torsdag, december 31, 2015

Lite besviken är jag allt.

Ingen har saknat lucka 24??!! 

Nänä då. Det blev ju jul ändå, trots allt. Det har inte minst märkts i kylskåpet. Herreminje vilken massa mat! Varenda gång tycker vi att vi minskar ner det ytterligare för att inte få så mycket rester, och varenda gång är kylen ändå proppfull långt efteråt. Men men, inget kastas. Icke. En del av laxen gjorde jag laxtårta på och tog med till päronen i söndags, kvarbliven julskinka har Peter ätit på längden och på tvären på olika sätt, sillen håller ett tag till, prinskorven åt sonen upp redan på juldagen, mannen har ätit ris a la Malta tills det sprutat ur öronen på honom, jag har gjort gratäng på mitt vego-skinkalternativ o s v. Det som blir svårast att äta upp är nog det som finns kvar av julgodiset, tro det eller ej. Twixen är dock slut ;-) 

Julafton avlöpte smidigt, trevligt och avslappnat. Och länge ;-) Jag tror aldrig vi kommit i säng så sent nån gång efter julfirandet förr, vilket kändes lite extra när jag steg upp kl 6 för att gå på julotta. Men jag gjorde't!


Ja sen firade vi då jul igen, i liten omfattning, några dagar senare hemma hos mamma och pappa. Då hade dock tomten tröttnat på oss och Kalle Anka tagit semester så dem fick vi klara oss utan.

Nu vankas nyårsfirande och det är väl dags att summera året som gått. Men det orkar jag inte, inte just nu i alla fall. Men under veckan som gått har jag i alla fall lyckats få i ringen i näsan igen efter att hålet krympt av det tidigare smycket...
... och dessutom bytt ögonbrynspiercingen mot en några millimeter kortare som passar bättre.
Jag har gjort potatis-rosor för första gången...
vilket var lite pilligt och knixigt men jag antar att övning ger färdighet.
Jag har också under veckan som gått blivit grymt besviken över en klänning jag beställt. Den jag tidigare fått hem var lite i tightaste laget och nästa storlek var slutsåld men kom in igen lille julafton. Jag beställde, var glad över att få hem den innan nyårsafton... och så var den jättestor! Inte kunde man tro att det skulle skilja en storlek, snarare 2-3. Så, den får skickas tillbaka och jag får satsa på att krympa lite så den mindre klänningen passar så småningom. För snygg är den! När den passar...

Låt se, vad har mer hänt? Jo vi har hälsat på svärfar på sitt nya boende, vilket lugnat sonen som varit väldigt bekymrad för sin farfar, och samtidigt träffat svägerskan med make för första gången på (alltför) länge. Jag har också hunnit ha en riktigt riktigt dålig dag, helt off, som till större delen spenderades i sängen helt utan energi i både kropp och knopp. Det fina i kråksången är dock dels att det bara blev en sådan dag, att jag inte fastnade i det, och dels att det skedde en dag vi hade exakt noll planer ändå. Ni ser, jag fortsätter öva på att hitta det positiva i tillvaron :-)

Bloggen och jag önskar er alla ett gott slut på 2015 
och ett fint 2016!




onsdag, december 23, 2015

Kors i taket!

En EFIT! Och  på rätt dag! Det var som tusan!

Ja nu var det ju ett tag sedan senast så det kanske är på sin plats med en liten påminnelse om vad EFIT egentligen är. Jo det står för Ett Foto I Timmen, och vill man göra det "på riktigt" så kikar man in HÄR och ser vilka dagar som är aktuella, länkar till sin blogg eller hemsida där fotona ligger och kikar in övriga deltagares dagar.

Så, da'n före da'n kommer lucka 23: EFIT lille julafton 2015.

Jättepigg? Njäe....

Klädd och klar för att ge mig iväg på några ärenden.

Årets julklapp från arbetsgivaren avhämtad.

Kompletteringsshopping da'n före da'n.

Hemkommen med bl a lite blomster.

Twixen jag gjorde igår avsmakades. Ja tack!

En del av den vegetariska julmaten är klar.

Johanssons frestelse in the making!

Se'n var jag tvungen att vila skallen en stund.

Juliga quornfärsbollar också klara!

Middagsdags. Ugnsstekt kyckling med knaprigt skinn
är toppen tycker Simon.

En timme före stängningsdags i närmsta affär märkte
jag att "nån" ätit upp den rökta korven. Iväg för att köpa ny!

Dags att ta det lugnt en stund igen.

Twix-receptet läggs upp på bloggen.
Och nu är klockan 23 och vad jag gör förstår ni ju, jag EFITar.

Lucka 22: nytt godis!

Jag råkade ju köpa ljus blockchoklad och blev därför tvingad (ja, tvingad!) att göra mer godis. Jag googlade och letade och fastnade för ett recept på Twix. Och det blev såpass gott att jag återger det här, komplett med förslag till förändringar och extra tips.

Botten:
Blanda 6½ dl mjöl, 1 dl socker och 225 g mjukt smör till en ganska smulig deg. Platta ut i en långpanna eller stor form med bakplåtspapper och tryck till, grädda i 20 minuter i 175 graders ugnsvärme. Låt svalna.
Mina kommentarer: det blev lite för mycket botten i förhållande till resten i mitt tycke plus att det hade varit fint med lite mer smör jämfört med mjöl. Så jag rekommenderar 5 dl mjöl, 200 g smör och 3/4 dl socker.


