Tack Metallica!

Tack för att ni för The Black Album-spelningen valde ett nedlagt fängelse som ligger långt bort i tjottahejti, långt bort på MittJylland, d v s aldeles för långt bort från Sverige för att det ska kännas som en rimlig prioritering att köpa biljetter dit. Tack för att jag nu slipper ångesten över att jag faktiskt inte har råd... Tack! Ni är bäst!

Ketchupeffekt x 2.

Först händer inget, sen händer allt. T ex på konsertfronten. Ett tag fanns det INGET spännande på gång, men nu plötsligt har det köpts en hel drös biljetter på kort tid. För några veckor sedan var vi ju på ett Whitesnakegig, och då hade jag nyss också köpt biljett till dels Takida på KB i februari och dels Mustasch på samma ställe i mars. Nu har jag köpt biljett till In Flames i Köpenhamn i april efter att ha övertalats av Peter och Marlene. Och på torsdag bara jag MÅSTE jag skrapa fram pengar till Metallica-biljetter, de spelar på en nedlagt fängelse i Danmark i juni och ska köra hela "svarta skivan" som nyss fyllt 20 år. Det kan ju bara inte missas. Även om det krävs att jag säljer lite grejer för att ha råd ;-)

Likadant på övriga nöjesfronten, ibland händer nästan inget kul och ibland är det mycket på gång. Som nu t ex. Trevlig avslappnad fredagskväll hos vänner. Trevlig mer intensiv lördagskväll hos andra vänner. Julfest här hemma nästa helg. Julfest hos kollega fredagen därpå och sen julkonsert dagen efter det. Och därefter är det ju julhelgen och sen nyårshelgen.

I fredags tog jag inte ett enda foto, det är väldigt olikt mig. Men jag tog väl igen det igår hemma hos Sandra och Kalle ;-) Och ållrajt, ett par av fotona har jag snott av Sandra...

Sen kan jag väl konstatera att en stor skvätt rödvin inte direkt gör under för fräschören. FÖRE rödvin:

Och EFTER rödvin:

Lite slirig kanske?

Brukar detta hända er också?

Att man går in i en affär bara för att titta lite, och så kommer man till kassorna och då kräver de en på pengar för att man ska bli utsläppt? Det hände mig idag, två gånger... Skumt det där.

Det slutade i alla fall med att jag kom hem med en lampa köket saknade...

... och en "krona" med värmeljuslyktor som jag bytte ut med andra värmeljuslyktor jag redan hade hemma och som passar färgmässigt i hallen.

Nu TROR jag att jag har allt som behövs inför julen. Tror...

Det blev advent även i vårt hus....

... och då ser det ut som ungefär såhäringa:

Ja, har HAR fått dille på att göra collage. Men det får ni stå ut med, för det är det smidigaste och mest platssnåla sättet jag kommit på att visa flera små foton här på bloggen. Plus att jag kanske verkar mycket mycket proffsigare än jag är.

Som de flesta av er säkert märkt så blåser det litegrann. Eller mycketgrann. OK, det rentav stormar. Vilket bland annat lett till att jag, på väg till adventskonserten i kyrkan, minsann fick se en flygande matta. Helt på riktigt liksom!  Lite spännande faktiskt. Och stormen har fler fördelar än så. Jo, för att utan att lägga en enda droppe ström på att föna håret så blir det såhär fluffigt och "mjukt":

Inte alls att förakta. Man ska ju tänka på miljön. Kanske i synnerhet när man faktiskt är amatörmiljöpartist.

Hur Ozzy mår? Åh, tack snälla för att ni frågar. Jo, han mår bra. Riktigt bra. Han gillar verkligen sina nya tillbehör som bland annat gör att han kan sitta tryggt på min arm när jag tränar. Ja vem skulle inte uppskatta sånt?  

Simon däremot, han verkar lite smått kluven...

Han får sova med en skruvtving förstärkt med silvertejp om huvudena inatt, så får vi se om han samlat sig tills imorgon.

