onsdag, april 27, 2016

Typiskt fruntimmer...

... skulle nog en del säga, men jag tillhör de där typerna som har massor av kläder men inget att ha på mig.

Nu har jag inte lika stora massor längre, för jag har rensat. "Nu igen?" tänker ni.
Befogad tanke. Men nu har jag rensat HÅRT och skoningslöst. Allt som inte är rimligt att förvänta sig att jag kommer att få plats i igen inom överskådlig tid, och allt som egentligen inte gillar rakt av hur rätt de är/vore i storleken, skänks bort.

Men jag begriper inte... Var sjutton fick allt det där plats innan? Jag tycker att sänglådorna där "fel storlek och fel säsong"-kläderna har sin plats är lika fulla ännu. Skumt...

 
Nå't annat som är skumt är vädret. För mindre än en vecka sedan satt folk (d v s inte jag) ute i bikini och solade, i natt och tidigt i morse såg det ut såhär:



Det KAN vara Peters fel, för härom dagen bytte han däck på ena bilen.Jodå, det stämmer att jag gillar snö, och visst var det vackert. Men det känns onekligen konstigt att få nästan en decimeter snö nu när vi knappt haft nån på hela vintern.Men såklart, snön försvann lika fort som den kom.

Det kändes också lite haltande att käka vattenmelon samtidigt som stora flingor signade ner utanför fönstret. Men gott! 

tisdag, april 26, 2016

Vad ska man tro på tro på tro på när...

... tro på när det är såhär?

Jo. Jag kan ha kronisk sjukdom A. Jag kan även ha ha kronisk sjukdom B. Jag kan möjligen ha både kronisk sjukdom A och B. Och så finns det en möjlighet att jag inte har någon av dem. Många symtom finns vid båda sjukdomarna, en av skillnaderna är att det som vid sjukdom A är hönan är vid sjukdom B ägget och så tvärtom. Kan man säga. Klart som korvspad, inte sant? Kanon, ni är på hugget.

Problemet? Tja till att börja med är jag så funtad att jag vill veta. Jag vill ha svart på vitt vad det är som är tokigt för att kunna acceptera och gå vidare, men båda sjukdomarna tar ofta lång tid att utreda och ett stort antal personer får troligen ö h t aldrig korrekt diagnos (jag står remitterad i kö till specialistmottagning men lär inte komma dit förrän tidigast efter sommaren).

Men kruxet är också, och framför allt, att de långsiktiga effekterna av fysisk och mental ansträngning och utmattning är olika om man har sjukdom A jämfört med B. Det som med tålamod och envishet kan skapa långsiktig förbättring vid sjukdom A löper stor risk att skapa kraftig långvarig försämring vid sjukdom B. Så valet jag nu står inför är detta: utgå från "better safe than sorry"-principen, inte våga testa gränserna vidare och därmed riskera att gå miste om chans till förbättring... eller ta minsta chans till framsteg, utmana och testa gränserna och därmed riskera kraftig och livslång försämring?

Fortsatta utredningar kommer att kräva en hel del jobb från min sida och eftersom vi ännu inte vet om jag har sjukdom A, B, båda eller kanske ingen så vet vi alltså inte heller vilka följder en sådan ansträngning kan få. Just nu har jag ca 4 veckor på mig att fundera över hur jag vill gå vidare, hur mycket kraft som känns rimligt att lägga på diverse undersökningar och tester. Det är ett val som är mitt att ta, och inte läkarens. Jag förstår att det måste vara så, även om det ibland hade varit skönt att bara lägga allt i någon annans händer.

Jaja, livet är inte bara elände. Långt ifrån. Vi har t ex köpt en hammock, bara en så'n sak! Vid mormor och morfars sommarhus fanns det en hammock när vi var barn och periodvis slogs vi kusiner om vem som skulle sitta i den. Sedan jag blev vuxen (tja, hyfsat då) har jag alltid velat ha en egen men det har av olika anledningar inte blivit av. För ett gäng år sedan letade vi mer aktivt men hittade, i prisklasser plånboken tålde, bara i metall och det vill vi inte ha. Trä ska de va! Och så var vi inte riktigt på det klara med placeringen heller. Sen föll det lite i glömska tills jag blev påminnd av en trädgårdsdiskussion på nätet. Klart jag ska ha en hammock! Och givetvis ska den stå i den delen av trädgården där det är kvällssol... Efter lite letande så hittade jag rätt, och nu är vi innehavare av en vit hammock i trä. Den är inte monterad än, och platsen där den ska stå är inte iordninggjord än, så jag kan inte visa foto än. Men snart, förhoppningsvis.

Och på tal om framöver, här har vi några som planerar för framtiden!

onsdag, april 13, 2016

Tisdag 12 april.

