I torsdags började det så smått vända uppåt, och en vecka efter förra helgens sociala tillställning kunde jag ta mig en promenad igen. I lördags alltså. Igår tog jag ytterligare en och kände mig tillbaka på riktigt. Ja nästan i mitt normalläge, ett normalläge som ju inte är det minsta avundsvärt för den friska människan men som jag får vara tacksam för så länge det inte försämras ytterligare.
I skrivande stund sitter jag i sängen och försöker få upp värmen med hjälp av levande ljus och en mugg varm choklad. Planen är att komma iväg på dagens ärende före lunch, det är inget avancerat utan mest inköp av lite mjölk och sådär (sen sonen började på sin träning är det som om vi har en kalv här hemma) men det är ju bra om man t ex orkar borsta gaddarna, klä på sig och kanske t o m dra en borste genom håret.
I lördags spelade ju, ifall nån missat det, Sveriges herrlandslag i fotboll VM-kvalmatch på hemmaplan mot Kosovo. Första matchen sedan restriktionerna för deltagarantal släppts ... Och oavsett vad man anser om det beslutet var det rätt maffigt och mäktigt att återigen höra den stora massan sjunga nationalsången (det blev lite ögoninkontinens här, jag erkänner), se de välfyllda läktarna och känna stödet. För båda lagen dessutom, det var gott om Kosovo-supporters på plats också. Häftigt! Spelet då? Hmm, det övertygade väl inte helt även om målen var snygga och 3-0 ser tryggt ut på pappret. Ikväll mot Grekland förväntar jag mig mer! Och det lär behövas om de viktiga poängen ska bärgas. Vilket i sin tur lär behövas för att det ska bli något VM-slutspel. Så för jösse namn, step up!
Hur går det att få upp värmen då? Tja, det går väl sisådär. Lite mindre frusen är jag nu. Så det är väl bara att ta tjuren vid hornen och försöka få något gjort. Väl hemma igen väntar ett nytt lunch-experiment: pizzarulle av bl a low carb tortillabröd. Fortsättning följer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar