tisdag, december 30, 2014

Årets julklapp?

Aktivitetsarmbandet utsågs till årets julklapp. Jag är inte sådär jätteinsatt i kriterierna för det där, men jag vet i alla fall inte många som fått ett sådant och de flesta som äger ett är träningsfolk som köpt det redan i alla fall. Nej en helt annan pryl känns mer som årets julklapp på riktigt, och jag köpte en till mig själv faktiskt. Min nya kompis heter Arne. Selfie-sticken Arne. En trevlig och kul prick! Men Peter ser aningens svartsjuk ut ;-)






















Och jo, jag ÄR medveten om att det kan vara lite nyhetens behag här. Att det inte är lika kul om ett år eller så. Men äh, han kostade bara 99 spänn, min  Arne. Så det må vara hänt. Men jag tänker njuta av min nya relation så länge jag kan, Min trekant, kan man säga. Det är Arne, jag och Ozzy...

Ozzy har jag förresten tänkt byta ut snart. Men ssshhhh!! Säg inte det till honom. Då kanske han börjar trilskas i förtid helt i onödan. Det får vara vår hemlighet ett tag till! Vår och Arnes.



söndag, december 28, 2014

Men, hur tänker man?

Tjej och kille, i Danmark men det saknar egentligen betydelse, blir överfallna och misshandlade till synes oprovocerat. Hemskt, fruktansvärt, tragiskt, allt på en gång. Tjejen skriver om händelsen i inlägg på facebook som sedan sprids vidare. Så fort gärningsmännen omtalas nämns att de är andra generationens invandrare, flera gånger om, och vad de tror är nationaliteten på den ena nämns också. Det inte bara omnämns utan upprepas och förs verkligen fram som betydande i berättelsen. Tjejen undrar "vad händer i huvudet på dessa invandrare?". Inte på dessa personer eller killar, utan dessa invandrare. Givetvis får berättelsen fäste även hos de som inte går miste om ett enda tillfälle att sprida invandrarfientlighet och rasism. Nästa dag vädjar tjejen, återigen på facebook, om att man ska fokusera på handlingen och inte på att personerna hade annat ursprung än danskt. Det ska inte alls handla om rasism. "Hade killarna haft danskt ursprung hade jag nämnt det också" påstår hon. Jag är ledsen, men jag har svårt att tro det. Mycket svårt. Hur många skulle skriva om liknande händelse på det sättet, "plötsligt blev vi överfallna av två killar utan utländskt påbrå" t ex? Men oavsett om det vore sant... så undrar jag om man verkligen kan vara förvånad över vilken vinkling saken fått. Är det inte minst sagt naivt att tro att fokus ska läggas på gärningen och inte vem som utförde den när man själv lyfter fram multipla gånger i texten att killarna hade annat ursprung? Kommer det verkligen som en överraskning att berättelsen används i invandrarfientliga och rasistiska syften? Och vilken sten har man i så fall bott under de senaste 10 åren?

Det är en lite intressant tanke hur reaktionerna blivit om jag delat min berättelse om att ha blivit misshandlad och gång efter annan tryckt på att gärningsmannen var en blond blåögd svensson?

Och så snabbt som en anka bajsar byter jag ämne. För idag har vi fått tillökning i familjen. En Samsung. Nej inte en telefon, utan en diskmaskin. En tystgående sägs det... Och OK, under tiden den diskar rent är den ganska tystlåten, men när den sedan är klar så är det slut på lugnet. Då spelar den en envis och pipig trudelutt. Skitstörigt!!! Men, om alternativet är att fortsätta diska för hand så... så ska jag ge den en chans. Och INTE sätta igång maskinen på kvällen.

Annars fortsätter julledigheten och flera kvällar har ägnats åt något mycket viktigt: filmkultur! Till stor del svensk sådan. Vi tar vårt föräldraansvar på stort allvar och försöker ge sonen en inblick i det svenska filmundret.


Du glömde sparken Hedlund!

fredag, december 26, 2014

Julen kan knäcka den bäste.

En laddning av julmatsdisk klarade maskinen av, sedan drog den sitt sista andetag.  Man kan säga att vi tog kål på den, om man vill vara ännu vitsigare. Visst, den hade varit krasslig ett bra tag och var till åren kommen. Och nog hade vi väntat oss att detta skulle bli vår sista jul ihop. Men rent egoistiskt ville vi ju ha den kvar så länge som möjligt. Nu är det alltså över. 
Men snälla, bli inte alltför sårad över att vi imorron antagligen köper en ny. Livet måste gå vidare, och handdiskning tillhör inte våra favoritsysslor. Någon annan får, bokstavligt talat, ta din plats.

Diskmaskin, vila i frid!

