Lucka 25 och så vidare då?

Julen är ju faktiskt inte slut för att julafton är det. Jesus har ju inte ens haft födelsedag då! Eller, nu hade han av allt att döma inte födelsedag i december ö h t utan en helt annan del av året men juldagen är ju den dagen som ska symbolisera hans födelse. Så, nu har vår krubba befolkats lite mer. Josef och Maria är anlända, Jesusbarnet är fött och ängeln har börjat vaka över stallet.

Stall förresten... det sägs inte rakt ut i Bibeln att Jesus föddes i ett sådant. Det står bara att han lindades och lades i en krubba. Att det handlar om ett stall är ett senare antagande av samma typ som det att de vise männen var tre till antalet för att det nyfödda barnet fick tre gåvor.

Jesus föddes enligt julevengeliet "Den helga natten" mellan 24 och 25 december. Och de tolv heliga dagarna sträcker sig från 26 december till och med Trettondagen 6 januari.

26 december är ju annandag jul och helt utan kristlig anknytning har den i modern tid angett starten för handelns mellandagsrea. De senaste åren har det dock blivit ganska vanligt att rean startar redan på juldagen i vissa typer av affärer även om en stor del av detalj- och fackhandeln fortfarande håller stängt den 25:e. Jag har själv hållt mig långt ifrån alla köpcentrum men däremot handlat en försenad julklapp till mig själv på Apoteket Hjärtat. Med hjälp av ett prisvärt paket, rea och extra rabbat via kupong kunde jag köpa fyra delar av den hudvårdsserie jag använder för ungefär hälften av det normala priset separat

Sonen som blivit ruggigt rik i jul vill förståss kika på lego nu i rea-tider, men den biten får hans pappa ta med honom imorgon. Det har mitt energikonto absolut inte råd med, i princip samtliga uttag därifrån går till nyårsförberedelser. Som t ex idag när jag utövade den mycket ansträngande sysslan att visa för maken vilken bordsduk han skulle stryka 😊. Men, jag har faktiskt gjort något mer konkret också: jag har gjort två sorters godis. Inget avancerat, men ändock.

Annandag jul är en av de dagar vi svenskar äter mest pizza förrutom nyårsdagen som står i en klass för sig. Men vi åt pizza igår, hemmagjord och animaliefri. Idag var min middag samma som min frukost och min lunch: ris a la Malta med mandarinklyftor. Gött!

Imorgon börjar allvaret igen för maken i form av jobb. Sonen har nästan två veckors ledighet kvar och jag... tja jag har det som jag har det. Lille julafton och julafton verkar ha varit de allra sämsta dagarna under denna svacka, så ruggigt usel tajming kan man också ha 😔, och jag känner mig nu på uppåtgående. Vilket innebär en stor risk för övertrassering av energikontot eftersom jag ju VILL så mycket. Så, jag måste påminna mig själv om att göra de där små små uttagen därifrån och vila emellan för att inte krascha helt igen. Idag påminnde dock kroppen mig själv, efter lugna besök i två nästan folktomma affärer och en liten bilfärd dit och hem däckade jag i sängen tre timmar. Det är till stor del därför jag sitter här mitt i natten och bloggar ( i skrivande stund är klockan kvart över två), sömnen hamnade helt ur fas. Men det är nog snart dags att försöka locka hit John Blund.

En god fortsättning på julen, som alltså inte är slut 😊, önskar jag er!

Lucka 24: Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul.

Men varför gör de det? Varför sitter varenda (OK, inte riktigt då) svensk så länge de kan minnas vid TVn mellan kl 15 och 16  på julafton och ser i stort sett samma Disneyfilmer år efter år? Filmer varav de flesta inte ens handlar om julen? Vem kom på den idén och varför?

Jo först sändes From All Of Us To All Of You veckan före jul i USA som en del av serien A Wonderful World Of Disney. Detta var 1958, Benjamin Syrsa och Tingeling presenterade programmet i sällskap av Walt Disney nedkryt så han rymdes på spiselhyllan. Två år senare sändes det i svensk TV på julafton och har gjort så sedan dess, ursprungligen med samma innehåll som sin förlaga men 1966 började det ändras och anpassas i den svenska versionen. Jag har inte hittat nåt bra svar på vem det var vi har att tacka, eller skylla, för att idén med programmet kom hit. Och konstigt nog har jag inte fått uppslag om konspirationsteorier och så heller. Så antingen är jag usel på att söka information för närvarande eller så är det en väl bevarad hemlighet hur det hela gick till. Men, svaret på varför det är just Bengt Feldreich som gör den svenska berättarrösten och även dubbar Benjamin Syrsas sång där i slutet vet jag. Han var helt enkelt SVTs julvärd på den tiden, från 1959 till 1971.

En ung Bengt Feldreich.

Dagens barn är vana vid att det visas tecknad film på någon eller några av alla TV-kanaler i princip dygnet runt, men så var det inte då för nästan 60 år sedan (nej inte ens när unga jag var barn). Då var tecknad film något ovanligt, i synnerhet Disney som stod i en särklass gällande kvaliteten, och det i kombination med att familjerna samlats och kunde titta ihop skapade antagligen programmets stora popularitet. Och den håller i sig än idag. Trots den stora förändringen i TV-utbudet är detta ett av de mest sedda programmen varje år, det får ses som ett starkt bevis på vilken makt nostalgin kan utöva.

En del filmer har alltså bytts ut under årens lopp, och en del har fått smaka på saxen för att de antingen varit för långa eller innehållit scener som ansetts olämpliga p g a våld eller negativa stereotyper kring folkgrupper. T ex kom inte filmen om Plutos julgran förrän 1967, försvann under några år och återkom på 80-talet. Kalles Nötkrig som i samband med Vietnam-krigets upptrappning ansågs lite väl magstarkt då Kalle klädd som tomte bland annat jagade Piff och Puff med skjutvapen togs bort 1967, och ersättaren Kalle Ankas krig mot myrorna fick bara vara med i 4 år innan även den togs bort p g a protester om rasism och fördomsfullhet.

