Tro't eller ej ...

... men det är redan dags igen. Knappt har såren efter intressepilarna hunnit börja läka förrän det är dags igen. Det är ett hårt liv läsare av denna blogg lever, men man får helt enkelt stå för sina val. Så även nu när det är dags för Ett Foto I Timmen igen. Igår måndag 7 oktober var det första officiella EFIT-dagen denna månaden och jag kom ihåg det!

Jag vaknade förvisso första gången vid sju, men jag känner som såhär att foton av mitt huvud på kudden har ni sett tillräckligt många gånger förr. Likaså foton av mina sovrumsfönster med nedrullade rullgardiner. Så första fotot är från kl 12 då jag utfört stordådet att byta från liggande till sittande ställning,

Den här intervjun med Emma Hamberg var intressant. Det ÄR väldigt skamfyllt och tabubelagt att lämna en svårt sjuk eller funktionsnedsatt partner, men jag kan inte se att man har någon skyldighet att vara kvar i en relation som inte är bra för en vare sig den andre är sjuk eller frisk. Och det är inte konstigt om en relation och ens känslor förändras betydande vid t ex svår sjukdom, för man förändras ofta som person och inte minst ens levnadssätt påverkas.

Sen blir det inte alltid sådär himla bra och smidigt som det Emma berättar här. Men jag tycker det är bra att försöka bryta det där tabut.

När jag vaknade igår kände jag att maken generöst nog delat med sig av sin förkylning och att den satt sig på halsen hos mig. Ändå ger jag mig av alla Smules låtar på Du måste finnas ... Ni vet, Kristina från Duvemåla. Helen Sjöholm. Ett utmanande val minst sagt ... Jag ska bespara er ljudet 😊

Efter att ha skrapat ihop resterna av halsen drog jag en borste genom håret, satte upp det i en tofs och skvätte lite smink i ansiktet för att se mer levande än död ut. 

Sen var det dags för mat. Varm smörgås är grymt underskattat! Så gott och så enkelt.
Här fick jag använda mig av ett halvt hamburgerbröd ty det jag trodde fanns i frysen var tydligen slut. Men det gick bra det med. 

Kvar i sängen roade jag mig sen med gamla avsnitt av Svenska Hollywoodfruar.

Efter att ha plockat ihop lite ät- och drickbart gav jag mig iväg mot sta'n. Planen var att
först hitta nån spännande Pokemon-raid ...

.... men efter att i stället ha suttit kvar i bilen en god stund lyssnandes på radion så körde jag
direkt hit.

Klockan 19 var jag fullt upptagen med att se mina lagkompisar i korpen ta hem vår fjärde raka
seger, så inget foto då! Klockan åtta var jag tillbaka i bilen och försökte få upp värmen lite.

Detta är min nya drog! Utmanande för min ME-hjärna, men troligen ganska nyttigt och jag kan avsluta precis när jag behöver det.

Klockan tio var sonen i säng. huset lugnt och tyst och sängen inbjudande. Där blev det också
ett glas rödtjut.

Därefter spanade jag in Sheldon och gänget i The Big Bang Theory.

Strax efter midnatt drabbades jag av akut ögoninkontinens p g a ett avsnitt av NCIS. Och så får denna EFIT avslutas. Snyft!