Kolakräm:
Rör ihop 175 g mjukt smör, 2 dl socker, 3 dl grädde och 2 msk sirap i en kastrull. Låt koka på svag värme i ca en timme eller tills såsen tjocknat till en kräm. Rör då och då. Bred krämen på botten och ställ svalt.
Mina kommentarer: välj en såpass stor kastrull att "lagret" kräm inte är så tjockt, annars kan du stå i en evighet och vänta tills den är klar. Krämen är klar när man kan göra mönster i den utan att de försvinner direkt ;-) Gör kulprov för säkerhets skull. "Kulan" ska inte bli hård utan bara binda ihop till en klump, då är krämen klar.


Chokladöverdrag:
Smält 250 g ljus choklad i vattenbad och bred över den smått stelnade kolakrämen. Ställ svalt igen.


Dela med vass kniv innan kakan/godiset stelnat ordentligt eller precis innan servering då den varit framme ur kylen ett tag, annars blir det svårare att dela i hyfsat fina bitar.


Njut!

måndag, december 21, 2015

Jag vill inte häda...

... och tror att Gud har humor. Tror även att han kan ha överseende med det lilla politiska budskapet som vävs in. Här har ni, såhär några dagar före julafton, självaste julevangeliet. Fast i en lite annorlunda variant...

På tal om något helt annat så har jag varit hos frissan idag. Jag frågade hur mycket på håret som egentligen var slitet, hon visade, och jag hörde mig plötsligt säga att hon skulle ta ungefär dubbelt så mycket plus klippa upp det rejält. Så nu har jag inget hår! Eller jo, det har jag absolut. Det hade hunnit bli riktigt långt, och min kalufs är rejält tjock varvid uppklippning verkligen behövs för att det inte ska bli för tungt och trist. Så även efteråt har jag gott om hår kvar ;-) Det tar bara ett tag efter varje ordentlig klippning att vänja sig. Och att lära sig att det bara behövs halva mängden schampoo :-D

 Efter besöket hos frissan mötte jag upp grabbarna för de sista julmatsinköpen (ja så var det tänkt, men givetvis glömdes något bort ändå). Bl a köpte jag ljus blockchoklad som behövdes till sista sortens chokladtryffel. Trodde jag! Men, jag hade helt fel för mig. Så plötsligt stod jag här hemma med en massa choklad över, hemska öde, och måste bara för det göra ännu mer godis (jag vet, man kan spara chokladen till senare tillfälle men då går väl någon bara och skåpäter). Så imorron tänkte jag testa att göra Twix. Rapport kommer, oavsett resultat.

Simon uttryckte förresten något idag som jag aldrig trodde jag skulle få höra: "Mamma, nu får du sluta baka!" Men jag bakade faktiskt inte, jag gjorde godis (en ny omgång nougattryffel eftersom den första blev god men ful). Det är något helt annat det. Minsann.

Idag var det da'n före da'n före da'n före dopparedagen, och därmed dags för näst näst näst sista luckan.

Lucka 21: torr humor från Systembolaget. 

Yepp, torr humor är min sorts humor. Passande nog delade en vän med sig av denna idag på facebook:








Oh, snap!!

Nämen?

Bloggade jag inte igår? Tänk det hade jag absolut för mig. Men nähä!

Vad hände igår då? Låt mig tänka.

 Jo make och son var på bio på eftermiddagen och såg nya Star Wars-rullen. Båda verkade fullt nöjda när de kom hem och jag fick genomlida en efterföljande middag med ingående diskussioner om vad som hänt i filmen. "Låt maten tysta mun" är inget grabbarna anammade, om man så säger...

Något annat som hände var att jag glömde lägga in sillen, trots att det stod klart och tydligt på min veckoplanering.

Och just det, jag rensade bland mina kläder. Igen. Jag har som sagt massor av kläder men sällan något att ha på mig, hur konstigt det än låter. Och jag har ju rensat många gånger förr, senast för inte alls länge sedan, men har nog varit för mesig. Sådant som jag inte känner "detta hade jag haft på mig om det varit rätt storlek" för lär jag inte använda när/om jag får plats i det framöver heller, så allt sådant åkte bort. 5 kassar lämnades till insamling denna gången, och då har jag ändå några sänglådor kvar att gå igenom.

Lucka 20: jullekar.
Man blir aldrig för gammal för att leka, aldrig någonsinn. Här får ni några tips på gamla svenska hederliga traditionella jullekar:

lördag, december 19, 2015

Julen var i farozonen...

... såhär mindre än en vecka före julafton. Stora TVn, i TV-rummet alltså, fungerade inte! Eller, antingen TVn eller ViaSat-boxen eller hemmabiosystemslådan hade någon vajsing så det gick inte att se på TV. Plötsligt igår kväll dog det och i förmiddags fungerade det fortfarande inte. Jag såg framför mig hur hela familjen fick ligga i vår säng och kolla på Kalle Anka. Kanske rätt mysigt förvisso, men lite bökigt att dricka glögg under tiden.

Men, nu är julen räddad! Fixarmaken löste biffen, nu fungerar det som det ska igen och vi alla kan pusta ut.

Lucka 19: julklappsinslagning.

Jag har faktiskt frångått en tradition, nämligen den att börja slå in julklapparna på lille julaftons kväll och sen hålla på halva natten. Jag köper verkligen inte så himla mycket julklappar men det känns så när de ska slås in. Men nu har jag alltså frångått traditionen och börjat slå in redan idag. Jag är faktiskt t o m nästan färdig, det är bara ett par som ska kompletteras med en sista grej.

