Bebis hit och bebis dit.

Men kom igen.Varifrån kommer detta ofog att skriva "bebis" i obestämd form när det är en väldigt bestämd bebis det handlar om? "Bebis somnade i min famn". "Efter ett tag blev bebis hungrig". "Vagnen med bebis rullade iväg". "Åkte till sjukhuset då bebis var hängig och verkade må dåligt". Och så vidare. Hur blev det så? Det är väl få, med svenska som modersmål och vardagsspråk ska väl tilläggas, som skulle skriva "Jag var ute och gick med hund", "när han ätit upp mat reste han sig och gick" eller "jag visade biljett för chaufför" t ex. Hur har det blivit sådär med ordet bebis?

En annan grej ang. språket som jag stör mig på är det masspsykos som verkar inträffa när det länkas till en tidningsartikel med (fullt medvetet troligen) missvisande rubrik och hela mänskligheten absolut ska förfäras och visa sin ilska men läsa artikeln först är överkurs. Senaste exemplet är artikeln om mannen som mördade sin fru och deras lilla barn i Dalby. "Mördade sin familj - nu kan han få arvet" skriver Expressen, fullt medvetna givetvis om hur det kommer att tas och hur folk kommer att reagera. Människa efter människa rasar och skriver hur fel Sveriges lagar är som låter en mördare ärva sitt offer, den ena kommentaren med fler svordomar och fler utropstecken än den andra. Sida upp och sida ner. Läser man däremot artikeln framgår tydligt detta:

Han ärver inte! Det sätter lagstiftningen stopp för. Han ärver varken sin fru eller sitt barn eftersom han dömts för att ha mördat dem. Frun dog först, då ärvde barnet. Sen dog barnet, då ärver barnets familj/släkt men INTE barnets pappa/mördaren. Han ärver inte ett dugg.
Vad det handlar om att barnets farföräldrar ev. låter sin del av arvet gå till att betala skadeståndet som mannen dömts att betala till sin frus familj, ett skadestånd som nu ligger hos kronofogden som ännu inte gjort några försök att driva in det.

Man kan absolut tycka vad man vill om det eventuella valet från farföräldrarnas sida, och absolut om kronofogdens agerande/ickeagerande. Men att i upprepade inlägg och kommentarer förfasas över att Sveriges lagar låter en mördare ärva sitt offer när så INTE är fallet, och överrösta varandra med rop om att han borde betala skadestånd till fruns familj i stället när det är just ett sådant skadestånd det handlar om, bara för att man inte orkar läsa artikeln man har så starka åsikter kring känns ju som en dålig prioritering av både energi och tid.

Energi och tid verkar svensken i övrigt anse sig ha ont av nu för tiden. Annars har jag svårt att se att det skulle blivit en marknad ö h t för t ex färdigvikta servetter i affären. Och då tänker jag inte på några avancerade vikningar typ svanar och rosor för det är klart att alla inte kan fixa sådana själv, utan enkla grundläggande vikningar. Jag undrar vad nästa grej blir. Färdigtända ljus? Korv där senapen redan är på plats? Gardiner och gardinstång i ett?