Ur Kalles Nötkrig

Lite intressant kuriosa: 1982 byttes filmen med Tjuren Ferdinand ut mot Den fula ankungen, men det blev så stora protester att den till slut visades efter ordinarie program efter bland annat krav på TV-chefen Sam Nilssons avgång. Han menade på att de såg programmet som riktat till barn i första hand, att många av dem önskat en förändring och att protesterna främst kom från vuxna. Året därpå hade dock Ferdinand återfått sin plats. Och den kortlivande filmen Kalle Ankas krig mot myrorna sägs ha varit inspirationen till gruppnamnet Hoola Bandoola Band, de påstås ha tagit sitt namn från myrornas stridsrop för att visa sitt stöd för dem i kampen.

Även i Danmark, Norge och Finland visas Disneys julshow, fast inte med riktigt samma innehåll som här.

I år såg dock inte jag på det, det är nog första året ever. P g a en uselt tajmad svacka i mitt mående blev mitt julaftonsfirande stympat både i början och slutet, och att se programmet här hemma i sängen när resten av familjen samlats någon annan stanns hade bara känts alltför sorgligt.

(Men, det ska tilläggas att det blev inte bara kattskit av min julafton utan jag kunde till slut vara med ca 4 h i mitten med julklappsutdelning, mat och klapplek. Plus några små halvliggande och liggande pauser. Så ni behöver inte tycka alltför synd om mig)

I år inföll julafton en söndag vilket innebär att det även var fjärde advent. Detta betyder att adventstiden i år var så kort som den kan bli. Eva, den andra människan i Bibeln, har namnsdag.

Lucka 23: uppesittarkväll.

För egen del är det snarare uppeliggarkväll eller t o m nerliggarkväll  g a den hälsomässigt sämsta julstarten så långt minnet räcker men nu ska jag inte vara ego. Så uppesittarkväll it is. Kvällen som för många blivit synonymt med BingoLotto på TV eller någon av dess konkurrenter, julklappsinslagning, rimmande, grötkokning och skinkgriljering. En julvaka kan man säga.

Förrutom uppesittarprogrammen med underhållning och rimstuga med kändisar av varierande dignitet visar de flesta kommersiella kanaler någon form av film med julanknytning. Ett päron till farsa firar jul, Ensam hemma, Bad Santa, Grinchen - julen är stulen o s v. Ja även t ex första Die Hard-filmen har fått julfilmsstatus då den utspelar sig just under julhelgen. Här får ni ett medley av 33 julfilmer på drygt 2 minuter 😃:


Ordet uppesittarkväll har dock inte alltid satts i samband med dagen före julafton. 2 september 1967 sändes t ex Uppesittarkväll inför dagen H med Lennart Hyland som programledare. Och dagen H var alltså högertrafikomläggningen.

Kärt barn har många namn sägs det, det gäller även den 23 december. Och idag är det lille/lilla julafton, eller bara lillejul. Da'n före doppareda'n. Eller bara, om man är lat, dan före dan 😁.
Det är dock inte Dan som har namnsdag utan Adam. Vår drottning fyller år och det är allmän flaggdag.

Dessutom är det Japans nationaldag. Bara en så'n sak.





Vad gör då jag på Japans nationaldag i år? Inte mycket, kan man säga. Kroppen är helt slut och jag undrar hur jag ö h t ska palla duscha och klä på mig hyfsade kläder imorron. Jag har dessutom julklappar kvar att slå in. Men hey, det är ju hela 15 timmar tills det behöver vara klart... Jag har i alla fall kokat mig lite risgrynsgröt och avnjutit första tallriken ihop med saftsås. Gött!

Och nu kollar jag på när familjen Griswold firar jul, för ungefär trehundrafemtiofjortonde gången.

Lucka nr 22: (Håll för näsan nu...) Brunkålen!

I hate bruna bönor säger Stig H Olsson. Det instämmer förvisso jag i, men jag säger också: I hate brunkål. Ska ärligheten fram minns jag inte hur det smakar, jag har inte ätit det sedan jag var barn men minns att jag tyckte det var... så långt ifrån min smak som man kan komma. Kan man säga. Men varje år så påminns jag om hur det luktar! Och sedan den jul för länge sedan då jag faktiskt var gravid och höll på att vända ut och in på magen när Peter satte igång i köket så är det nästintill outhärdligt. Ikväll är det dags igen, och hade jag varit frisk eller åtminstone haft en hyfsad period hade jag placerat häcken på krogen hela kvällen, gått på efterfest, däckat på nån soffa och inte kommit hem förrän huset är utvädrat imorron förmiddag. Men nu är läget inte riktigt så, så jag får helt enkelt stå ut. Kanske doppa tamponger i ättika och stoppa i näsan?

Brunkål är gjord på helt vanlig vitkål som blir brun för att den tillagas så länge plus att sirapen hjälper till att göra den mörkare, jag var nog vuxen innan jag fattade att det låg till på det viset 😄.  Att det inte fanns nån växt som heter just brunkål alltså. 

Brunkålen är vanlig på julbordet främst i södra Sverige. Ja det var här i Skåne som någon först lyckades/råkade komma på något så... så... icke-gott. I gamla tider frästes kålen i ister och man spädde med skinkspad. Idag är det vanligt att man använder t ex rimmat sidfläsk för att få både saltet och fettet, men många gör också med smör/margarin och buljong vilket gläder de vegetarianer som till äventyrs gillar den bruna sörjan. Längre upp i landet är det vanligare med rödkål, som görs på just rödkål. Faktiskt 😊. Och i bland annat Halland äts långkål som görs av grönkål. Och för att ingen ska kunna undgå stanken av kål (ja jag tror bara det är därför) så åtefinns brysselkål, eller rosenkål,  på många julbord också. 

Idag 22 december, da'n före da'n före doppareda'n, har Natanael och Jonatan namnsdag. Natanael sedan år 1901 men Jonatan flytades hit så sent som 2001. Denna datum 1990 svärs Lech Walesa, grundaren av fackföreningsrörelsen Solidaritet och tidigare mottagare av Nobels fredspris, in som Polens president.

Lucka 21: julkrubban.

Urkrubban, krubban av alla krubbor, Krubban med stort K utgörs av fem brädbitar av bok som placerats ut i Rom på 300-talet. Brädbitarna sägs vara rester av den krubba Jesus lades i när han fötts i stallet i Betlehem och de enda som finns kvar efter att örviga delar tidigare förstörts. På platsen står än idag kyrkan Santa Maria Maggiore.