Man kan ju ibland komma undan inslagningen då vissa affärer fortfarande kan göra det åt en, och på en del köpcentrum t ex kan man anlita ungdomar från nån idrottsklubb eller så att göra det. Men jag vill själv. Kan fälv! Även om alla paket inte blir så värst vackra. Det är kul att försöka forma paketen så det ser ut som något helt annat än det egentligen är, typ att få en bok att se ut som en boll ;-) men sådant orkar jag inte bry mig så mycket om i år. Bara lite... Jag har inte heller något färgtema på paketen som vissa har. Inga namn nämnda...

fredag, december 18, 2015

Lucka 18 - jul var det här!

Ja idag var det skolavslutning för sonen och den dagen kläs ofta granen här hemma. Så även idag, men skolavslutningsungen själv föredrog att jag klädde barrträdet själv under tiden han var på badhuset med en vän till oss och några till. Som varandes julgransdiktator protesterade jag inte så mycket... Och granen fick godkänt av sonen sen när han kom hem.

Ändå i farten fortsatte jag att pynta resten av huset också. Vilket inte är alltför ansträngande för jag har inte direkt ett överflöd av grejer. Eller OK, jag HAR en hel del grejer. Ganska mycket grejer. Jaja, VÄLDIGT mycket grejer då enligt maken i alla fall. Men det mesta får stanna kvar i sina lådor. Största bekymret är att bestämma vilka saker som ska få chansen att synas just denna julen. Förrutom i arbetsrummet som maken ännu inte städat klart tror jag att jag är färdig nu.

I lådorna hittade jag bl a fyra-fem ljusslingor av olika slag. Vilken tur då, för ljusslingor har vi ju absolut inga! Eller hur det nu var...



















I alla fall, några smakprov från vårt nu julpyntade hem kommer här:




















Ni ser bockarna? Jag konstaterade att ett av bock-barnen nog är adopterat. Maken fattade inte vad jag menade. Men ni smarta bloggläsare, ni gör det va?
(Eller så fattade han visst men har absolut ingen humor)

Lucka 17 - historien om den bruna filten.

Jo det var ju så att vi köpte en ny soffa till TV-rummet för ett tag sedan. Det var ju också så att jag visste att jag har en brun fint filt, ingen sån billig fleecegrej utan en riktig härlig sak i bomull, som hade suttit (eller legat) som en smäck i den soffan. Det var dock även så att jag inte kunde hitta den. Filten alltså. Jag letade överallt, ja nästan i alla fall, och svor och suckade och letade sedan lite till. Till slut fick jag ge upp. Filten var puts väck! Helmysko! 

Igår skulle jag gå igenom mina grejer på jobbet för att se om det var något jag borde plocka hem. Snälla kollegan hade samlat ihop mina utspridda pinaler i en låda och där hittade jag bl a mitt ena par regnbyxor (och det kan man absolut behöva en skånsk vinter), men även... den bruna filten! Jamen just det ja! Den hade jag ju när jag gestaltade troll på föräldramötet i våras *tar mig för pannan*

Slutet gott, allting gott! 

Och på tal om gott. Det blev inget större fel på smaken på den halvt misslyckade nougattryffeln. Det estetiska resultatet lämnar en del att önska, men hey man kan ju blunda när man äter!

onsdag, december 16, 2015

May the force be with you!

Idag har nya Star Wars-filmen premiär och det är såklart dagens snackis. Sonen och maken ska se den så fort de får tillfälle, jag är inte så värst intresserad och har bara sett vissa delar av de tidigare filmerna (de delar som rullat här hemma gång på gång på gång på gång på...) Jag har i alla fall såpass mycket koll att jag fattar att detta är jätteroligt:

Hahahaha! 


Men, nu till något helt annat:

Lucka 16 - GODIS!

Idag stod "Chokladtryffel" med stora bokstäver på veckoplaneringen. Än så länge är en sort helt klar och två halvklara varav en är mer spännande än planerat. Det var nämligen så att mitt under skapandet av sonens favorit-tryffel, nougattryffel i två nyanser, så upptäcker jag att någon varit och nallat av nougaten. Ganska rejält så, det saknades 100 g. Denna någon är 12 år gammal, by the way, så ingen oskyldig blir misstänkt. Jag hade hunnit så långt i processen att det var för sent att bryta, så nu är det dels tveksamt om översta lagret stelnar ordentligt och dels är det nästan ingen nyansskillnad alls. Men det är svårt att få choklad att inte smaka bra ;-) så det blir säkert gott ändå. Bara inte så himla fint...

Den andra halvklara sorten är mörk chokladtryffel surprise (med en hemlig ingrediens ;-)), och helt klara är dessa:
Vit chokladtryffel med smak av lime och konjak. Farligt farligt goda! Vit choklad är ju rätt sött, men limeskalet och den lilla skvätten konjak bryter av helt perfekt. Jag trodde aldrig det skulle ske, men knäcken har fått konkurrens om titeln Godaste Hemmagjorda Sötsaken!

Recept? Visst! Koka upp 1½ dl grädde med en matsked smör. Dela 300 g vit bakchoklad i mindre bitar, lägg ner i den varma grädden och rör om tills all choklad smält. Tillsätt skalet av 2 limefrukter och 1 msk konjak (jag använde essens dock). Ställ kallt och rör om då och då. Sen kan man göra lite hur man känner för, man kan t ex rulla kulor av smeten när den stelnat eller hälla den direkt i t ex ischokladsformar. Men jag valde att vänta tills den var nästan stelnad och då spritsa ut dem i knäckformar och toppa med en liten chokladkula.

tisdag, december 15, 2015

Jag tänker inte byta yrke.

