Nio...

... arbetsdagar kvar innan sommarens semesterledighet. Och dagen som gått har nog varit en av de längsta i världshistorien. Timmarna har segat sig fram, varje minut har känts som en evighet. Givetvis är det mycket mentalt, hade jag inte vetat att semestern närmat sig hade jag inte varit så seg och trött. Visst är det så.

Ikväll gör jag det förbjudna: tar ett glas vin en torsdag. Det är inte förbjudet enligt mig, men enligt många svenskars alkoholmoral har jag prickat in ungefär alla fel. Alkohol. En torsdag. Utan att det är semester. Dessutom var jag ensam, i alla fall i början. Och kanske värst av allt: jag kopplar av när jag dricker det, vilket enligt nyss nämnda alkoholmoral innebär ett beroende och ett missbruk. Så ni vet...

Vi slipper i alla fall dra upp Simon mitt i natten fler måndagar på ett tag, vilket det känts som nu när jag börjat tidigt just måndagar och Peter lämnat honom halv sju. På måndag tar jag ut lite komptid och jag och lillfis tar sovmorgon. Och måndagen därpå är det sommarschema och jag minns inte ens hur jag jobbar men då har grabbarna gått på semester minsann...

Sovmorgon skulle det blivit i morse också egentligen, till halv nio ungefär, men Simon åkte med fritis till Malmö för att vara publik på Sommarlov så det serverades frukost här kvart i sju i morse innan avlämnande på busstationen. Och han verkar nöjd med dagen, och med autograferna från programledarna ;-) Nu ska vi bara se om han själv lyckas synas i rutan också.