Santa Maria Maggiore i Rom

Julkrubban som sed är förknippad med den romersk-katolska kyrkan. På juldagen 1223 hade den helige Franciskus av Assisi ställt upp en krubba med hö i skogen och denna visade han upp för folket i samband med att han höll mässa. I krubban fanns dock varken Jesus, Maria eller Josef utan en oxe och en åsna. När krubborna spreds till andra ställen präglades de länge av landskapsbilden och lokala företeelser, först långt senare kom krubborna att innehålla de figurer vi idag känner igen som dem heliga familjen, herdarna och de vise männen. Första skildringen av en krubba i Sverige kommer från ett högborgligt hem i Göteborg kring 1870.


I bland annat Svenska kyrkan fanns på 1800-talet ett motstånd mot krubborna då de sågs som katolska och de var under en tid också förbjudna i protestantiska kyrkan. Men 1906 möter vi för första gången en julkrubba i kyrklig miljö, och numera finns de i nästan varje svensk kyrka.

Och apropå de vise männen så klargörs det faktiskt inte i Bibeln att de är tre till antalet, det har bara antagits så eftersom Jesus gavs tre gåvor. Och stjärnan över Betlehem som sades ha väglett dem till krubban i Betlehem är det enbart evangelisten Matteus som skriver om.

I vårt hem finns också en julkrubba och det har hänt mystiska saker i anknytning till den. Bland annat så försvann Josef för ett gäng år sedan. Julen därpå dök han upp igen men i stället försvann en av de vise männen. Och han återkom aldrig. Nu behöver det som sagt inte alls ha varit just tre vise män men det är ändå så traditionen har blivit så för ett par år sedan beslöt vi helt sonika att skaffa en ny. Och eftersom man inte bara kan köpa en ensam vis man utan får hela gänget på köpet så har vi nu några reservfigurer. Det är bara att hoppas att det är någon av de andra som försvinner nästa gång.

Än så länge är krubban glest befolkad, Josef och Maria har ju inte kommit fram än. Men det finns några djur, en herde och en ängel beredd att vaka över barn som måhända tänkt födas. Ljusslingor har de också i stallet minsann, de var lite före sin tid där i Betlehem.


21 december har Tomas namnsdag. Har ni hört talas om talesättet "Om Anders braskar Tomas slaskar" och/eller tvärtom? Det härrör från gamla bondepraktikan och utgår från att Andersdagen (30 nov) är kall blir det slaskigt och Tomasdagen och tvärtom. Detta datum 1898 uppräcker Marie och Pierre Curie grundämnet Radium. 21 december är även Hörselskadans dag och Alla broars dag.

Feldags-EFIT.

Egentligen var det dags för Ett Foto I Timmen i söndags. Men det glömde jag såklart. Så jag körde en igår i stället då jag faktiskt skulle göra nåt hyfsat vettigt för ovanlighetens skull. Och sen glömde jag publicera den... Men, bättre sent än aldrig?

Igår var det alltså skolavslutningsdag och p g a avvikelser från sonens normala morgonrutin och -tid så hade jag satt min telefon på ringning för att kunna stötta upp. Men, inte hade jag satt den på kl 5 inte... men det var då jag vaknade, och passade på att sätta luren på laddning. Vända mig om och koppla sladden i eluttaget orkade jag inte så powerbanken som låg i min handväska bredvid mig fick tjänstgöra.

Jag somnade i alla fall om igen och vaknade sen lagom för att hinna knäppa av ett foto på finklädde sonen.

Under tiden jag i smyg höll koll på att sonens kompis kom förbi och plockade upp honom i tid fick jag ett infall att göra tunnbrödskorgar för första gången. När klockan blev 8 hade jag hunnit testa tre olika storlekar och formar. Det där kan bli bra med nån god röra i, den största som serverad förrätt t ex. Men, hur sjutton äter man det??

Planen för dagen var att julpynta. Och då gardinerna sonen hade i sitt rum egentligen tillhör vardagsrummets julgardiner så behövdes nya i hans rum. Här klockan 9 hade jag, trots att jag är kort i rocken och har feta besvär med att stå på en pall eller trappstege, lyckats fixa det! Kan fälv!

Dessutom fick gardinerna godkänt av rumsinnehavaren senare. Vilken tur!

Gardinerna i vardagsrummet får dock maken fixa!

Gardinbyten är jobbiga grejer, så när den saken var avklarad var det dags för vila. Jag tänkte ligga där och ta igen mig tills sonen kom hem från sin avslutning. Men så ringde han och sa att han skulle följa med en kompis hem efteråt.

Jag beslöt då att stanna kvar i sängen ett tag till då jag ändå hittat en ställning som kändes bra för ryggen. Datorn var redan på plats så jag gick igenom mina julspellistor på Spotify.

Efter några timmars vila kände jag att jag inte kunde skjuta upp dagens göromål längre och strax efter kl 12 var granen klädd. Det var inte så jobbigt egentligen för ljusen sitter liksom fast i granen som maken ställt in kvällen före så det var bara övrigt pynt kvar. Men, min kropp är ju inte riktigt som den ska så jag fick fixa lite en kvart, vila en stund, fixa tio minuter till, vila igen o s v. Men till slut så. Jag hittade dock inte rätt kulor, jag hitta bara alla andra färger (röda, blå, lila, bruna), så i stället för vita och silvriga runda sådana är nu granen klädd i silverfärgade stjärnor och några fåglar. Men det blev bra det med!

Efter att ha ställt nån pyntgrej här och nån där och lagt undan det som ska hängas upp på väggen men som jag inte orkade fixa just då stängde jag igen julkartongerna för i år. Vi skulle verkligen behöva sortera i dem, och varje år säger vi "Nästa år ska vi....". Så även i år, det har blivit en viktig tradition tydligen.

Äta bör man, annars dör man. Som tur är hade jag en färdig lasagne i frysen. Den åts halvliggandes framför TVn.

Och så var jag tillbaka här igen, helt slut i både kropp och knopp. Sonen var fortfarande hos kompisen så huset var aldeles tyst...

... förrutom mina sporadiska snarkningar när jag somnat halvsittandes.

När jag vaknade igen var väl sonen hemma? Nope, fortfarande inte.. Jag beundrade min fina gran som jag ser en del av från min sängplats och somnade sedan igen.

Ungefär halv sju dök den förlorade sonen upp igen 😍 . Vi pratade en lite stund innan jag faktiskt för första gången såg början av Sleepless in Seattle.