Åtminstone så tänker jag inte bli byggare. Inte ens pepparkakshus av färdig byggsats och med hjälp av fusk i form av limpistol lyckas jag få ihop en byggnad som ser något sånär normal ut. Men, i ställer för att dölja felen med tapet, färg och lister får jag väl dölja dem med kristyr, chokladlinser och annan dekoration?

Eftersom jag legat i sängen större delen av dagen med huvudvärken från helvetet och därmed inte fått gjort så mycket tar jag mig friheten att bara stoppa in ett Youtube-klipp i dagens lucka. De flesta av er har nog sett det många gånger ;-) Jag tror jag måste se hela filmen till helgen, har den på DVD...

Lucka 15: En hel tomtearmé!


måndag, december 14, 2015

Dagens lucka är en söt en.

Lucka 14 - chokladbollar!

Yupp, lite mer julgodis stod på planeringen idag. Och för en gångs skull var det lite bra att maken trots mitt vänliga men bestämda påpekande inte brukar tömma kaffekannan efter sig, för bollarna blir allt lite godare med en skvätt kaffe i. Ja smeten blev i alla fall god. De färdiga bollarna har jag inte smakat än. Sonen ska få smaka EN, inte fler, för jag gjorde såpass få att jag inte ska frestas att nalla av dem innan jul. Och jag tänker inte göra en ny omgång heller. Icke! 

Men som sagt, smeten var jag ju tvungen att smaka av. Lite ;-)

Och ja, det heter chokladbollar. Att trots laddningen av ordet och att bland annat sonen tar illa vid sig säga n-ordet "för så har vi alltid sagt" är ungefär lika vettigt som att försvara barn-aga "för så har man alltid gjort".

På onsdag kommer det godisbakandet som Simon ser fram emot mest, då är det dags att göra chokladtryffel. Han har beställt min specialare i 3 lager med "snö" på, det är väl bäst att lyda.
Vilket påminner mig om en sak jag glömt. 
*skriver upp vit choklad på inköpslistan*

Lucka 13 = Lucia?

Nope. Jag bevittnade inget Luciatåg igår, varken i det så kallade verkliga livet eller på TV. Istället lyckades jag orka fixa flera ärenden i flera olika affärer i flera olika städer samma dag. Förvisso med pauser emellan, men ändock. Det går framåt. Sen hade jag förvisso hemsk skallebank i förmiddags och låg till sängs halva dagen men jag väljer att fokusera på det positiva. Äckligt hurtfriskt, inte sant?

Lucka 13 - SM i stilleben?

Jag minns inte så noga men visst har jag nämnt att vi grejar lite här hemma? Målar och så? I alla fall, nu har rollern och penseln arbetat klart i hallen och TV-rummet och ska få vila tills nästa år. Nån stor nyansskillnad mot förr är det inte, men det är renare och fräschare. Och så har några möbler fått nya platser eller fått flytta ut helt. På snedväggen mellan hall och TV-rum stod t ex tidigare den stora mörkbruna byrån med alla ljusfat och ljuslyktor i. En av de viktigaste möblerna i huset m a o :-D Den byrån ska så småningom avvecklas (vilket dock kräver att maken först lyckas skiljas från några av sina platskrävande saker i vardagsrums-skänken) och har så länge fått en tillfällig plats i arbetsrummet. Väggen ska i stället förvandlas till en foto-vägg har jag tänkt. Men inte än. Först ska granen stå där, troligen. Men sen så! För tillfället ser det dock ut såhär, granen flyttar inte in förrän i slutet av veckan:

Här är byrån som alltså fått flytta på sig:

Det blir liksom en kedjereaktion av så'nt där, flyttas en sak får nästa också flyttas och dit det flyttas står något annat som då också måste flyttas o s v. Nu fick krubban hitta en ny plats, den kunde inte följa med in i arbetsrummet för där vore den aldeles för undanskymd. I stället hamnade den i vardagsrummet, med lite piff runtom (ljuskedjan på väggen är i form av guldstjärnor):

In till vardagsrummet har också det bruna hörnskåpet flyttat, det står nu i hörnan bredvid matrumsmöblerna i stället för i TV-rummet. I den nu lediga hörnan har det hux flux skapats ett stilleben. Inte helt tokigt, eller? Från taket ovanför ska en lampa hänga, och kanske nöjer jag mig med det eller så kommer det upp nåt diskret längre upp på väggen. Hur det blev får ni se inom de närmsta 6 dagarna, för innan denna veckan är slut ska allt vara klart (utom fotoväggen då, den har jag ju på mig till tjugondedag Knut att förbereda). Försök stå ut tills dess!

lördag, december 12, 2015

Det är trevligt att lära sig nya saker ibland.

Men idag misslyckades jag med det. Jag skulle för första gången testa lösögonfransar. Det gick icke! Jag lyckades inte hålla dem stilla på rätt ställe länge nog för dem att fästa, trots flera försök. Ska det vara på det viset?

Nåja, skam den som ger sig. På't igen! En annan dag. Jag kanske i alla fall kan få dit dem såpass att jag kan se om det ö h t är värt besväret och pillet.

Och nu till något helt annat. Adventskalendern fortsätter.
I lucka nr 12: nybakat utan att baka - flipp eller flopp?

