Vad ska man tro på tro på tro på när...

... tro på när det är såhär?

Jo. Jag kan ha kronisk sjukdom A. Jag kan även ha ha kronisk sjukdom B. Jag kan möjligen ha både kronisk sjukdom A och B. Och så finns det en möjlighet att jag inte har någon av dem. Många symtom finns vid båda sjukdomarna, en av skillnaderna är att det som vid sjukdom A är hönan är vid sjukdom B ägget och så tvärtom. Kan man säga. Klart som korvspad, inte sant? Kanon, ni är på hugget.

Problemet? Tja till att börja med är jag så funtad att jag vill veta. Jag vill ha svart på vitt vad det är som är tokigt för att kunna acceptera och gå vidare, men båda sjukdomarna tar ofta lång tid att utreda och ett stort antal personer får troligen ö h t aldrig korrekt diagnos (jag står remitterad i kö till specialistmottagning men lär inte komma dit förrän tidigast efter sommaren).

Men kruxet är också, och framför allt, att de långsiktiga effekterna av fysisk och mental ansträngning och utmattning är olika om man har sjukdom A jämfört med B. Det som med tålamod och envishet kan skapa långsiktig förbättring vid sjukdom A löper stor risk att skapa kraftig långvarig försämring vid sjukdom B. Så valet jag nu står inför är detta: utgå från "better safe than sorry"-principen, inte våga testa gränserna vidare och därmed riskera att gå miste om chans till förbättring... eller ta minsta chans till framsteg, utmana och testa gränserna och därmed riskera kraftig och livslång försämring?

Fortsatta utredningar kommer att kräva en hel del jobb från min sida och eftersom vi ännu inte vet om jag har sjukdom A, B, båda eller kanske ingen så vet vi alltså inte heller vilka följder en sådan ansträngning kan få. Just nu har jag ca 4 veckor på mig att fundera över hur jag vill gå vidare, hur mycket kraft som känns rimligt att lägga på diverse undersökningar och tester. Det är ett val som är mitt att ta, och inte läkarens. Jag förstår att det måste vara så, även om det ibland hade varit skönt att bara lägga allt i någon annans händer.

Jaja, livet är inte bara elände. Långt ifrån. Vi har t ex köpt en hammock, bara en så'n sak! Vid mormor och morfars sommarhus fanns det en hammock när vi var barn och periodvis slogs vi kusiner om vem som skulle sitta i den. Sedan jag blev vuxen (tja, hyfsat då) har jag alltid velat ha en egen men det har av olika anledningar inte blivit av. För ett gäng år sedan letade vi mer aktivt men hittade, i prisklasser plånboken tålde, bara i metall och det vill vi inte ha. Trä ska de va! Och så var vi inte riktigt på det klara med placeringen heller. Sen föll det lite i glömska tills jag blev påminnd av en trädgårdsdiskussion på nätet. Klart jag ska ha en hammock! Och givetvis ska den stå i den delen av trädgården där det är kvällssol... Efter lite letande så hittade jag rätt, och nu är vi innehavare av en vit hammock i trä. Den är inte monterad än, och platsen där den ska stå är inte iordninggjord än, så jag kan inte visa foto än. Men snart, förhoppningsvis.

Och på tal om framöver, här har vi några som planerar för framtiden!