C poo phan, she's up! Här håller jag på att dränka ett gäng tomteskallar med hallonknäcksmak i sprit. Det ska sedan utgöra basen i en julig likör. Spännande va?

Det är minsann inte varje dag man spelar spel mot både Jultomten och Rudolf!!

Strax före tio tog jag mig ett litet kvällsmål, därefter beslöt jag att för första gången på länge ta hjälp av medicin för att försöka få ordentlig nattsömn. Så detta blev sista fotot. Medicinen fungerade, en halvtimme senare sussade jag sött (?) och vaknade inte förrän 9 h senare.

Lucka 20: Blandad fakta om julen.

Det första julkortet skapades i England 1942. Världens största julkort vägde 2 ton. Världens minsta skrevs på ett riskorn till prinsen av Wales.

I Sverige och Finland var det förr dubbla böter för alla brott under julfriden.

Tomten måste färdas i 3000 gånger ljusets hastighet för att hinna dela ut julkappar till alla.

Julklappar har förresten delats ut i Sverige sedan 1600-talet. Då knackade givaren på fönstret eller dörren, kastade snabbt in klappen och sprang därifrån.  Det är i knackningen, eller klappen, som namnet julklapp har sitt ursprung.



Norska forskare har kommit fram till att Rudolf var röd om mulen p g a en parasitinfektion i andningsorganen. Hur han kunde flyga har de dock inte lyckats lista ut.
De flesta av tomtens renar har förresten mansklingande namn men är troligen honor eftersom hanarna tappar sina horn på vintern.

17300 är tomtens postnummer i Tomteboda.

Julgranen på Trafalgar Square i London som tänds under högtidliga former första torsdagen i december skänks från Norge och har så gjorts sedan 1947, denna gåva instiftades som tack för att Storbrittanien hjälpte Norge under andra världskriget. Granen står kvar till Trettondagsafton, då tas den ner och återvinns genom att bli till flis och jord.

Juldagen är enligt ett företag som analyserat Facebook-inlägg den dag då minst antal par gör slut. Det är däremot extra vanligt att göra slut två veckor dessförinnan.

Julen är den tid på året då det köps flest diamanter. Trots att många gör slut två veckor innan alltså 😏.

Det finns två öar som heter Christmas Island. En ligger i Stilla havet och den andra i Indiska Oceanen.




20 december har Israel och Moses namnsdag och det är Svenska Akademiens högtidsdag enligt beslut av Gustav III. Peps Persson fyller 71 år idag, O boy! Det är även Internationella mänskliga solidaritetens dag.

20 december, det var igår det. Och igår var det skolavslutningsdag vilket i vårt hem betyder julpynts- och granklädnadsdag. Mer om det i ett senare rafflande inlägg... eller, ta bort ordet rafflande men resten stämmer!

Lucka 19: senapen.

Vad vore ett julbord utan senap? Som Helan utan Halvan, som julafton utan Kalle Anka, som NCIS utan Leroy Gibbs och som Johanssons julfest utan frågesport. Helt otänkbart med andra ord. Själv har jag den att doppa mina korvbitar och vegejulbollar i. Ja även som ingrediens i bollarna, det är bl a det som gör dem juliga.

Senapen var från början en medicinalväxt och man har kunnat härleda den till Indien 3000 år före Kristus. Även långt senare folkmedicin i stora delar av världen användes den som behandling av bl a matsmältningsproblem och hicka, och ett senapsgrötsomlag sades öka blodcirkulationen och därmed lindra smärta. I Sverige såldes så sent som på 50-talet linement innehållande senapsolja. Även om senap numera främst ses som livsmedel och säljs i matvarubutikerna saluför många apotek fortfarande sin egen julsenap.

Troligen var det romarna som började började använda fröna i matlagning och även att göra senap som vi idag känner till den. Det finns bl a beskrivet hur man runt sekelskiftet 300/400 använde senap att griljera vildsvin med, där har vi förlagan till vår julskinka! Senapen som smaksättning och såsaktigt tillbehör spred sig till bland annat Frankrike varifrån vi sedan snappat upp den. Senap var dock en dyr krydda och förekom här främst i de högre samhällsklasserna en bra bit i på 1900-talet. Med undantag för Skåne som tillsammans med Danmark konsumerade senap i större mängd redan tidigare. Riktigt uppsving fick senapen på 50-talet då man lanserade den som tillbehör till varm korv.


19 december har Isak namnsdag, namnet finns i almanackan till minne av den andre av tre israelitiska patriarker i Gamla testamentet. Samma datum 1996 skriver Sverige under Schengenavtalet om passfrihet. Och för precis ett år sedan blir Donald Trump formellt vald till ny preseident i USA efter att elektorskollegiet lagt sina röster.

Lucka 18: julmusiken.

Det finns en herrans massa julskivor ute i handeln, och spellistor på Spotify för den lite mer moderna, med allt ifrån operasångare och dansband till rapartister och pojkband, allt ifrån psalmer och folkliga visor till hårdrockslåtar och ironiska julskildringar. Man skulle ju därför kunna tänka sig att den julanknutna låtskatten vore enorm. Men ska sanningen fram så består en stor del av stommen av en mindre samling musikstycken och låtar som gjorts i otaliga olika tappningar. Gränsen för vad som anses OK att göra med en klassisk julsång verkar förskjutas år för år och en metal-version av en julpsalm höjer numera inte på så hemskt många ögonbryn även om det nog morras en del i smyg.

Mest spelade av de svenska jullåtarna är enligt Stim, musikskaparnas organisation, Mer jul med Adolphson & Falk. Den låten var egentligen tänkt som en del av ett radioinslag i programmet Eldorado och skulle köras bara en eller två gånger 1981 men den blev alltså så mycket mer än så. Populärast av alla låtar på svenska radiokanaler till jul är dock Mariah Careys All I Want For Christmas. Jag hade gissat på Last Christmas med Wham, men då hade jag alltså haft fel.

Till julmusiken hör också de sånger som sjungs vid ringlekar och annan dans kring granen, även om många av dessa även sjungs till midsommar, som Räven raskar över isen och Vi äro musikanter t ex. En tidigare variant av den förstnämnda finns beskriven i literatur redan från 1600-talet, och sångleken om musikanterna från Skaraborg finns med i publikationen Folklekar från Västergötland som kom 1908.