Jag bakade ju lussekatter härom dagen, och gjorde hälften klara och frös in hälften ogräddade. Utan att ha någon aning om resultatet. Idag testade jag... tinade bullarna i rumstemperatur, efter en timme ungefär såg jag att de började jäsa lite, efter ytterligare en timme åkte de in i ugnen. En kort stund senare: Voila! - nybakade bullar på 2 h utan minsta kladd och degande. Och de blev hur bra som helst. Inte alls torra. Så: flipp!!

fredag, december 11, 2015

Jomenvisst, typiskt.

Imorron är det tänkt att jag och Peter ska på första rock-giget sedan i somras, Corroded spelar i Malmö, och ikväll bråkar min mage med mig. Med min vanliga otur känns det som att det rent ut sagt skiter sig imorron... men, ännu finns lite hopp.

Vet ni inte vem Corroded är? Inte ens att Yohios pappa är en av de före detta medlemmarna? ;-) OK, men denna låten känner ni kanske igen?



Nej det är nog ingen magsjuka på gång, det känns inte på det sättet, utan min mage kan flippa lite då och då. Jodå, jag har tänkt kolla upp saken men det blir liksom inte av... Någon gång så. Någon gång. Men det passar ändå fint att det inte är någon bakning eller nåt julgodisskapande inplanerat i helgen, i stället ska det målas. Väggarna samt dörrkarmarna i hall och TV-rum ska få sig en omgång med penseln. Och jag ska putsa typ sjuttonhundra glas, känns det som i alla fall. Nu lyckades förvisso Peter flytta på vitrinskåpet utan att ta ut några glas därifrån men någon gång behövs hyllorna ändå torkas och glasen fräschas upp så det är väl lika bra att ta det nu när vi ändå är där och rotar. Grattis till våra kommande julfirande gäster som kanske kan få riktigt rena och fina glas att dricka ur :-D

Och på tal om jul så har jag idag fått fatt i en mistel som ska hängas upp på strategiskt ställe. Jösses vad här ska pussas!! <3 p="">

I bloggadventskalenderns 11:e lucka finns detta:

Sonens första simborgarmärke! Han är mäkta stolt. Jag också :-) Till slut satt den! Så nu måste vi börja gå till badhuset då och då så han inte tappar bort det han lärt sig, och jag som verkligen älskar att visa mig i badkläder (och näck i duschen) - not! Men men, ibland får man bita ihop... 



torsdag, december 10, 2015

Tre gubbar, tre gubbar...

... blev det inte idag. Inte en enda gubbe faktiskt. För pepparkaksgubbarna verkar ha slagit följe med den försvunne vise mannen och stuckit på grabbsemester. Busar! Men det blev några riktiga svin... Pepparkaksgrisar alltså. Och ett gäng gummor, stjärnor, blommor och hjärtan. De stora hjärtanen ska dekoreras och hängas upp någonstanns.


Många av kakorna blev aningens mjuka så jag hoppas de hårdnar till sig efter ett tag. Jag tog väl ut dem ur ugnen för tidigt av rädsla för att bränna dem. Men när jag vågade ha dem inne lite lite längre blev de aldeles utmärkta. Och eftersom det inte är någon som helst fel på smaken dristar jag mig till att dela med mig av receptet. Fler än jag kanske levt i villfarelsen att egen pepparkaksdeg är omständg att göra, men så var det ju inte nej (kanske gjorde jag på ett annat bökigare sätt förra gången eller så är det minnet som spökar).







Lucka 10: pepparkaksdeg.

En "liten" sats som ger runt 100 normalstora pepparkakor:

Häll 2 dl strösocker, 1 dl ljus sirap och 1 dl vatten i en kastrull. Rör ihop, låt koka upp och tag bort från värmen.

Dela 125 g smör i tärningar, låt gärna stå framme i rumstemperatur någon timme. Häll över den varma sirapsblandningen, tillsätt 1 msk malen kanel, ½ msk mald kardemumma och ½ msk malda nejlikor och rör om tills smöret smält. Låt svalna till rumstemperatur.

Blanda 7½ dl vetemjöl med ½ msk bikarbonat och rör ner detta i smeten. Degen blir först ganska lös men sväller sedan så blanda inte i mer mjöl för att ni tror den är för lös. Arbeta ihop med t ex träslev och låt sedan degen stå svalt och övertäckt minst ett dygn innan ni bakar ut den.

Smaklig spis!

Lusse lelle, lusse lelle.

Nu är det ju inte elva nätter före jul riktigt än, men eftersom Lucia i år infaller en söndag så firas det på lite olika dagar här och där. För sonens del var det dags igår kväll då sexorna underhöll sina föräldrar och några fler familjemedlemmar med skönsång. Det var ett tag sedan senast eftersom man på sonens skola bara har Luciatåg i just sexan (ska tydligen ändras till femman så i år körs det dubbelt) så det har hänt en del sedan senast. Både storleksmässigt, sångmässigt och repertoarmässigt. De elektriska ljusen som viftades och pekades lite varstanns senast det begav sig var utbytta mot levande ljus som krampaktigt hölls upprätta. Inte helt lätt för alla (läs: min son) att koncentrera sig på samtidigt som det skulle sjungas. Men fint och stämningsfullt blev det.

Ämnet i lucka 9: traditioner.

Vad är det som gör ett tillvägagångssätt och ett firande till tradition egentligen? Hur länge måste man ha gjort så för att det ska vara en tradition? Och vad gör en tradition viktig att bevara?