Och nu blir det receptdags! Jag lade ju in sill själv i år och alla tre provsmakare hittills har gett den tumme upp. Så om inte annat för att jag ska kunna leta upp recepten igen nästa år ;-) så delar jag med mig av dem här.

Ja, jag gjorde egen senap också, men där får ni inga recept. Jag fick helt enkelt inte till det. Jo en sort blev fullt ätbar, men den fick jag spä ut och ändra och ha mig så mycket, öka på grädden och sockret i första hand, att jag inte har nån aning om hur stor mängd jag hade av varje sak till slut ;-) Hade jag stannat vid originalreceptet hade senapen blivit så stark att öronen kryllat sig av minsta droppe, nu blev den rätt het trots att jag alltså gjorde den mycket mildare. Jag gillar stark senap, men det finns gränser ;-)

Just det, sill var det ja. 3 burkar Lysekils inläggningssill har jag använt. Inte snabbvarianten, 5-minuterssillen, utan vanlig inläggningssill. Och så skar jag filéerna i mindre bitar.

Grundinläggning: koka snabbt upp ½ dl ättiksprit 24%, 3½ dl vatten och 2 dl socker. Tillsätt 15-20 kryddpepparkorn och 4-5 lagerblad och låt svalna. Häll lagen över sillbitarna i en stor ren burk och låt stå kallt minst ett dygn innan det är dags för nästa steg där sillen delas upp och blir till 3 olika sorter, ungefär lika mycket av varje.

Inlagd sill/löksill
Varva sillbitar med rikligt med tunt skivad rödlök. Häll lagen över. Låt stå kallt minst ett dygn till innan servering.

Herrgårdssill akvavit
Häll av lagen. Varva sillbitar med en liten näve tärnad rotselleri, en liten näve tärnat skalat rött äpple, en liten bit tunt skivad morot och ½ skivad rödlök samt 1 krm hela kumminfrön och 1 krm fänkålsfrön. Blanda lagen med 2 msk Herrgårdsakvavit (går såklart med annan akvavit också) och häll över. Låt stå kallt minst ett dygn innan servering.

Skånsk senapssill
Häll av lagen. Blanda samman 4 msk skånsk senap, 1 msk vinäger, 1 msk strösocker, ½ tsk vitpeppar och 1 krm salt. Rör häftigt ner 1½ dl matolja lite i taget. Vänd ner sillbitarna och förvara i väl tillsluten burk i kylskåp. Man kan också förvara senapssåsen för sig för sig, kallt, fram till serveringen och då bara slå den direkt över sillen på uppläggningsfat.

Samtliga inläggningar bygger på recept från ICA som sedan modifierats litegrann av mig. Jag kan alltså inte ta åt mig hela äran ;-) 

På tal om akvavit... det blev en vit jul! Lite i alla fall. Igår på juldagen kom det ett tunt lager snö, och eftersom temperaturen krupit lite neråt idag så ligger det mesta kvar på gräsmattor och buskar och så. Ett tunt lager är bättre än ingenting, men jag vill ha mer!!! Alla snöälskare förtjänar en vit jul! Så det så.




torsdag, december 25, 2014

Nu är det jul. Igen.

Ännu en julafton har passerat. Ja i år hade vi två stycken. Inte illa.







Denna gången missade stackars Simon tomten. Han var ute och köpte Kvällsposten just som den luvbeklädde skäggige mannen kom med sina säckar. Vicken otur! Men, han fick sina klappar ändå tack och lov.


Även de stora barnen fick klappar.



Männen i mitt liv hade tagit fasta på att jag har fått order om att ge mig själv avkopplande Jennie-tid, bl a via ett härligt bad, så jag fick ett hemma-spa-paket och en jätteskön morgonrock att krypa in i efteråt. Jag ser fram emot invigningen. Kanske redan imorron?

Om vi åt? Jodå, det gjorde vi. Jag själv åt inte alls mycket tycker jag, men mätt blev jag.
Och mina hemmainlagda småfirrar blev med beröm godkända!


Julafton nr 2 blev den lugnaste på en herrans massa år. Men väldigt mysig och avkopplande!


söndag, december 21, 2014

Nå, det blev ju jul ändå.

Granen saknade grenar, befintliga grenar hade tokig vinkel, ljusslingan hade flera ickefungerande lampor, snörena i hängena var för korta, det gick rekordsnabbt för mina händer och mitt huvud att få ont av granen och stjärnan var för tung för toppen.

Den starka senapen blev för lös och den milda blev för stark.

Paketinslagningarna ser ut att vara gjorda av en tvååring.

Handleden vek sig när jag skulle hantera rotsaksgratägen, grädden rann ut i ugnen och det luktar bränt i halva huset.

Nougattryffeln blev ful och för hård (men god).