Mycket är som sagt upprepningar av samma låtar i många olika versioner, av varierande kvalitet vill jag säga, men då och då kommer det fortfarande nya pärlor. Min favorit från de senaste åren är denna från Kelly Clarksons julskiva Wrapped in Red (2013):


Och på tal om Kelly Clarkson är hon också inblandad i en av mina favoriter bland nyare versioner av gamla klassiker:


I kategorin "ironi och/eller humor" är jag barnsligt förtjust i Kalle Kotte, i synnerhet om man ser videon och inte bara hör låten. Det blir sådär härligt töntigt

Idag 18 december har Abraham namnsdag och Niger har nationaldag. Viktor Rydberg, mannen bakom den klassiska dikten Tomten (ni vet, Midvinternattens köld är hård...) och även Betlehems stjärna som senare blev till sången med inledningsorden Gläns över sjö och strand, föddes denna datum för 189 år sedan. Idag är det även Internationella migrationsdagen samt Kakans dag.

Lucka 17: Tredje advent.

När tredje ljuset brinner vi juleklappar syr.
Och alla bakar kakor och har ett fasligt styr.

Och bakat kaka har jag faktiskt, igen! Ty idag var det dags för det uppskjutna adventsfikat, som nu blev en liten mini-jul med julklappar och sådär, med de små gudbarnen och deras föräldrar. Mamma Sandra bidrog med sin traditionella saffranskladdkaka (mycket godare än min när jag försökt mig på det) och jag gjorde min nya signatur-rätt: sötsyrlig pepparkakscheesecake. Gott gottigott gott. Hembakta lussekatter och pepparkakor fick också vara med på ett hörn.

Denna tredje söndag i advent har också brandsskyddsansvarige fått rycka ut och rätta till belysningen i Betlehem. Eller i alla fall i krubban som står i vårt vardagsrum. Ljusslingan blinkade oroväckande och djuren och herdarna får nu nöja sig med en liten nödbelysning tills ny slinga är ordnad. Säkerheten framför allt!

Idag har vi faktiskt också fått vinterns första snö. Inte var det mycket inte, det såg egentligen mest ut som om någon haft kuddkrig eller burit en påse bomull som gått sönder lite, men här nere får man försöka glädja sig åt det lilla.

Tredje söndagen i advent är särskilt tillägnad Johannes Döparen, ni vet profeten som uppmanade folket att låta döpa sig och som har bemärkelsedag till midsommar? Dagen kallas ibland för Gaudete-söndagen efter det latinska ordet som betyder Gläd er och är den muntraste adventssöndagen i kyrkan kan man säga. Adventstiden i övrigt präglas av botens anda men just denna söndag märks glädjen över Kristi åstundande ankomst i texter och sånger. 

Idag 17 december har Stig namnsdag och Bhutan firar sin nationaldag. För 73 år sedan såg även ett flickebarn som sedan skulle bli min mamma dagens ljus. Hipp hipp hurra!!

Lucka 16: julgodiset.

Vi svenskar äter mest godis i hela världen sägs det, och det minskar inte direkt kring jul (även om vi äter ännu mer till påsk faktiskt). Till det traditionella julgodiset hör t ex knäck, mintkyssar, polkagrisar och marsipangodis av olika slag. Till de modernare inslagen hör bland annat skumtomten, eller Cloettas Juleskum som är orginalet. Cloetta började tillverka skumgodis till jul redan 1934 men det dröjde till 60-talet innan de började likna just tomtar. Förrutom att äta dem som de är så är det numera vanligt att skumtomtarna används i desserter och andra bakverk.

Ett annat modernare inslag är såklart Aladdin-asken. Och få saker kan väl engagera svenskarna så mycket som frågan kring trillingnötens vara och inte vara och om det verkligen är okej att börja på understa lagret innan det översta är slut bara för att det är julafton.

Aladdinasken lanserades i alla fall av Marabou 1939, en ask på 500 g kostade då 4 kr och 15 öre. Pralinasken blev snart Sveriges populäraste, men förknippad med just julen blev den först 1957 då den tillverkades med ett särskilt julomslag. Bilden till vänster visar julutgåvan 1960.

Numera säljs ungefär en halvkilos Aladdin- eller Paradis-ask per svenskt hushåll månaden kring jul.

Även om vi äter mer godis kring påsken så är julen den tid på året då vi gör mest eget sådant, ofta med bas eller inslag av choklad. Tryfflar och praliner kan man t ex variera i oändlighet, nästan, kolor och fudge kan få smak av polkagris, saffran och annat juligt o s v. Mitt eget favoritjulgodis är knäck, men mina tänder (och min tandläkare) gillar det inte. I år gör jag nog inga... jag bör ändå inte äta dem och maken är inte förtjust. Däremot tänkte jag göra lite rischoklad, det måste vara enklaste godiset ever, nougattryffel och något annat chokladigt samt chokladbollar.

16 december är Assars namnsdag, Bahrains nationaldag och Ludwig van Beethovens troliga födelsedag.

Lucka 15: julgröten.

Tomtegröt, risgrynsgröt, julgröt... Kärt barn har många namn.

Att vi äter risgrynsgröt till jul beror troligen på att risgryn förr var dyrt och därmed var gröten en festrätt, och för att lyxa till det ytterligare kokades den med grädde. Nu äts ju risgrynsgröt året om förvisso, t ex till frukost med kanel och mjölk, men som dessert och med saftsås eller bärsås intas den fortfarande främst till jul. Av resterna görs ofta ris a la Malta, där gröten blandats med vispad grädde och smaksatts med vanilj, eller risgrynspudding.

Enligt folktron så skulle man hålla gårdstomten nöjd genom att på julaftonsnatten sätta ut en tallrik julgröt (som länge gjordes på korngryn och inte risgryn) med en klick smör i till denne, annars kunde man råka ut för hämndaktioner. Detta utvecklades sedan till att ställa fram en tallrik gröt till jultomten att äta när han kom med klapparna.