Mycket av det vi i min generation ser som viktiga traditioner och får för oss har många år på nacken är egentligen inte så gamla alls. Många ser t ex skolavslutning i kyrkan som en tradition och sörjer att det på många håll inte längre är så p g a tolkningen av den uppdaterade läroplanen (den andra halvan ungefär välkomnar förändringen eftersom blotta kontakten med kyrkobyggnaden tydligen indoktrinerar ungarna) men hur många av de som är äldre än oss har ö h t haft sina avslutningar där? Många ser Lucia-firande inför föräldrarna som en given tradition, men generationen före oss har i många fall ö h t inget minne av nåt sådant firande under sin skoltid. Är det helt enkelt så att vi definierar tradition som något som varit vanligt under just vår egen livstid men inte kikar så mycket längre bak än så? Men nu när vi har en generation efter oss också, våra egna barns, så slår vi bakut när de vill ändra på eller skapa nya traditioner under sin livstid?

Jag upplever ibland att traditioner till varje pris ska bevaras bara för sakens skull, inte för att de egentligen fyller något viktigt syfte och i princip till vilket pris som helst. Som detta med Luciafirande på förskolan t ex, något som faktiskt är stressande och jobbigt för en del barn antingen p g a deras personlighet eller för att de är ganska nya på förskolan och försöker hitta sin egen plats i gruppen. Några förskolor har därför beslutat att de uppmärksammar och firar inom ramen för förskolans verksamhet men det blir inget publikt uppträdande för föräldrar och mor- och farföräldrar. Jag förstår om man som förälder tycker det är tråkigt att inte få se sitt barn lussa på förskolan, men är det verkligen något som ska stå över varje enskilt barns trygghet? Är det viktigare att föräldrarna kan komma och se sina barn lussa i ett arrangemang pedagogerna planerat för och ordnat än att alla barn kan delta utan att känna oro och stress? Där jag jobbar upplever jag att vi har fått till ett firande som känts bra för alla barn, och jag tror att det är möjligt med lite utanför ramarna-tänk på de allra flesta ställen men säkert inte samtliga, men skulle vi inte lyckats med det och ändå kör på för att föräldrarna har förväntningar (eller krav, rentav) på att få ett luciatåg serverat för sig så skulle vi faktiskt gå emot det uppdrag vi får betalt för att göra och misslyckas med att sätta barnens bästa i främsta rummet.

tisdag, december 08, 2015

Dagens svåra fråga...

... i lucka nr 8: Lussekatter - med eller utan kvarg/kesella?

Det är nog rätt många som bara köper kvarg just när de ska baka lussekatter, och om det stämmer att det är ett av Arla skapat behov för att saluföra sin kesella så har de nog lyckats väldigt bra. Samtidigt har jag tänkt att NÅN positiv effekt borde den ha eftersom folk, även såna som till skillnad från mig är ganska flitiga bakare, fortsätter använda det. Jag har i alla år använt kvarg i mitt lussebak, även om jag insett att det går att få saftiga bullar även utan den så har jag inte velat chansa. Förra året blev dock baket misslyckat, bullarna blev stumma och trista, så nu beslöt jag mig för att testa utan. Jag sög åt mig alla tips för de perfekta lussebullarna och tog åt mig av de som lät bäst ;-) (bl a rumstempererad vätska och rumstempererat smör, inte smält, samt saffran som stötts med lite socker och sedan legat i konjak över natten). 

Utbakningen fick jag god hjälp med av inte bara en utan två 12-åriga duktiga bagare som samarbetade och skapade tjusiga lussekatter som sedan bjöds på våra fikagäster. Och efter att de avsmakats i nybakat skick så får jag säga att det verkar lovande än så länge. Jag var tvungen att stoppa nästan alla kvarvarande i frysen så snart de kallnat för att inte föräta mig på dem. Återstår att se om de håller stilen även efter upptining.


Och så testade jag något nytt: en del av bullarna fick åka in i frysen efter att de formats. De ska sedan få tinas upp, jäsa klart och sedan gräddas när vi blir sugna på nybakat med några timmars varsel. Jag har högt ställda förväntningar...

Det har förresten bakats mer än lussekatter här i dag. Under tiden jag väntade på att smöret till lussekatterna skulle mjukna gjorde jag en mjuk pepparkaka (inte vacker men ganska god) och satte en halv sats pepparkaksdeg. Det var tur att jag inte gjorde en hel för jag hade aldrig orkat baka ut allt. En halv blev mer än tillräckligt. Jag fattar inte varför jag inte gjort egen deg varje år, det är ju inte det minsta svårt. Jag vet att jag gjort det en gång förr för ett gäng år sedan och därefter levt i tron att det var bökigt och jobbigt. Men det var det ju inte...

Vadå? Om det inte är lite kul att baka ändå? Tja, jo, kanske ibland. Sånt som går fort och lätt, som mjuka kakor och sådär, kan väl vara okej. Någon gång ibland. Just för att själva resultatet blir så gott. Men degar som kräver sjuttioåtta skålar och görs i femtiofjorton moment och sedan ska knådas och jäsas och kladdas med... det är inget vidare. Men, man får väl offra sig!
Mjuk pepparkaka - inte vacker men god.



Saknade ni lucka 7?

Nej, det hade jag väl inte förväntat mig heller. Men, här fuskas inte! Så den kommer här lite i efterhand. Jag tänkte på det här med måsten. Många känner sig oerhört stressade före och runt jul för det är så många måsten och så många krav. Men, vem kommer egentligen kraven från? Visst är det ofta från oss själva, så att vi faktiskt kan styra dem? Visst är det till största delen upp till oss själva vad som är måsten och vad vi klarar oss fint utan?