Men, nu är det jul igen! Om en timme drar vi till päronen för årets första "julafton" eftersom syrran med familj drar till 08-land imorron. Det blir ungefär som en vanlig julafton minus Kalle Anka :-) Och pyntet blev rätt okej ändå. Så: GOD JUL!






Lite djupt såhär i juletid.

Apropå floskeln i förra inlägget så har jag läst en del diskussioner på temat den senaste veckan, främst på Familjeliv, och jag vill mana till eftertanke.

Känn gärna för egen del att julen är för barnen i er familj (även om jag som tidigare skrivit är rätt övertygad om att de flesta av er har en hel del inslag i ert julfirande som är mer för er skull än för deras). Känn gärna att ni själva inte haft nån lust att fira jul om ni inte haft barn (även om jag personligen tycker det låter rätt sorgligt). Men var försiktiga med det eviga mantrat, var försiktiga med hur ni uttalar er i andras sällskap. Det handlar inte om att behöva tassa på tå för någon, men försök sätta er in i situationen att inget hellre vilja än att bli förälder och att försöka uppnå den drömmen år efter år utan att lyckas. Så kommer julen, en högtid med stort fokus på familjen och gemenskapen. Tänk er då att ständigt få höra att utan barn hade det inte funnits nån anledning att fira jul, tänk er då att hela tiden matas med att julen minsann är för barnen (bara) o s v. Nog kan ni förstå hur detta kan göra julen till en ännu tuffare tid än annars? När omgivningen och samhället och t o m ens egna familj och släkt vid julfiradet matar en med hur betydelselös ens egna relation till julen är? Hur ens barnlöshet blir om möjligt än mer påtaglig än annars? Och hur svårt det kan vara att ändå tindra och vara glad och sådär julmysig?

Som sagt, det handlar inte om att tassa på tå utan om att tänka efter lite. Ett varv till kan räcka.

tisdag, december 09, 2014

Den floskeltid nu kommer...

En floskel är enligt Svenska Akademien bl a ord eller uttryck som saknar djupare innehåll, eller tom retorisk prydnad. Som den just nu högaktuella: "Julen är för barnen!" Eller variationen "Julen är barnens högtid!"

Men kom igen. Vilka delar av svennebanan-julfirandet är egentligen just för barnen? Är det till exempel 2-åringarna som efterfrågar sylta och brunkål i första hand? Är Kalle Anka generellt viktigare för 5-åringarna med tillgång till tecknad film dygnet runt året om än för vuxna som under barndomen i princip förrutom Disney-timmen på julafton var hänvisade till 4 minuters Tom & Jerry på Lilla Sportspegeln? Är alla de traditioner som vi är uppvuxna med och har känslomässiga band kring automatiskt viktiga även för våra barn? Ser den genomsnittlige 7-åringen fram emot att stiga upp tidigt på juldagen för att gå på julottan? Inte direkt, skulle jag tro. Är det julklapparna man egentligen menar? För det kan jag absolut köpa, att den biten är viktigare för dem än för oss vuxna som i stor utsträckning kan köpa det vi behöver och vill ha själva, och att spänningen som byggs upp under väntan på tomten eller vem som än kommer med klapparna är extra stark och magisk för de små... men julklappsgrejen är ju ändå bara en av många delar av julen.

Är det inte något många säger för att det låter fiiiint? När det i själva verket finns många delar av ens julfirande som är för deras egen skull. Det är väl inget fel i det, att ha lite för alla, att välja ett fullskaligt julbord fast ungarna mest bryr sig om köttbullarna eller kolla på Kalle Anka medan barnen leker med Transformers på sina rum, så varför låtsas som något annat? Varför är inte julen allas, alla som vill uppmärksamma och fira den?

"Det är ju bara nå't man säger" vill väl en del svara. Jomen det var ju det jag sa: floskel.

torsdag, december 04, 2014

Here we go again.

Nytt val på gång. Med samma fokus på SD och invandrarfrågan, en viktig fråga absolut men knappast den enda. Och med samma uttalanden, om och om igen. Som min personliga favorit:
"Så fort man säger något negativt om en person med utländsk bakgrund och så fort man säger något negativt om flyktingpolitiken så kallas man för rasist!".
Eh, nej... Inte alls. Jag och många med mig lyckas både uttala oss negativt om utlandsfödda personers agerande och beteende och inte minst uttala oss negativt om Sveriges flyktingpolitik och sätt att hantera invandringsfrågan UTAN att ses som rasister. Kan det möjligen vara för att vi helt enkelt inte är det, inte ens främlingsfientliga? Till skillnad från andra då. Kan det möjligen vara så att VAD man uttalar för negativt och HUR man uttalar det har avgörande betydelse? Jag skulle tro det...