Men varför lägger vi en sötmandel i gröten då? Jag har läst mig till att det är en dansk tradition, tänka sig att vi hämtat saker från andra länder än Tyskland 😊. Ursprungligen var mandeln en bra sak att få på sin tallrik, för det innebar att man fick en mandelgåva som t ex kunde bestå av godis eller en leksak. Det sades även att den som fick mandeln skulle bli gift under det kommande året, om vederbörande inte redan var det alltså. Men senare började man på en del håll lägga en bittermandel i gröten i stället för sötmandeln, och den som fick den skulle då absolut inte bli gift. Hygglo. Numera är det vanligare att den som får mandeln ska ta hand om disken eller hitta på ett rim till gröten, det förstnämnda brukar man dock slippa lindrigt undan på.

I min familj är vi inte riktigt sams kring gröten. Dels hurvida gröten ska vara kall och såsen varm eller tvärtom eller om allt ska vara kallt eller... och dels hurvida vi ö h t ska ha gröt på julafton. En del röstar emot för att man är för mätt efter julmaten, jag själv är inte så hemskt mätt (kanske för att jag ju inte äter köttet och sillen och...) och tycker att gröten hör till. Och man kan ju vänta ett tag efter maten faktiskt. Vi får väl se hur det blir i år.

Vet ni förresten hur man märker att tomten blivit gammal?
Jo han har börjar prata så grötigt och ser risig ut.

Idag 15 december har Gottfrid namnsdag och Nederländerna firar Kungarikets dag. För 17 år sedan stängdes Tjernobyls sista kärnreaktor ner och 3 år dessförinnan avgår Nelson Mandela som partiledare för ANC. Det återstår 16 dagar av år 2017.

Lucka 14: Julgranen.

Ni har hört det förrut, jag vet, men jag är alltså allergisk mot gran. Rent fysiskt alltså. Men jag är också mentalt allergisk, så att säga, mot för tidigt klädda sådana. Vår "riktiga" gran kläs vanligtvis runt skolavslutningen.

Som varandes juldiktator styr jag över julgransklädseln det med järnhand, och är glad att sonen inte dragit hem med en massa egengjort pynt och velat ha det i 😱. Min (eller vår, men alltså, egentligen...) har skiftat i färgskala under åren, det har bland annat varit lila + guld, blått + silver, brunt + guld, ibland faktiskt rött 😊.  Jag har även svarta julgranskulor men dessa är ännu oanvända. Förra året gällde vitt + silver och så blir det i år också, och i relativt sparsam omfattning. Ingen Disney-gran i vårt hem alltså med så mycket pynt i olika färger att två jordekorrar kan gömma sig, men jag har inget emot dem hos andra. Bäst att tillägga kanske 😊.





De första julgranarna här i Skandinavien placerades runt huset i midvintertid och kallades julruskor. Tanken var att hålla onda andar borta och bevara hoppet om vårens återkomst. Första dokumentationen om en inomhusgran i Sverige är från 1741 men det dröjde till 1800-talets andra halva innan de blev vanliga utanför de rikare hemmen och större godsen. Pynten bestod ursprungligen mycket av halmslöjd, frukt och konfekt samt levande ljus, därefter började man bland annat importera glaskulor från Tyskland och blanda upp med t ex flaggor och smällkarameller. Omkring 1930 fanns elektrisk julgransbelysing till priser som andra än de allra rikaste hade råd med, men den första elljusslingan sägs ha skapats i New York redan några år efter att Thomas Edison visat upp sin första fungerande glödlampa (vilket skedde 1879).

Vad har ni i toppen av er gran? Spira, stjärna eller något helt annat? Kanske inget alls? Spiran ska i alla fall symbolisera Odens spjut, Gungner, och stjärnan helt enkelt Betlehemsstjärnan som enligt evangelisten Matteus lyste över stallet där Jesus föddes och ledde de vise männen dit.

På tal om pynt så förekommer en spindel tydligen ofta bland pyntet  i ukrainska julgranar, och ett spindelnät i granen på julaftons morgon sägs bringa lycka. Spindlar och spindelnät är för ukrainaren ungefär vad fyrklövern är för oss.

Jag hoppar nog över spindelpynten. Förrutom att jag inte är ukrainare så tycker jag verkligen genuint illa om spindlar. Däremot kommer det att bo några fåglar i min gran i år, av ingen annan anledning än att de är söta.





Idag 14 december har Sten och Sixten namnsdag och detta datum 1911 når Roald Amundsen och hans expedition Sydpolen. Av någon anledning är det idag Internationella ap-dagen, och det är 10 dagar till julafton!

Lucka 13: Lucia

Luciamorgon i sängen

🕯 I morse såg jag för första gången på många år Lucia på TV. Tyvärr verkar jag ha blivit allergisk mot det också för i slutet började ögonen bli väldigt fuktiga... 😌.

Att kvinnan vi firar som Sankta Lucia föddes på Sicilien, blev martyr och vördas som helgon har nog de flesta koll på. Och de som kollat i min kalender tidigare år kanske t o m minns berättelsen om Herodes stallknekt Stefanos som sedan blev kristen martyr under namnet Sankt Stefan och till slut i våra sånger förvandlades till Staffan Stalledräng. Men vet ni varför vi firar Lucia just 13 december? Och sedan hur länge? Jag vet, om inte mina källor ljuger alltså. Enligt dem så spreds berättelsen om Sankta Lucia hit på 1200-talet, natten till 13 december räknades vid den tiden som årets längsta och mörkaste. Och samtidigt som den natten var extra farlig då då alla djur kunde tala och onda krafter verkade, bland annat en ridande kvinnogestalt vid namn Lussi, behövdes ljus och fest. På 1300-talet kopplas det sicilianska helgonet till den så kallade Lussinatta och sedan dess firar vi helt enkelt Lucia just 13 december. Klart som korvspad, inte sant?

Vårt "moderna" (ja allt är ju relativt) har dock inte mer än drygt hundra år på nacken med undantag av någon enstaka lokal förekomst. Då spreds traditionen med en flicka i vit särk och med ljus i håret, troligen inspirerad av en tysk sed när en flicka klädd som Jesus ersatte den julklappsbärande Sankt Nikolaus. 1927 utlyste Stockholms Dagblad den första Luciatävlingen och firandet blev folkligt på riktigt. Nu är Lucia en av de främsta symblerna för Sverige i ett internationellt perspektiv, och då firandet är ett viktigt band till hemlandet för många som flyttar till andra länder börjar det också så smått dyka upp Lucior lite här och där i världen.