Jag är själv sjuk i stressrelaterad sjukdom, och har varit så flera gånger i mitt liv, och borde kanske vara i farozonen för den där julstressen, men av någon anledning drabbas jag inte. De jular jag känt mig extra stressad har det inte handlat om "måsten" att göra och fixa och hinna med, utan det har handlat om den mentala stressen förknippad med att vara ofrivilligt barnlös kring jul med allt fokus på barn som omgivningen sätter. Men i övrigt... nej, julen är inte särskilt stressig för mig.

Det behövs inte bakas sju sorters kakor, det räcker med två och man kan t o m köpa dem färdiga. Det behövs inte sju sorters sill, det räcker med 2-3. Det behövs inte sju sorters julgodis, det behöver inte vara massor av julklappar, man behöver inte ha det perfekt pyntade hemmet, det måste inte vara nya fina julaftonskläder för hela familjen och allas ögon måste inte tindra varenda sekund hela julhelgen. Man kommer ganska långt med att utgå från det man själv gillar och tycker är kul och så välja en del av de där mindre roliga sakerna i stället för att köra hela rubbet.

Själv lägger jag nog ner mest tid på pyntning och dukning. Inte för att det är ett måste utan för att jag tycker det är kul. Något jag däremot inte tycker är kul är bakning, med undantag för pepparkaksbak ;-), så det gör jag bara i liten skala främst för sonens skull.

lucka 7 består av en utmaning till er som känner er stressade av alla julmåsten: tänk efter vad som verkligen är måsten och vad som kan väljas bort utan att julen egentligen blir sämre.

söndag, december 06, 2015

Choklad-dags!

Tryffeldags. Vad sägs om romtryffel med mandel? Nougattryffel med vit choklad? Apelsintryffel? Chilitryffel? Vit chokladtryffel med lime? Mörk chokladtryffel med lingon (jag tror det är godare än det låter)? Baileystryffel?

Jag får nog begränsa mig till två sorter. Kanske tre. Sen ska det göras knäck. Chokladbollar. Rischoklad? Nej, det hoppar jag nog över i år, även om det är det allra enklaste att göra. SÅ himla gott är det egentligen inte. Men det andra... 

Lucka 6: Julgodis - vilken favorit har ni?

Här är knäck den absoluta favoriten. Godare godis finns nog inte i hela världen. Tyvärr är det nog det värsta godiset i hela världen för mina tänder, så det blir inte många som slinker ner trots allt. Men de som gör det, de njuter jag verkligen av.

Och så ska det bakas lussekatter. Nå'n gång. Tråkigt, men det görs för Simons skull.
Och göras sillinläggningar. Nå'n gång. Faktiskt rätt kul, trots att jag inte äter det.
Och göras brunkål. Nå'n gång. Helst när jag inte är hemma för det luktar verkligen apa.
Och griljeras skinka. Nå'n gång. Antagligen kvällen före julafton.
Och fixas vegetariska färsbollar. Nå'n gång. Nåt ska väl även jag äta på julafton? Man kan inte leva på knäck allena.



lördag, december 05, 2015

Med en knapp timmes marginal...

... kommer så lucka 5: julklappar till vuxna.

En del vuxna har slutat ge julklappar till varandra, och det är väl fint så. Inget jag har något problem med. Det jag har problem med är att det valet ofta åtföljs av en nedlåtande attityd mot de som gör ett annat. Att vuxna som ger/får julklappar är både barnsliga och materialistiska och det är ju bara fånigt att "byta pengar med varandra". Men för mig handlar det inte alls om det utan om överraskningsaspekten och att faktiskt försöka tänka ut något som passar den andre men som denne nog inte skulle köpa/ordna till sig själv, något som visar att man bryr sig om vad den andre gillar och hur h*n är som person. Att man själv som vuxen med inkomst själv hade haft pengarna att köpa/ordna det där är högst sekundärt. 

Hur tänker ni?

fredag, december 04, 2015

Lucka 4...

... får rymma en ögonblicksbild. Efter intag av hemkörda hamburgertallrikar sitter jag och maken omgivna av levande ljus och lyssnar på julmusik. Jag funderade smått på att skapa en omröstning om bästa versionen av Silent Night men risken var överhängande att jag skulle somna innan jag ens lyssnat igenom fyra - fem kandidater så jag ströp den idén igen. 



På tal om jul då: på söndag ska vi ut på Mission Imossible. Även känt som Jakten på den nätta och smala men inte glesa julgranen.  I år tänkte vi testa en ny placering och där är det extra viktigt att den inte är för stor och klumpig. Wish us luck!

torsdag, december 03, 2015

Såhär 3 veckor före julafton...

... tar jag advent som dagens ämne. Jag läste på tal om det en intressant text sprungen ur Skolverkets betonande av att det är okej av skolorna att ha adventssamlingar i kyrkan men de måste sakna religiöst innehåll. Texten, skriven av en biskop i Svenska kyrkan, ifrågasätter Skolverkets ord eftersom "det finns inget advent utan kristet innehåll" och jag ger honom medhåll. Till skillnad från julfirandet, som på många sätt är en religiös och sekulär hybrid och har sin hedniska grund redan långt innan den där speciella natten i Betlehem, så har advent sina rötter fast i religionen. Att ha adventssamlingar i kyrkan utan religiösa inslag är som att ha vinter-OS utan inslag av idrott ungefär.