Det dygnet har nyss avslutats. Det dygnet var det EFIT-dags. Det dygnet lyckades jag faktiskt ta ett foto varje timme. Storartat! Om jag får säga det själv (och det får jag eftersom detta är min blogg. Smidigt.).

Så här kommer Ett Foto I Timmen tisdag 12 april 2016.

Jag vaknade egentligen kvart över sju då sonen smällde igen ytterdörren efter sig och stack till skolan (typ 20 minuter för tidigt, knäppot). Men jag orkade baske mig inte stiga upp då utan låg kvar nån timme ytterligare och slumrade till då och då. Pigg och fräsch! Not...

Till slut orkade jag upp, skvätte vatten i ansiktet och satte på mig fejset för
att se lite levande ut.
Lite Ruzzle varje dag gör hjärnan glad! Fast just
denna gång förlorade jag :-(
Vid ett hade jag en date med sopkärlen. Livet är bra glamouröst ibland!
En timme senare kom den gula lilla bilen och lade diverse meddelanden
från diverse avsändare i vår låda. Idag var det bara maken som fick nåt dock.

Årets andra mjukglass blev det sedan! Inte lika god som den jag åt för en och en halv vecka sedan men alltså den gick ju att äta
och jag mådde inte dåligt eller så...
Klockan 16 var jag på Maxi. Och jag tog faktiskt en bild! Men nu när jag skulle överföra den från luren till datorn råkade jag 
radera den. Ooops!

På väg hem plockade jag ut en Bergman. En tvåhundring alltså.
Det kan vara bra att ha lite kontanter på sig.
Om man inte gråter över spilld mjölk men däremot trampar i den
får man byta strumpor, och tvingas se sina fula fötter.
Klockan sju var det dags att sätta sig i bilen igen. På väg mot
bowlinghallen kastade jag lite kartonger på återvinningscentralen.
Jag lovar! Bilen stod i princip still när jag tog bilden och jag var inte ute på själva vägen. Faktiskt!

Stilstudie av maken. Bowling är en mycket graciös sport!
Eller okej, det beror väl på vad man jämför med.

På väg hem gav jag Sune lite 95-oktanigt att dricka.

Hemnetknarkande. Sett det förrut?

Dags att tvätta av ansiktet igen och smörja in med kräm som ska
vara anti åldrande. F*n tro't.

Vid midnatt gjorde jag något oförlåtligt enligt
svennebananmoralen: drack vin ensam, mitt i veckan. Aj aj.
Och nu är klockan 01 och det är dags att sova. Ses en annan dag!

måndag, april 04, 2016

Man ska ha realistiska förväntningar.

Jag lyckades EFIT:a på rätt dag förra gången, då var det väl för mycket begärt att jag skulle 
pricka in senaste dagen i lördags också. Då hade jag för den delen inte kunnat ta foto alla 
timmar för jag löste mysterier minsann! Eller ett åtminstone. Eller vi löste det nästan i alla fall. 
Hade vi bara haft liiiite tid till så... eller haft liiite bättre luktsinne :-D 

Jag pratar om ett besök på Sherlocked i Malmö, där man inlåsta i ett rum har 60 minuter på 
sig att lösa ett mysterium för att på så sätt kunna ta sig ut ur rummet igen. Ett av våra tre lag 
klarade att ta sig ut ur sitt rum... jag antar att det rummet måste ha varit det lättaste :-D Mitt 
fina lag lekte detektiver och grävde i fallet kring Jack The Ripper.

Efter mysterielösandet återvände vi till Trelleholla för en eftermiddag/kväll med knytis och 
snack om det mesta i livet. En härlig lördag med härliga människor!

Fredagen gick inte heller av för hackor. Jag plockade fram energi jag egentligen inte hade 
och startade den med en promenad med mamma och pappa. Fortsatte efter lite vila till Malmö 
där jag först köpte välbehövliga skor och sedan hade date med maken. Daten bestod av mjukglassätande, inhandling av helgens färska blommor och sen ett besök på Systembolaget. 
Vi är några hejare på romantik!
Idag har min hälsa inte varit snäll mot mig så när sonen behövde ta en tripp till sjukhuset med 
en skadad tumme gav jag mitt kontrollbehov på nöten och lät maken sköta den biten själv. Jag 
hängde i stället som planerat på pappa för att kolla på Superettan-fotboll. Nån superfotboll 
blev det inte direkt, men en poäng åtminstone. 

Nr 4 av "5 av varje - Rockiga bidrag i Melodifestivalen och ESC".

 Jag får väl bli klar med detta ämnet nu när vi går in i adventstiden och det snart är jul 😉. Wig Wam bildades i Halden i Norge 2001, men ...