What´s up med stjärngossarna då? Jo redan i den tidiga kristna kyrkan uppstod så kallade stjärngossespel, en form av dramatisering där de tre vise männen hade en framträdande roll. Och dessa hade i spelen på sig spetsiga hattar med accosiationer till magernas huvudbonad i antika Babylon.

Under 1800-talets början började man i Sverige integrera stjärngossespelen i den så kallade Staffansritten på annandag jul. Och när historien om Staffan Stalledräng slogs ihop med vårt Luciafirande hängde stjärngossarna helt enkelt med.


Idag 13 december har, föga förvånande, Lucia namnsdag. Hon delade den tidigare med både Lisen och Lisette men de blev minsann bortplockade 1993. Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder undertecknades av FN detta datum 2006.

Lucka 12: julens blommor

Varför finns det hyacinter i vart och varannat hushåll denna delen av året? Vad är grejen med julstjärnan egentligen? Hur hanterar man bäst sin amaryllis? Och vilka andra blommor förknippas med tiden kring jul? Så många frågor, så lite svar. Tills nu...

Hyacinten härstammar från länderna kring Medelhavets östra del och odlades redan under medeltiden. Namnet kommer från myten om att Apollon dödade kungasonen Hyakintos från Sparta med ett diskuskast som hamnade helt tokigt och blev då så ledsen att han lät en blomma växa upp just på platsen där Hyakinthos blod droppat. Det låter väl... hmm, logiskt...

Varför har vi då hyacinter här runt jul? Det är en befogad fråga, i synnerhet då den klassas som vårblomma i övriga Europa. Jag har inte lyckats få den frågan besvarad tyvärr, men tydligen kom blommorna hit under 1600-talet. Och en sak jag inte visste men gör nu är att de lökar man vanligen kan köpa i butik har tagit minst 5 år att driva fram.

Hyacinter är dock portförbjudna i detta hem p g a allergi. Allergi hos mig, såklart. Huvudvärken och klådan kommer som ett brev på posten så fort blomman är det minsta lilla utslagen. De är också klassade av Astma- och allergiförbundet som en av de värsta doftallergiväxterna. Synd, för de är tjusiga!

Julstjärnan kommer ursprungligen från Mexico där den växer som buske som kan bli flera meter hög. Den ansågs helig och skyddades väl men några sticklingar blev ändå utsmugglade runt 1830, och på 1900-talet började den marknadsföras i form av krukväxt i Europa. Nu är den en av våra mest sålda sådana. De återfinns dock inte heller i detta hem, av samma orsak som hyacinten fast i lindrigare grad.

Vet ni att de färgglada bladen inte är en blomma utan helt enkelt... blad? Blad som kallas högblad och som i naturen lockar insekterna till att pollinera växterna. Blommorna är i stället de små gula knapparna som finns i blommans mitt. 

Amaryllis tål jag! Än så länge. Dock har vi ingen i år av okänd anledning, annars brukar jag göra någon form av arrangemang kring den med mossa/lav, sisal o s v och ev. en ljusslinga runt krukan t ex. 

Amaryllis anses vara en lättskött blomma, får man hem en lök i början av december ska man vattna sparsamt om man inte tvunget vill ha en riktigt hög en (som blir tung och kräver extra stabilitet i krukan). Vattnar man mer så växter stjälkarna förvisso mer men det påskyndar inte själva blomningen. Blomman tål mycket ljus men fixar även att stå lite mer halvdunkelt en bit in i rummet. När blommorna börjar vissna kan man klippa av den stängeln långt ner och få se nya komma upp.

Man kan även köpa amaryllis som snittblomma, men då krävs det gott om vatten och hållbarbeten är begränsad som en vanlig bukett.

Andra vanliga blommor i de svenska hemmen såhär års är azalean vars luftförbättrande egenskaper är extra välkomna under vinterhalvåret då vi vistas mycket inomhus med stängda dörrar, järnek som egentligen är en vintergrön buske (alt. ett träd) men som i mindre format är vanliga i blomsterarrangemang i kruka kring jul samt julbegonian som oftast har mörkt rosa eller vita blommor.

Idag 12 december är det Kenyas nationaldag och även dagen före Luciadagen vilket innebär lussevakor/Luciavakor. Mer om det i morgondagens lucka. Alexander och Alexis har namnsdag och skådespelaren Peter Haber fyller 65. Dessutom är det idag Julstjärnans dag. Passande va?

Det där med acceptans.

Hur ser ni på det? Jag syftar i detta fallet på acceptans gällade sin hälsa, kring sjukdomar, funktionsnedsättningar och skador och den påverkan de får för ens liv. Vad tänker ni när ni hör om att acceptera sin sjukdom, är det något bra eller något dåligt?

Just detta med att acceptera lyfts lite då och då i bland annat grupper jag är med i på facebook, dels med fokus på ME men främst på fibromyalgin. Och jag upplever att det finns två huvudläger: å ena sidan de som ser rött, eller åtminstone rejält rosa, av ordet acceptans för att de ser det som detsamma som att ge upp, stagnera och sluta kämpa och å andra sidan de som känner att ett visst mått av acceptans är ett måste för att de ska kunna må så bra de kan. Jag tillhör den andra gruppen.

När jag skriver, eller säger, att jag jobbar med att acceptera min sjukdom så menar jag inte att ge upp, att lägga mig ner och kapitulera och att jag ingenting kan göra för att påverka min situation. Utan det innebär att acceptera att jag har de sjukdomar jag har, de lär inte försvinna och de kommer att påverka mig hela livet på något sätt. Att önska att det vore annorlunda hjälper liksom inte, detta är en sak jag inte kan påverka. Jag behöver också acceptera att läkarens bedömning av min arbetsförmåga troligen är helt korrekt och rimlig. Jag behöver acceptera det jag inte kan ändra på, inte inom överskådlig framtid i alla fall, så att jag i stället kan lägga mitt fokus på det jag KAN påverka. När jag kommit fram till en acceptans av det faktum att förvärvsarbete troligen inte finns i bilden för mig framöver, då kan jag lättare se på vad jag kan göra i stället för att fylla min vardag med något meningsfullt, givande och utvecklande fast utifrån mina egna förutsättningar. Och därmed må så bra jag kan. När jag accepterat att de flesta medicinska behandlingar som andra kan prova och ibland bli hjälpta av inte är aktuella för mig p g a mina allergier tvingas jag utgå från hur det verkligen ser ut på den fronten för min del och anpassa mitt levnadssätt efter det och inte en ouppålig drömbild. O s v.

