Utdrag ur mitt innehållsrika liv.

I onsdags...

... fick jag veta att jag av allt att döma inte längre är allergisk mot penicillin utan har vuxit ifrån det, kan man säga. Jag lär vara nervös när det blir dags att testa på riktigt, men jag har i alla fall bra akutmediciner OM det skulle bli tok. Oddsen är dock på min sida. (Allergin mot viss annan antibiotika finns ju kvar, men det inskränker inte lika mycket på möjligheten att behandla bakterieinfektioner)

... fick jag anledning att lära mig vad dermografism innebär. Det låter betydligt tjusigare än det är kan jag berätta 😏 men det är också en av de åkommor jag har som är lättast att stå ut med. 

... skaffade jag mig erfarenheten att 7Elevens mjukglass inte är särskilt god utan aldeles för isig, men i alla fall stor och kall 🍨. 

... åkte jag tåg bakåtvänd för första gången sedan jag var barn. Spänningen i vardagen är viktig, sägs det.

... blev jag varse en av följderna av min(a) sjukdom(ar): jag fixar inte att lära mig låttexter längre! Det har jag aldrig haft problem med tidigare utan det är nytillkommet senaste året ungefär och har blivit än mer utmärkande denna säsongen. Flera av texterna till söndagens gospelkonsert bara vägrar sätta sig 😱! Men givetvis sitter vartenda ord av låtar jag en gång lärt mig och sen helst vill glömma som berget! Såklart.

... hann jag både lära jag mig vad PEF-värde står för, alltså vad förkortningen PEF betyder, och glömma det igen. Däremot har jag inte glömt att mitt värde var ca 440. Ganska normalt för min ålder och längd så vitt jag förstod.

... var tajmingen verkligen usel. P g a ett besök hos herr allergidoktor med vidhängande provtagningar hade jag ingen allergimedicin i kroppen när jag begav mig mot Lund, och väl där så hade nån tjomme beslutat att just idag ska varenda gräsplätt mellan centralstationen och sjukhuset klippas! En sträcka jag i ett svagt ögonblick bestämde mig för att ta mig till fots i stället för att åka buss. You do the maths.

... hade jag inte bara taskig tajming vad gäller gräsklippning och medicinlöshet, utan dessutom vad gäller toalettbesök. Just i onsdags var typ tusen tjejer (jomen det verkade så...) någon konferens eller föreläsning eller liknande i samma del av sjukhuset som man går igenom på väg till Lungmottagningen (vid pressbyrå och bistro o s v), och när jag kom dit hade de antagligen kafferast och när jag var klar hos läkaren så hade de lunchpaus. Resultat: evighetsköer till toaletterna!

...... skulle jag snabbt få något i magen innan kvällens kör-övning, svängde inom McDonalds för att köpa en vegetarisk burgare och cola light jag kunde äta och dricka under färden, och upptäckte för sent att jag fått fel mat. I stället för vegeburgaren fick jag en s k Big Share med kycklingvingar, chili cheese och chicken nuggets, och jag fick en vanlig cola som jag bara inte kunde dricka. Så jag fick öva med tom mage och utan koffein i kroppen... Men, familjen blev glad när jag kom hemsen  med käket i a f. Vad har jag lärt mig av detta? Att alltid kolla så det blivit rätt innan jag lämnar plejset? Nej, antagligen inte.

Bara en (nio) så´n(a) sak(er)!