Jaja, i mångas ögon har SD nu väl befäst det de själva tidigare envist sagt emot, nämligen att de är ett enfrågesparti. Med tanke på att de tänkt sig att fälla alla budgetar, oavsett om de kommit från en alliansregering eller rödgrön sådan, som inte vill som de vill vad gäller invandringen helt oavsett vad övriga delar innehåller. Så när de menar att övriga partier inte kan kompromissa och samarbeta så blir det lite klirr i glashuset.

Vad jag hoppas på inför kommande val är det jag efterfrågade även senast det begav sig: att partierna nu fokuserar på och är tydliga med vad de själva VILL och själva är FÖR i stället för att lägga hela sitt fokus på vad de ogillar med övriga partier och vad de är EMOT. Sluta göra allt till en fråga om för eller emot SD! Låt deras politik tala för sig och låt eran tala för er!

Ja, Batra, Löfven & company läser säkert min blogg så jag riktar mig direkt till dem :-D

Så, ett av få politiska gästspel i min blogg är över... Nu till något helt annat: pepparkakshus. Jag och pepparkakshus är ingen höjdarkombination, kan man säga. Minns ni förra årets bygge?
Inte ens en massa pynt på och runt huset kunde få det att sluta se ut som om stormen Gudrun dragit fram. I år köpte vi därför en färdig byggsats åt lilleman som absolut ville ha ett hus. Hyfsat enkelt va? Nä.... Inte alls. I synnerhet inte som min högerhand inte mår så bra för tillfället. Bl a p g a det vågade jag inte använda smält socker som "klister" för det är svårt nog att undvika brännskador om man har TVÅ funktionsdugliga händer. Så det fick bli kristyr som lim helt enkelt, vilket stelnar/torkar låååååångsamt. Och ja, jag är ju lite smått funktionsnedsatt. Som sagt. Efter ett tag fick jag tillkalla assistans i form av maken. Och till slut fick han ta över helt ;-) Nu påstår han att huset är klart. Jag vågar inte ens titta...

Men kanske kanske kan Simon få pynta sitt hus snart. Om pepparkaksguden vill. Men jag är åtminstone rutinerad och realist, och har därför köpt en byggsats till i reserv :-)

Annars? Inte mycket. En vecka som enda ordinarie pedagog på avdelningen tar ut sin rätt och jag lär slockna tidigt imorron men det har gått fint. Med bästa ungarna och bra vikarier är det svårt att misslyckas ;-)

Hörde ni förresten att tomten inte mår så bra? Han har visst säckat ihop....



tisdag, december 02, 2014

När första ljuset brinner...

... står julens dörr på glänt? Lite överdrivet kanske, men något säger mig att de närmsta veckorna kommer att gå fort. I synnerhet nu när julafton ändå ska spenderas här hemma hos oss. Men, det löser sig säkert. Jul blir det oundvikligen i vilket fall som helst.

Efter lite strul med defekta transformatorer och sladdar som inte räcker till så är även det Johanssonska hemmet adventspyntat. Inte julpyntat, det är ju inte jul förrän om flera veckor :-D Datumljuset blev påtänt igår, med stooooor försiktighet eftersom detta årets arrangemang har en del brister på stabiltetsfronten.














I söndags var vi också bjudna på adventsfika hemma hos Sandra, Kalle och Melvin. Lilleman fick sin första adventspresent :-) och vi andra åt så mycket kakor och bullar att det räcker för ett år framåt.


Skyltsöndagen sedan inne i sta'n var väl... ingen höjdare. Det var absolut mysigt på torget med de små bodarna och stånden runt den nya "Is-ormen", som inte var riktigt färdigfrusen tyvärr, men för lite juligt. Bara kallt :-D

Hemkörda glöggen? Jo den var fin den :-) Aldeles sådär lagom. Lagom söt, lagom stark, lagom kryddig. Vi lär inte dricka upp allt i år, så julen 2015 kan vi förhoppningsvis avnjuta en lagrad variant.

lördag, november 29, 2014

Spänningen stiger!

Imorron är det dags!
Jodå, vi har provsmakat någon enstaka droppe. Men inte druckit den på riktigt så att säga.

















Igår hade vi julfest med jobbet. Eller, julfest och julfest... egentligen var det en möhippa för en kollega som gifte sig nyligen. Överraskad skulle hon bli och överraskad blev hon! Och glad :-) Vi drog till Utmaningarnas Hus i Malmö för lite lek på dödligt allvar avdelningarna emellan, kan man säga, och därefter käk och sedvanligt flamsande och flabbande. Kul! Och mitt lag fixade en cell som inte så många fixar plus att vi lyckades på första försöket i en som de flesta behöver en del försök på sig i. Trots en man mindre än övriga lag (nej okej ett lag till var lika få) blev vi tvåa faktiskt :)
Jag och en annan tjej drog sedan vidare till en pub i stan för lite snack om ditten och datten. I säng var jag halv tre ungefär... och när jag tänkt följa med maken till bowlinghallen strax efter åtta i morse så var jag inte så pigg, om jag säger. Så jag hoppade över den biten.

