Det här med väder.

Förutom att jag mår sämre av mycket sol och högsommarvärme så är mitt mående i princip inte alls påverkat av väderleken, inte så länge jag själv anpassar mig efter den vad gäller kläder och så vilket jag i regel gör. Det vore dumt att inte ... Och det ska ganska extrema förhållanden till för att det t ex ska stoppa mig från att ta mina promenader. Hälsan och då framför allt ME stoppar mig ju från att ta så många och så långa rundor jag vill, men inte vädret. Idag var det t ex både regnigt och rätt blåsigt och jag tog min runda som jag tänkt. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder ... sägs det ... Men jag ska erkänna att jag hellre hade haft gårdagens väder idag, det vore betydligt mer behagligt.

Som sagt, vädret är med ett undantag inte något som styr mitt mående. Inte direkt i alla fall. Men däremot saknar jag, och det är lite nedslående, att kunna vara spontan beroende på vädret. Att liksom kunna ... "Åh idag är en fin dag för en picnic. Vi packar ihop en matsäck och cyklar till stranden". Eller "Nejmen titta, det har kommit snö inatt! Vi ringer och hör om gudbarnen vill hänga med till pulkabacken!" Eller "Vilken behaglig sommarkväll vi fick, vi tar en promenad efter maten!". Eller för den delen "Men vilket risigt väder det blev. Ska vi inte ta tag i rensningen av garderoben vi pratat om? Det vi skulle gjort idag kan vi ta imorgon i stället." Ja ni fattar, kanske ... Det där spontana, det där mer luststyrda, det där man med kort varsel beslutar sig för utifrån de vädermässiga förutsättningarna. Det saknar jag. 

Så bra hade inte jag lyckats!

Utöver att rasta regnkappan har jag idag bl a bakat saffranskaka med glasyr. Med tanke på hur det gick när jag härom veckan gav mig på saffranscupcakes med vit chokladfrosting så borde jag lagt ner dagens projekt redan innan jag påbörjade det. Den där frostingen blev nämligen mest pannkaka. Eller ja den blev ju inte på riktigt pannkaka men den blev i alla fall inte som frosting ska bli. Att spritsa ut den snyggt var det inte ö h t tal om, och när jag försökte breda ut den lite snyggt gick muffinsbotten liksom sönder på mitten. Vågrätt. Delades i en övre och en undre del. Smaken var det dock inget större fel på, det var antagligen därför jag vågade mig på detta idag fast med vit glasyr i stället för frosting och hel kaka i stället för muffins. Men glasyren blev inte heller som den skulle ... utan mer som en deg nästan i stället för en bredbar slät smet. Ändå följde jag receptet till punkt och pricka. Alltså vad ÄR det med mig och frosting, glasyr, kristyr och sånt där? Eller med mig och bakning ö h t? Ja jösses ... Efter att ha tillsatt liiiite vätska kunde jag i alla fall få till nåt bredbart och jag hoppas det stelnat nu när kakan stått kall. Kanske kan det även denna gång bli fult men gott. 

Recept? Nja, kanske framöver om "gott"-förhoppningen slår in. Foto? Hmm, det skulle vara för att ni själva ska känna er duktiga och lyckade då 😄. Så, kanske ...