Det finns rysningar och så finns det rysningar.

Det finns rysningar av välbehag. Såna som t ex kommer när någon ömt smeker en på ryggen.... eller när man hör ett underbart musikstycke.... eller när man hittar det där allra underbaraste rödvinet i världen och sitter med ett glas sådant och beskådar solnedgången över havet...

Och så finns det den motsatta sortens rysningar, de som är av obehag. Jag har bland annat fått såna idag. Och det stör mig att det inte finns nåt konkret att ta på, utan det är bara en känsla. En känsla jag får när jag läser inlägg från vissa personer på nätet. Det är så tillrättalagt, så överdrivet korrekt, så krystat PK att jag undrar vad fasiken personerna egentligen kämpar så hårt för att dölja. Och jag misstänker att det är nåt som är riktigt illa.....