Nåt jag såklart INTE kunde hoppa över var adventsförberedelserna. Nu är stakar, slingor och stjärnor redo att tändas imorron bitti, och adventsljusstaken med 4 ljus likaså, Lite andra nya ljusarrangemang har det blivit också, men sedan är det stopp. Det är INTE jul än! Bara advent. Viktigt det där :-)













Jag önskar er alla en riktigt trevlig första advent!

lördag, november 15, 2014

Jag har en mycket viktig fråga.

Ni vet att man ibland till t ex bakad potatis eller en köttbit har aromsmör... alltså smör med någon form av smaksättning. Normalt sett får aromsmöret sitt namn efter den mest framträdande aromen, men lyssna här. Det finns en variant av aromsmör som smaksätts med rödlök och rödvin. Rödlöken får "svettas" lite och sen kokas rödvinet in lite i taget, detta får sedan svalna och blandas med smör och allt rundas av med salt och peppar. Jag har kollat minst tio recept där förhållande mellan mängden rödvin och rödlök är samma... men i vissa av dem kallas det rödvinssmör och i vissa rödlökssmör. Why??? I ask. Why??? DET är min viktiga fråga.

Å andra sidan. Skulle ni ha det rätta avgörande svaret så lär jag väl inte komma ihåg det tills nästa gång ändå, ty minnet är inte vad det borde vara. Hårddisken är nog full. När jag kikade igenom telefonen idag såg jag t ex en jobbtoa-selfie som jag inte ens minns att jag tog ;-)

Annars? Tja, det är lördagkväll och middagen är intagen. Uppkrupen i TV-soffan sitter jag och väntar på att fotbollen ska börja. Ljusen från 80-talsfesten får sprida stämning och hemskt gärna ta slut fortare än kvickt för de passar inte riiiiiktigt in sådär egentligen (och i synnerhet inte bland adventsljusen som snart ska fram) men att kasta halvbrunna ljus går såklart inte för sig. 


Advent ja, bara två veckor kvar innan glöggen ska provsmakas. Spännande!!





lördag, november 08, 2014

Teamwork.

Simon upptäcker. Peter fångar eller jagar ut. Jag gastar och ger instruktioner på avstånd, från ett annat rum, med stängd dörr mellan. Det är teamwork det. I alla fall när det Johanssonska hemmet får besök av herr eller fru mus. Jag hade gått och lagt mig för länge sedan när jag igår hörde Simon i soffan utanför. "Men pappa, det är en mus här inne!" Först trodde Peter inte på honom, och hade det varit en mus här hade Simon omöjligt kunnat se den för han var så djupt försjunken i iPaden... men jodå, han har split vision han :D Med tanke på sommarens musjakt i sommarstugan när pappa och Peter höll på i flera timmar innan musen gick en våldsam död till mötes såg jag framför mig en lång sömnlös natt. Men säkert mycket p g a mitt gastande innifrån sovrummet :-) så fick Peter snart musen att springa ut i friheten igen... Som sagt, teamwork :-D Och jag är glad att det denna gången inte krävdes några dödsoffer.

Nu är det bara 3½ h kvar tills 80-talsfesten drar igång och jag sitter fortfarande och redigerar spellistor. Det är ett hårt jobb, men någon måste göra det. Ja verkligen måste, eftersom den ursprungliga spellistan är 14 h lång och jag tror inte gästerna tänkt stanna till 7 imorron bitti. De FÅR gärna, men jag tror inte de vill ;-)

På tal om fest så har jag återstiftat bekantskapen med en tjej jag delar lite ungdomssynder med ;-) Bl a en fest hemma hos mig när päronen var bortresta, en fest som inte riktigt gick som den skulle... inte hela vägen. Och det var inte främst p g a de kompisar jag bjudit hem, utan i första hand p g a de som liksom kom ändå... Det slutade i alla fall med inbrottsförsök i och skadegörelse av barskåp, makaroner på gräsmattan, lök i duschen och lite annat smått och gott. Och som pricken över i: ett av vin helt dränkt garagegolv. Jag begriper inte varför jag inte hade fest fler gånger så länge jag bodde hemma :-D

Som tur är så är både jag och vännerna lugnare nu för tiden. För det mesta i alla fall. Jag återkommer imorron ;-)

onsdag, november 05, 2014

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga...

... till mitt försvar. Jag KAN säga att jag haft fullt upp och inte hunnit, men det vore en lögn. Jag skulle också kunna säga att det inte hänt nåt alls och jag därför inte haft något att blogga om, men det vore inte heller sant. Möjligen kan detta fungera som ursäkt: Jag har skapat en så lååååångt 80-talsspellista på Spotify att appen tar upp väldigt stort utrymme på min telefon, vilket ger mindre utrymme för bl a foton, vilket i sin tur resulterat i att jag dels låtit bli att ta foton många gånger och dels raderat för snabbt andra gånger. Ja, den får fungera, det är Ozzys fel! Ja, telefonen alltså. Han heter ju så. Kanske är han extra snål med utrymmet eftersom han anar att han snart blir utbytt...

