Alltså, jag fattar inte.

VARFÖR är det så hemskt att lyfta fram det faktum att kraftig övervikt och fetma innebär konkreta hälsorisker? VARFÖR nonchaleras ofta de hälsoriskerna genom att man drar upp en massa andra saker som också är farliga? Blir det mer hälsosamt att vara fet för att det även är dåligt för hälsan att röka, supa, vara kraftigt underviktig och klättra i berg utan att ha styrka eller balans? VARFÖR är det så hemskt att ogilla det faktum att kraftig övervikt och fetma mer och mer börjar normaliseras?

Det handlar inte om människovärde. Det handlar inte om utseende. Det handlar inte om att överviktiga och feta ska gömma sig och skämmas för sina kroppar. Inte alls. Det handlar inte om att överviktiga och feta ska förnekas sin självklara plats i samhället, och respekteras som personer. Inte för ett ögonblick. Men kraftig övervikt och framför allt fetma ÄR hälsovådligt, helt värderingsfritt så är det så. Och vi vinner inget på att förneka det av rädsla för att stöta sig med någon.

Jag har aldrig, jag lovar aldrig nånsinn, ens när jag var som allra störst känt mig kränkt av att kunna läsa och höra i media och diskussioner o s v att fetma är rejält olämpligt ur hälsosynpunkt. Aldrig. Jag menar, att vara fet är ingen synonym till att vara dum eller okunnig. Jag VET och VISSTE att det var så... Både första och andra gången jag var sådär stor. Jag lär veta det om jag (vilket jag såklart inte ska ;)) blir det igen eller fortsätter vara övervikt (ja för nu är jag ju inte fet längre, "bara" överviktig, men har en bit till målet). Däremot så blev jag såklart ibland ledsen och ibland arg när det verkades förutsätta att jag INTE visste det, och när jag upplevde mig sämre bemött och inte respekterad som person p g a min storlek och vikt. Men det är en helt annan sak... Det måste vara fler än jag som ser den skillnaden?!