Så, hör ni mig prata om att jag jobbar med acceptansen för min situation så menar jag inte att ge upp. Snarare tvärtom, att hitta de rimliga vägarna till så bra mående som möjligt inom ramen för det jag faktiskt kan påverka själv.

Se'n en annan sak ang acceptans. Det är lite som att svära i kyrkan i vissa "sjukdomsgrupper" och liknande men när någon klagar på att deras omgivning tycker att deras gnäll är jobbigt att lyssna på så kan jag känna en viss förståelse. Det ÄR jobbigt att lyssna på gnäll och det finns en gräns för när det faktiskt blir too much. Det är givetvis svårt att klart och tydligt säga var den gränsen går, men jag tycker att man måste ha förståelse för att ens vänner eller familj till slut tycker man är mer än lovligt jobbig att lyssna på om precis allt kretsar kring sjukdomens elände, om hur man har ont och på vilka ställen och vad man inte kan göra o s v. Jag hoppas verkligen att de runtom mig och som jag bryr mig om påtalar för mig när jag liksom fastnat i det. De jag inte bryr mig om, ja deras syn på det kan ju kvitta desto mer men de jag bryr mig om vill jag ju fortsätta ha nära mig och jag vill att de också ska få ut något bra av vår relation. Att inte enbart vara mottagare av mitt sjukdomsgnäll.

Som sagt, gränsen är inte tydlig alltid men den finns där. Och om de runtomkring till slut tycker att den nåtts behöver inte betyda att de är oempatiska dåliga vänner eller åkt på en räkmacka hela livet vilket är slutstaser som dock ofta dras.

Nu flummar jag en del märker jag, men jag själv förstår i alla fall precis vad jag menar 😀.

Nu ska jag försöka ta mig upp ur sängen, dra en borste genom håret och bege mig till bowlinghallen för att hejja på mina korplagskamrater. Och kanske när jag ändå är på vift svänga inom Rusta för att köpa ännu en mini-gran eftersom sonen lade beslag på den jag i lucka 10 nämnde att jag tänkt ha i vardagsrummet. Tjyv!

Lucka 11: julbaket.

Jag vet inte vad som har hänt med mig riktigt. Hör här: Jag har den senaste tiden bakat flera gånger! Frivilligt!! Och jag tycker faktiskt att det har blivit bra också. Inte "wow det var den godaste kakan jag ätit"-bra, men bra...

Jag är såklart inte ensam, det bakas ganska flitigt i stugorna före och runt jul även om mycket nu går att köpa färdigt i affärerna. Det är inte bara lussekatter och pepparkakor utan även traditionella bakverk som struvor, klenäter, mandelmusslor och saffransskorpor blandat med mer moderna påhitt som pepparkakscheesecake och saffranscupcakes bland annat.

Struvor är en sorts friterad lätt luftig kaka som får sin form av speciella struvjärn och doppas i socker. Undertecknad har faktiskt aldrig ätit någon sådan, någonsinn. Klenäter, eller klenor, har jag dock ätit. De bakas till skillnad från struvorna på en elastisk deg som sedan kavlas, skärs ut och vrids för att få sin klassiska form. Även dessa doppas i eller beströs med socker och ibland kanel. Namnet sägs härstamma från ordet klenod, det är dock osäkert om det syftar på smaken eller utseendet 😉. Det påstås också att klenor främst äts i södra delen av vårt land och att de i övrigt är ovanliga på konditorierna, jag får kanske göra en liten undersökning bland mina facebookvänner och se om jag kan styrka eller försvaga den uppgiften?

Mandelmusslor är små spröda formar av mördeg som klassiskt innehåller både sötmandel och bittermandel. De äts ofta fyllda med vispad grädde och sylt.

Ingen av dessa tre har jag bakat. Men, jag har gjort en himla god cheesecake. Och den är t o m delvis egenhändigt framexperimenterad efter att jag blandat och gett från flera olika vegetariska och icke-vegetariska recept. Här är mitt tips på helt animaliefri sötsyrlig pepparkakscheesecake med citron och varm choklad:

Botten:
200 g pepparkakor
50 g digestivekex
100 g vegetabiliskt margarin
Mixa kakorna fint. Smält margarinet och blanda med kaksmulorna. Häll i en form med lösagbar kant, tryck till ordentligt och grädda ca 10 minuter på 175 grader. Låt svalna.

Strö lite hackad choklad eller pepparkakssmulor över
kakan innan servering.

Fyllning:
2 dl Oatly iMat "som matlagningsgrädde"
2 dl gelésocker multi
150 g (mjölkfri) vit choklad
300 g Oatly påMackan eller annan vegetabilisk variant av cream cheese
1½ msk pressad citron
Rör ihop gelésocker och iMat, koka upp och låt koka ½ minut. Tag bort från värmen. Hacka chokladen grovt och låt den smälta i gräddblandningen under omrörning. Blanda sedan slätt med övriga ingredienser. Häll blandningen över botten. Ställ kallt, ev. i frysen en stund först.

Jag har också gjort en saffranskladdkaka med vit choklad. Där tog jag mitt favoritrecept på kladdkaka helt enkelt, uteslöt kakaon och ersatte med 1 kuvert saffran, tillsatte lite vit choklad och minskade något på sockret. Den serverade jag med lingongrädde, men tyckte nog kakan var godast utan faktiskt. Och kladdig blev den, jag tog ut den ur ugnen när den fortfarande var väldigt kladdig och stoppade den sedan i frysen en timme. Det blev perfekt, kletigare i mitten dock dit chokladen mest letat sig.

Man kan såklart utesluta chokladen om man vill, då blir kakan mindre söt och antagligen en jämnare konsistens.

Nu ska jag nog stanna där vad gäller baket, jag lär få tillräckligt av det när jag ska förbereda för julfesten i januari och baka så det fungerar för alla oavsett allergi o s v 😊.


Idag den 11 december har Daniel och Daniela namnsdag och Burkina Faso nationaldag. Unicef, FNs barnfond, grundas detta datum 1946. Ingen mindre än Nikki Sixx fyller 59 år idag. Rock on!! Och om 3 veckor är vi inne i år 2018! 😱