Nåväl, köksön är i alla fall invigd på riktigt. VIP-gäster var mina päron och det serverades krustader med räkröra resp. vegetarisk röra, crostini med tonfiskröra samt skumpa. Givetvis.



På lördag är det dags för en mer storskalig festlighet: 80-talsfesten!! Som jag pratat om i minst 10 år och som nu till slut ska bli av. Det ska bli intressant att se hur gästerna ser ut ;-) Jag skrev inbjudan att utklädnad och så var frivilligt och annars inte behöver vara nåt stort eller avancerat men vet att några i alla fall gått all in :-D Ja några fler förrutom jag själv då. 
Och så blir det givetvis 80-talskäk, massor av nostalgimusik och lite lekar/tävlingar och aktiviteter med anknytning till årtiondet vi älskar att hata.

Liten sneak peak av min färgpalett:

Nog för att jag fortfarande håller min icke-helsvart-policy, snart 6 veckor nu, men SÅ färgglad brukar jag vanligtvis inte vara ;) Inte riktigt.

På tal om 6 veckor... så länge ska årets glögg jäsa och bör vara klar lagom till första advent. I år är den satt från grunden av svagdricka, potatis, jäst, socker, russin och kryddor. Garderobsglögg kallas det populärt, men då jag inte var sugen på att ha glögglukt i alla kläder så blev det i stället badrumsglögg. Vilket har positiva bieffekter, enligt säkra källor. Tydligen hjälper glöggen effektivt till att neutralisera oönskade odörer vid toalettbesök :-D Man kanske skulle sätta en laddning till? En duschrumsglögg? (Duschrummet är, för er som inte håller den kollen av sunda skäl, "min" toalett). 

I tidigare inlägg skrev jag bl a om neurografiundersökningen och mina tankar kring resultatet. Nu vet jag... signalerna går inte fram som de ska i vänsterhanden och man tror att en nerv är klämd. Jag har hunnit med ett första besök hos handkirurgen och han kunde efter diverse testande utesluta att problemet kommer från nacken, och det känns positivt. Nu ska jag testa en grej med armbågen och sen stämma av om en dryg månad, har det inte gett nån effekt blir det operation. Men har jag riktig riktig tur kan jag alltså slippa. Jaja... när sjutton hade jag tur senast??

torsdag, oktober 16, 2014

Receptdax.

1 styck köks-ö med förvaring
pris: ca 5½ tusen svenska kronor
Tidsåtgång: ca ett dygn för två normalhändiga personer, inklusive pauser för sömn, mat, dryck och meningsskiljaktigheter kring ritningen, exklusive tid för inköp.

Ingredienser
1 Malm-byrå med 4 lådor, höjd 100 cm, bredd 80 cm, byggsats
träskiva, minst 1 cm tjock, i samma storlek som byråns bakstycke
4 st Ingolf barstolar, höjd 74 cm, byggsats
1 st stödben, reglerbart 70-107 cm.
bänkskiva i ek, bredd 61 cm, längd minst 210 cm
1 rulle tapet
möbeltassar
tapetklister
diverse verktyg och skruvar

Steg 1: inköp. Stor bil och starka armar rekommenderas. Inköpsrundan avslutas lämpligen med en mjukglass vid utgången på IKEA.

Steg 2: montering av byrå. Rekommenderade förfriskningar: rödvin. EJ rekommenderat tilltugg: chilinötter. Chilinötsflottiga fingrar gör sig illa ihop med hanterande av diverse verktyg.
OBS: medföljande bakstycke utesluts, använd i stället träskivan som extra stabilisator.














Steg 3: Mät upp hur "bred" bänk/bordsyta ni vill ha, glöm ej eventuellt "utstick" framåt. I detta utförande är bredden105 cm, Mät upp noga och såga till bänkskivan i 2 lika långa bitar. Total bredd blir då 61x2=122 cm. Snygg matte va?? Passa in skivorna noga och skruva fast i byråns ovandel. Lämpligen underifrån! Från byråns insida alltså. Slipa till skivans kanter så de blir smått rundade och ger ett mjukare intryck. Vätskebalansen regleras lämpligen med alkoholfri dryck.

















Steg 4: Fäst stödbenet i skarven mellan bänkskivorna, några cm in från skivornas ytterkant, så att båda delarna får lika mycket stöd. Ev. litet mellanrum mellan stödben och golv kompenseras lämpligen med möbeltassar.