Texten har också andra poänger, bl a kring nåt jag själv brukar betona d v s att det är skillnad mellan religionsfri och  religionsneutral skola och att en nolltolerans mot kontakt med allt religionsutövande knappast främjar varken identitetsutvecklingen eller elevernas möjligheter till egna ställningstaganden.
Vill ni läsa finns texten HÄR.


Lucka 3: Adventspyntning kontra jul-dito, hur gör ni?


En del tar fram rubb och stubb runt 1 advent. Tomtar och julgran och hela köret. Dit hör inte vi utan här är advent ett steg och julen ett annat även när det gäller pynt, belysning och övriga dekorationer. Just belysningen är i fokus när det handlar om advent. Vi har stjärnor och stakar i fönstren och ljusslingor ute (och inne, om sanningen ska fram). I rimlig omfattning, i mitt tycke. På skalan mellan less is more och ju mer desto bättre ligger vi nog ungefär i mitten. I år har textilierna i vardagsrummet bytt färgskala. Krubban är framtagen men den befolkas bara av lite djur än så länge.

Nu har vi inte överdrivet mycket tomtar, julgrisar och annat julpynt sedan heller men det vi har det får vänta tills tidigast skolavslutningsdagen, likaså julgran och ev. gran- eller tallris.

Alltihop får sedan vara kvar till 20:edag Knut, då dansar julen ut. Innan dess har vi också haft vår numera traditionella julfest.

Nytt för i år: ljusgardin runt altanen.

onsdag, december 02, 2015

SVTs julkalender...

... har jag inte sett än. Jag har sett att tittarna "rasar" som vanligt, det hör väl till, och jag försöker att inte ha förutfattade meningar när jag imorron troligen kollar ikapp. Jag gillade verkligen Barna Hedenhös förra året, i mina ögon den bästa kalendern på länge, sonen likaså. Han har inte heller sett årets, tycker jag den är bra ska jag nog försöka sälja in den till honom.

Min egen bloggadventskalender fortsätter här.

Lucka 2: Julmusik - ert bästa tips?

Jag har lite problem med musiken inför julen. Det finns ju en hel del godingar som har en mängd år på nacken och som utgör stommen i spellistan. Men jag vill variera och förnya lite, och där kör jag fast. Det finns liksom en gräns för hur många olika varianter av samma klassiska låtar man vill höra, och när det gäller nyare julmusik hittar jag inte så mycket. Jag behöver således hjälp. Främst söker jag lite upptempo-låtar, rockigt eller poppigt eller hiphop-igt eller så... Sarah Dawn Finers senaste julskiva (där inte allt är så juligt dock) innehåller t ex en del fina låtar men de är av den lugnare sorten. Stämningsfullt och så som bakgrundsmusik till julaftonsmiddagen men kanske inget som livar upp en julfest. Jag hade lite hopp om Yohios julalbum som släpptes härom dagen, men nej...

Ett av få nyare bidrag som jag hittat och gillar är denna med Kelly Clarkson från hennes julskiva från 2013. Riktigt bra!

tisdag, december 01, 2015

Blogg-adventskalender.

Nej jag har inte fått storhetsvansinne och tror att jag är så superintressant att alla såhär innan jul vill se 24 aspekter av Jennie. Men jag försöker utmana min hjärna, och mina tangenttryckarfingrar, lite och har bestämt mig för att jag minsann ska blogga varje dag fram till och med julafton. Och jag bollar vidare ämnet eller frågan till er som läser och som själva bloggar, kanske hänger ni på?
(Skriv då gärna en kommentar med er bloggadress så kikar jag in)

Då kör vi.

Lucka 1: Vad är syftet med ert bloggande?

En del har bloggandet som sitt yrke. En del är oerhört bekräftelsekåta och jagar både kommentarer och visningar in absurdum. En del använder bloggen som en form av dagbok som är öppen för en inbjuden mindre skara. En del delar med sig av vad som händer i sitt och barnens liv till t ex avlägsna släktingar. En del har sin blogg som en sorts digitalt fotoalbum. Och så vidare.

Jag? Jag använder bloggen på flera olika sätt. Ofta för att ventilera helt enkelt, för att skriva av mig. Jag har alltid formulerat känslor och åsikter bättre i skrift än i tal t ex. Sedan så givetvis är det kul att ni läser, och ännu mer kul om ni gillar det ni läser, annars hade jag lika gärna kunnat skriva i ett word-dokument eller ha en stängd blogg. Såklart. Men antalet visningar är långt ifrån primärt. Ibland använder jag den för att visa t ex foton eller filmer jag vill förmedla. Ibland har jag helt enkelt så himla goda idéer att jag bara måste ge alla chansen att ta del av dem ;-) Med andra ord är det ganska blandat.

Jag har valt att ha en öppen blogg där vem som helst kan läsa vilket givetvis påverkar innehållet en del, det finns gränser för hur mycket jag t ex lämnar ut mig själv och i synnerhet andra. Jag skriver inget här som inte är OK för alla att veta, det vore dumt. Däremot har jag delvis begränsat möjligheten att skriva kommentarer efter att ha fått min beskärda del av det näthat som tyvärr blivit en negativ följd av vårt allt mer utbredda cyber-liv.

Nr 4 av "5 av varje - Rockiga bidrag i Melodifestivalen och ESC".

 Jag får väl bli klar med detta ämnet nu när vi går in i adventstiden och det snart är jul 😉. Wig Wam bildades i Halden i Norge 2001, men ...