Goder natt!

Det blev lussekattsbak i år också...

... och med tanke på hur degen kändes, aldeles för mjölrik och hård, så blev resultatet helt OK. Simon gillade bullarna, och det är huvudsaken eftersom det bara är han som ska äta sånt ;-)

Adventstid...

... kom till mitt ensamma hus.

Jag sätter i staken ett sparat ljus.

Något skall ske bortom frostig advent

jag väntar en gåva som Herren sänt.

Den gåvan är av ett helt annat slag

än gåvor vi ger till varann var dag.

Öppna din tillstängda dörr i ditt hus

så lyser i mörkret ett litet ljus.

Och natten mot första advent spenderar jag med att sortera alla jullåtar på 5 olika jul-spellistor på Spotify. Jul - lite lugnare, jul - rockigt, jul - poppigt, jul - lite lattjo och jul - övrigt. Ja har man inget jobb att göra så kan man alltid skaffa sig ;-) 

En av favoriterna, Christmas Time med Bryan Adams:

Sen kan man vara barnslig med farbror Frej också ;-) med julanknytning från ca 1:30.  

Tyvärr är inte min favorit med lussekatten med ;-)

Tillägg kl 02:48. Det blev en gospel-kategori med ;-)

OK, en liten gissningstävling då!

Tävlingen kallas "Gissa vilket färgtemat är i Jennies kök under advent och jul 2011". 

Uj, svårt va?? Vasa, ledtråd? Nähäni!

Alla med rätt svar innan söndag vinner en luftgitarr i valfri färg.

Advent ja. Idag bjöd jag traditionsenligt på adventsfika på jobbet. Glögg av två sorter, julmust och hembakt mjuk pepparkaka. Och lite adventigt klädd fick jag ju vara också. Det var rätt kul när jag valde kläderna igår, tog på mig skärpet jag hade förra vintern, knäppte i innersta hålet... och det blir såhär:

Släppte jag det ramlade det rakt ner i golvet. Och t o m min tröga sena hjärna fattade det som alla andra ser och fattar...

F.ö tycker jag att 60 spänn för den klänningen var heeeeeelt OK.

Jag kan också konstatera att trots avsaknad av gemensamt arvsanlag faller inte äpplet långt från päronträdet. Känns typen av foto igen? ;-)

Ållrajt, ni kan andas ut nu!

Dels: Ozzy har kommit! Och han är snääääääll. Än så länge...

Och dels: jag fick tag på mer grön mossa. Ja jag köpte t o m två förpackningar, just in case. Kanske vill jag fylla eller klä nånting annat också med med grönt mjukt fluff med småkryp i?! Ja man vet aldrig så noga.

Seså, nu kan ni sluta bekymra er över mina stora problem och kan återgå till era egna. Som sånt som har med julbak och adventsstädning och så att göra.

Aj aj aj, nu är det kris!

Mossan tog slut i förtid! Mossan, den gröna mossan som jag köpte i helgen och som ska omge de fyra ljusen i min adventslåda. Och den där gröna mossan brukar ta slut fort i affärerna, mycket snabbare än den där vita mossan som inte ens ÄR nån mossa. Mossa wannabe eller vad man ska säga. Så svängen till Apoteket imorgon (halsen behöver med medicin, dummern) får nog förlängas en kortis bortom blomsteraffären och så är det bara att hoppas att de har kvar mer. Annars får väl Peter, som är förhållandevis frisk och pigg, skickas ut på mossjakt i alla stadens affärer. Åh vad glad han skulle bli då...

Ja för det är ju 1 advent på söndag. Vilket innebär att fredag kväll måste alla adventsgrejer (stakar, stjärnor, ljusslingor och sånt) vara klara och på rätt plats så härligheten kan tändas på söndag morgon. På fredag smygstartar jag med adventsfika på jobbet, men pynt och sånt tjuvstartas det INTE med i det Johanssonska huset. Inte ens under pistolhot. Möjligen under ett reellt hot att annars aldrig mer få dricka vin... Eller, troligen... D v s högst sannolikt...