Steg 5: tapetsera baksidan av byrån. OBS! Råka inte tynga dig på bänkskivan innan du kontrollerar att du utfört steg 4 eftersom stödbenet annars ännu inte är monterat.
Steg 6: montering av stolar. Stort mått tålamod erfordras p g a vissa skruvars otympliga placering. Valfri dryck. Chilinötter är dock fortfarande portförbjudna. Glöm ej möbeltassar!

Steg 7: testa er fram till den ultimata placeringen av ön.
Klart!!











Steg 8: fira med en extra god första måltid vid er nya fina köksö!



















Som extra bonus i just vårt kök: tack vare förvaringen i ön behövs inte längre den mindre byrån vid väggen i köket. Så äntligen fanns ett bra ställe för ett vinställ i köket. Sagt och gjort, vinhyllan som mellanlandat i vardagsrummet bor nu i sin rätta miljö. Bingo! Och skål!

lördag, oktober 11, 2014

Tänt var det här!

Fast inte i Svedala...

Meningen var att både jag och Peter skulle spela match i Svedala idag, en match som tar dubbelt så lång tid eftersom de bra har 6 banor så 8-mannamatcher får spelas i 2 omgångar. Därför fick vi också tacka nej till ett snabbt påkommet födelsedagsfirande ikväll, det skulle bli för ont om tid. Men så laddades hela Svedala ur och strömmen beräknas inte åter förrän imorron, så någon match blev det ju då inte. Snabbt tackade vi ja till födelsedagsfirandet ändå, körde till sta'n för att fixa presenter, och kom hem med en bänkskiva för 1600 spänn. Den sista huvudkomponenten till köksön som nu äntligen ska byggas ihop. Härom dagen köpte vi byrå, barstolar och stödben.

Dock blev det hela lite dyrare än vi budgeterat med, och vi hade egentligen tänkt köpa lite pö om pö för att inte behöva röra sparpengar, men ibland blir det inte som man tänkt. Det blir kyl- och frysrensning resten av månaden, och ungefär noll nöjespengar fram tills 80-talsfesten. Blir bygget bara bra så är det värt det :)

Liten före-bild då...

På tal om byggande; på IKEA härom dagen köptes förresten årets första julgrej. Simon ville absolut ha en pepparakshus-byggsats. Ni som vet hur mitt hemmabygge blev förra året förstår nog honom :-D

måndag, oktober 06, 2014

2 veckor!

Så länge har jag varit ute ur garderoben. 2 veckor. Och fortfarande inget återfall, fortfarande ingen helsvart dag. Klädmässigt alltså.
Nya röda favorit-topen funkar till jeans också ;-)



















Igår blev det en återförening av delar av partygänget ;-) Vi fick äntligen till en träff med Marlene + bihang. Det var alltför länge sedan.



















Och i fredags gick vi all in med både restaurangbesök och bio.

Filmen var en önskan från Simons sida, Min så kallade pappa med bl a Michael Nyqvist. Och jag kan rekommendera den. Det innehöll många komiska poänger men samtidigt fanns den allvarliga undertonen ständigt närvarande. Inte minst gör Nyqvist en lysande rolltolkning av skådisen Martin som söks upp av sin vuxna dotter, drabbas av en hjärnblödning och förändras både i personlighet och i minnet.

Härligt i alla fall att slippa laga middag två dagar i rad :-)








Bowling har det också hunnits med. I lördag stannade jag i sängen halva dagen medan Peter var i Staffanstorp för två matcher med A-laget. De vann båda... fast de spelade uselt... Men, det är okej att spela kasst när motståndarna spelar ännu kassare! (nutida bowlingordspråk) Och idag lyckades B-laget, med mig som aktiv del andra halvan av matchen, äntligen vinna en match efter tre raka oavgjorda denna säsongen. Inte var det tack vare mig, som vanligt, men trots allt är det viktigaste inte att kämpa väl utan att vinna! Visst är det väl så det heter?

Mitt projekt för veckan: försöka lära mig att koppla aaaaav! Inte fysiskt, det är jag skitbra på, utan mentalt liksom. Sådär inuti... Ge mig tid att andas klart ett andetag innan jag påbörjar nästa. Ta en dag i taget och inte grubbla på det jag ännu inte kan påverka. Tillåta mig att klappa mig på axeln för det som jag gör bra och inte bara banna mig för det som funkar dåligt. Konsekvenstesta innan jag direkt utgår från det värsta. Sådana där grejer... Och på tal om att utgå från det värsta så ska jag på tisdag få svar på vad neurografin av mina händer visade, om nervsignalerna går fram som de ska eller ej. Som vanligt vet jag inte riktigt vilket svar jag vill ha, jag menar helst vill jag ju att händerna ska fungera ordentligt och att inget är fel... men de lär ju knappast bete sig som de ska bara för att denna undersökningen inte kunnat påvisa något. På så sätt är det bättre om de hittat nåt tokigt, så länge det är hyfsat lätt att åtgärda och inte är nåt direkt farligt. Så, nåja, det ger sig väl.

