EFIT lördag 24 oktober.

Efter att den envisa förkylningen nått sin peak (förhoppningsvis) i torsdags så började det gå åt rätt håll på fredagseftermiddagen. Så det blev en EFIT till slut.

EFITen börjar kl 10.30 då Peter spelade match.


Att döma av publiken, här i form av Simon i knät på sin farmor, klockan halv tolv så var det inte så underhållande ;-)


Halv ett var det fikadags här hemma. Gissa vem som högg in först?


Halv två vinkade vi hejdå till svärpäronen och Simon som skulle spendera ett dygn ihop.


På kvällen var vi bortbjudna och vid halv tre fixade jag gå-bort-presenten.


Timmen därefter lockade jag håret för glatta livet. Och glatta håret.... det vill INTE stanna på rullen!
Förresten måste det vara män, eller väldigt korthåriga kvinnor, som bestämt hur långa (läs: korta) sladdarna ska vara på hårfönerna.


Halv fem. Tävling! Vad är detta? Den som kan det vinner en blå luftgitarr.


17.20 var jag klar...

.... och vi begav oss mot bussen, lite i senaste laget så vi fick springa sista lilla biten. Och det triggade igång min hosta, såklart. Men men, bussen körde rätt ändå...

Halv sju, halv åtta och halv nio satt vi och åt och det passade sig inte att störa sig med kameran tyckte jag. Någon gång under den tiden beslöt sig också min förkylning för att visa för mig att det bara var lurendrejeri vad den sysslade med igår. Den hade inte alls tänkt ge med sig, tvärtom var det lugnet före stormen och nu jäklar.... Men, nu var vi på plats hos våra vänner och fick göra det bästa av situationen, massiv hosta och onda bihålor till trots. Och jag lyckades hyfsat ;)

När klockan hunnit bli halv tio kramades visst "Piddår"och Mona lite (ja jag vet, usel bild, jag fick ljusa upp den).....


... och halv elva var det jag som fick den äran ;-)


Halv tolv var värdparet igång och svängde sina lurviga. Och hur lätt är det att ta bra foton på dansande människor med en enkel mobiltelefonkamera?


Halv ett hade nog vinet hjälpt mig att förtränga hus dåligt jag mådde, synd att man inte kan gå vinlullig till jobbet ;-) Här ett litet glas på puben.


Halv två var klockan här och jag och kompisen Thomas var närgångna på varandra. Och jodå, han uppskattar det ;-) Det var blixten som orsakade den skumma minen, jag lovar!


Halv tre var jag hemma och jättehungrig. Syns inte va? Efter en liten paj, en bulle, en sup hostmedicin och 2 Panodil var det sedan sängen som kallade. Tyvärr resulterade det inte i så mycket sömn, jag måste svära över hostan igen. Jädrigt jobbigt är det... Men men, trots det så hade vi en trevlig kväll.