Det var länge sedan jag körde en EFIT. Alltså Ett Foto I Timmen. I fredags när det var officiell dag tänkte jag faktiskt göra det, men glömde bort det efter en timme 😏. Men igår blev det av, och dagen som dokumenterades var en såndär "återhämtar mig fortfarande efter helgens sociala aktivitet"-dag. Trist och enformigt, men det är väl tänkt att det är ens verklighet som ska avspeglas och min verklighet är att jag bl a lever med ME så ... here goes.
Sonens klocka ringer strax före 6 och när han går upp på toaletten vaknar jag. Så här har ni ett foto av mitt mörka sovrum. Hiskeligt spännande.
Timmen senare ropar han hejdå och går till bussen. "Hejdå, ha en bra dag!" ropar jag tillbaka från samma mörka sovrum som tidigare.
Igår lyckades jag faktiskt somna om och vaknade igen halv tio ungefär. Kl 10 låg jag kvar i sängen och kände inte det minsta för att gå upp men behövde faktiskt gå på dass. Fan åsse. Se så glad jag var!
Klockan 11 hade jag faktiskt varit just på dass och på väg tillbaka till sängen tagit med mig en flaska proteinshake som fick utgöra frukosten. TVn slogs på och där var det dags för My Lottery Dream Home.
Se på fasen! Redan kl 12 hade jag bytt pyjamasen mot vanliga kläder. Storartat. Men kvar i sängen var jag.
Äta bör man, annars dör man ... Vad sjutton ska man stoppa i sig nu då? Det blev soyghurt med bär och en tartex-macka.
När eftermiddagen kom hade det gråmulna fuktiga vädret bytts mot sol, till glädje för sonen som ungefär då kom hem och därmed slapp bli blöt på väg från bussen.
Vid tre pysslade jag med lite hjärnjympa. Det gick inget vidare.
Fortfarande i sängen? Oh yes.
Mer mat ... Oumph Buffalo Bites var helt okej faktiskt.
Klockan 17 var jag lika pigg som innan.
Hmm, linsbollar. Kan det vara nåt? Jag får väl testa nån gång. Nån annan gång.
Klockan 19 och mörkret hade fallit. Jag var ännu kvar i sängen ja, vad sjutton trodde ni??
Lite mer TV! Inside the ambulance. Jag älskar såna program, det är jätteintressant.
Klockan 21 var jag faktiskt uppe ur sängen, men det blev inget foto för jag var upptagen med att ta hand om sonen som bl a hade ont i sin stukade stortå.*
Kl 22 var jag tillbaka i halvliggande läge och kollade av ifall det var nåt särskilt jag skulle försöka handla i veckan.
Klockan 23 släcktes ljusslingan i fönstret och sa åt mig att det var dags att sova. Jag slöglodde dock på TV en timme till innan det var natti natti.
Japp så kan en dag i mitt liv se ut även om det inte avspeglas så mycket i bloggen p g a trååååååkigt att dela med sig av. Fascinerande och innehållsrikt, inte sant? 😏
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar