycket som jag gnällt över den senaste tiden helt oviktigt.

Vi vet aldrig när livet vi känner till ska ta slut, så det är bäst att vi tar vara på det vi har medans vi kan. Varje dag, varje minut, varje sekund.

2 kommentarer:

En häxa på Vift sa...

ja, livet traskar på en mycket skör lina och man kan inte annat än bli väldigt ödmjuk inför livet när man ruskas om som idag.....

Dammråttan sa...

Å vad jag håller med. Men jag tänker på det. Det gör jag. Kanske till och med för ofta. Speciellt runt tvåårsåldern på mina barn, för när jag var två år dog min mamma och jag kommer inte ihåg henne. Det är min fasa: att mina barn inte skulle komma ihåg mig och att de inte skulle veta hur mycket jag älskar dem. Sen kommer det ju upp såhär, när man hör om andra och verkligheten, den overkliga verkligheten som sagt kommer lite närmare.

Nr 4 av "5 av varje - Rockiga bidrag i Melodifestivalen och ESC".

 Jag får väl bli klar med detta ämnet nu när vi går in i adventstiden och det snart är jul 😉. Wig Wam bildades i Halden i Norge 2001, men ...