Lucka 16: julgodiset.

Vi svenskar äter mest godis i hela världen sägs det, och det minskar inte direkt kring jul (även om vi äter ännu mer till påsk faktiskt). Till det traditionella julgodiset hör t ex knäck, mintkyssar, polkagrisar och marsipangodis av olika slag. Till de modernare inslagen hör bland annat skumtomten, eller Cloettas Juleskum som är orginalet. Cloetta började tillverka skumgodis till jul redan 1934 men det dröjde till 60-talet innan de började likna just tomtar. Förrutom att äta dem som de är så är det numera vanligt att skumtomtarna används i desserter och andra bakverk.

Ett annat modernare inslag är såklart Aladdin-asken. Och få saker kan väl engagera svenskarna så mycket som frågan kring trillingnötens vara och inte vara och om det verkligen är okej att börja på understa lagret innan det översta är slut bara för att det är julafton.

Aladdinasken lanserades i alla fall av Marabou 1939, en ask på 500 g kostade då 4 kr och 15 öre. Pralinasken blev snart Sveriges populäraste, men förknippad med just julen blev den först 1957 då den tillverkades med ett särskilt julomslag. Bilden till vänster visar julutgåvan 1960.

Numera säljs ungefär en halvkilos Aladdin- eller Paradis-ask per svenskt hushåll månaden kring jul.

Även om vi äter mer godis kring påsken så är julen den tid på året då vi gör mest eget sådant, ofta med bas eller inslag av choklad. Tryfflar och praliner kan man t ex variera i oändlighet, nästan, kolor och fudge kan få smak av polkagris, saffran och annat juligt o s v. Mitt eget favoritjulgodis är knäck, men mina tänder (och min tandläkare) gillar det inte. I år gör jag nog inga... jag bör ändå inte äta dem och maken är inte förtjust. Däremot tänkte jag göra lite rischoklad, det måste vara enklaste godiset ever, nougattryffel och något annat chokladigt samt chokladbollar.

16 december är Assars namnsdag, Bahrains nationaldag och Ludwig van Beethovens troliga födelsedag.