På tal om nåt helt annat så var det ju konsertdags igen i lördags. Filmklippet vi själva tog blev inge' bra... men här är ett par foton:

Vad ska jag säga? Whitesnake består numera av

- en snart folkpensionsålders sångare som nog har storköpsrabatt på tandblekmedel, och som trots att han bara uppnår halva sin kapacitet från storhetstiden fortfarande är en god (men något begränsad) sångare

- världens för närvarande troligen snyggaste rockgitarrist, (jag snackar Doug Aldrich nu, inte den andre tjommen) som också lyckas få håret att INTE se svettäckligt ut efter ett helt gig.

- en ovanligt flitigt headbangande keyboardist

- en trummis som rimligen bör ha stora sår på knogarna efter att ha spelat trummor utan pinnar en bra stund och som rev av ett av världhistoriens längsta, och därmed rätt tråkigt sådant, trumsolo

- ytterligare en gitarrist som ser ut som en blandning av Dave Grohl och Toker

- och en väldigt anonym basist.

Ungefär så. Hur de lät? Jo, såhär bland annat (lånade klipp):

Det var inte den mest himlastormande musikupplevelsen i mitt liv men en helt OK lördagskvällssysselsättning ;-)

EFIT söndag 20 november 2011.

Och inte vilken EFIT som helst, utan en 40-årig bröllopsdag-EFIT. Nej nej det är inte jag och maken som varit gifta så länge, det är jag aldeles för ung för ;-) Däremot mamma och pappa. Men, mer om det sen. 

Första aktiviteten för dagen var att försöka hitta ut på vischan där sonen spenderat kvällen, natten, morgonen och förmiddagen hos Sandra och Kalle. Och trots dimman så klarade jag det ;-) Här ca 11.30.

Att få Simon att se normal ut på foto är ungefär lika lätt som att spotta i motvind utan att få saliv på sig. Nåväl, här var klockan cirka 12.30.

Det 40-åriga äkta paret skulle förståss få en fin blomma. Så här vid halv två ägnade jag mig åt blomsterbindning.

14.30 var det hög tid för lunch. Tacosallad, kan man säga...

Efter en stunds försök till vila gav jag upp det projektet och började istället försöka sminka bort alla spår av trötthet, infektion och inte minst irritation. Ja min hals är bråkig, och det är extra opassande eftersom jag och syrran tänkt sjunga en fin sång idag *morr* I alla fall, här var klockan kanske 15.50 eller så.

Cirka 16.30 var jag färdigklädd och redo.

Efter god skumpa och lite småprat var det dags för mat. Sisådär 17.30.

Timmen senare, efter att mamma och pappa fått sin present bestående av ett nytt familjefoto, åt jag fortfarande. Osten och kexen kom fram, och jag smakade ett fullkornskex med smör på. Men osten fick de andra behålla. Vindruvorna var goda dock! :-)

Pappa spelade en låt för mamma, på skiva då, och överraskade med fina smycken... men jag och Camilla ville som sagt vara snäppet bättre/värre och sjunga själva. Och trots min hals gjorde vi ett försök vid halv åtta. Med stöttning av både bakgrundsmusik och -sång samt svågerns kompande på gitarr fick vi tydligen firarobjekten att njuta lite:

Simon njöt mer av tårtan vid halv nio. Eller åtminstone marsipanen som låg ovanpå.

Strax efter nio, efter bl a ett litet tal av mamma, avslutades firandet med att vi tände och skickade upp såna här rispapperslampor i skyn. Det var lite dimmigt så vi såg dem inte så jättelänge, men det var rätt coolt. Jag hade aldrig sett såna på riktigt förr.

22.30 slökollade jag lite på en film, men såg inte klart den och vet inte ens vad den hette. Jack Black, Kate Winslet och Cameron Diaz var i alla fall med.

Sen hände inte mycket mer denna 20:e november.