Ja just det, på onsdag efter jobbet ska jag till ortopedteknikern för andra gången och få mina stoppa-in-tårna-i-så-de-inte-lägger-sig-omlott-inlägg. Spännande värre!












tisdag, september 30, 2014

Dags att beställa nya visitkort.

Jennie Johansson
leg. förskollärare

Ja till slut kom så legitimationen. Att det tagit tid får jag och skolverket dela ansvaret för. Och det borde rimligen inte varit något problem att få igenom det, högskolan var noga med utformningen av kompletteringsutbildningen såväl som dokumenten till Skolverket, men man ska ju inte ropa hej förrän man är över ån. Hej!

Så vitt jag vet har utbildningen fram tills i somras åtminstone bara gått just i Malmö, och utifrån vad jag minns var det bara jag i klassen som hade min typ av grundutbildning. De övriga hade inriktningar mot skolan, eller kombinerad skola och fritidshem, men jag tror ingen mer än jag gick den gamla Barn- och ungdomspedagogiska utbildningen med inriktning mot fritidshem på typ stenåldern. Så mitt ärende var väl inget standardärende direkt. Jag förväntade mig en förskollärarlegitimation och behörighet för skolformerna förskoleklass, förskola och fritidshem (fritidspedagoger har dock ingen egen legitimation). Och det fick jag. Men jag har även fått en lärarlegitimation med behörighet för flera ämnen i årskurs 1-6 (bild, biologi, musik, samhällskunskap och svenska) och för idrott & hälsa i årskurs 1-3 trots att jag aldrig haft egen undervisning där utan enbart samverkan mellan skolan och fritidshemmet. Som grädde på moset har jag getts behörighet för biologi, samhällskunskap och svenska på KomVux grundnivå. Jag vet inte riktigt hur de resonerat utifrån mina studieintyg och kursplanerna, och jag lär aldrig ens försöka få jobb som lärare i skolan, men det ser ju tjusigt ut ;-)

Laminera? Rama in? Hänga på hedersplatsen i vardagsrummet?




Och så var det dags igen.

Människan visar sig från sin sämre sida. För 20 år sedan inträffade en katastrof där över 800 människor omkom och bara 137 överlevde, på en sjunkande färja blev många panikslagna, många handlingsförlamade, många gav upp och väntade in döden, många bestämde sig för att kämpa för sitt liv med varje fiber av kroppen och en liten del lyckades med det... Många förlorade sina familjer, sina vänner, sina kollegor. Många förlorade sin livsdröm. Och nu, 20 år senare, sitter svensson tryggt hemma i sin soffa och dömer överlevande för hur de agerade då i katastrofens stund. Dömer överlevande för att de inte nu lever med dåligt samvete för att de klarade sig. Menar att "sådär hade jag aldrig gjort, jag hade minsann..." Frågan är om det är empatilöshet eller ren dumhet.

Jag försöker ju då visa mig från min bättre sida. I alla fall min färggladare sida. Och sedan förra inlägget har jag faktiskt inte varit helsvart en enda dag varken på jobbet, hemma eller vid socialt umgänge. Mina nya röda rutiga leggings och den knallröda topen, inte ihop dock, är favoriter för tillfället.





















Idag har jag förrutom min egna energilöshet dessutom ett hemmavarade barn att VABa del av dagen för och det är väl tur att Internet finns... så jag kan roa mig med diskussioner om gästhanddukens vara eller inte vara, om rätten att skrapa lacken på bilar man tycker har parkerat på fel ställe, om hurvida det är respektlöst eller ej mot sina bekanta att inte ta med sig sina använda mensskydd hem igen därifrån, om det är ett större svek att göra slut med sin partner än att vara otrogen mot den, om ordet hen, om det är okej att mot barnets vilja snagga av dess långa hår för att h*n fått löss o s v. Men den viktigaste och största nyheten på länge måste vara att trillingnöten försvinner ur Aladdin-asken. Det är upprörande. Jag känner mig kränkt! Aladdinasken har ALLTID haft trillingnöt i sig. Får vi inte ha några traditioner kvar alls? Och vadå hallonlakrits? En tydlig flirt med invandrarna... Marabou är väl svenskt?? Nej jag känner knappt igen Sverige längre...

(Om jag någonsinn använder mig av ironi? Vad tror du?)

Nr 4 av "5 av varje - Rockiga bidrag i Melodifestivalen och ESC".

 Jag får väl bli klar med detta ämnet nu när vi går in i adventstiden och det snart är jul 😉. Wig Wam bildades i Halden i Norge 2001, men ...