Jo det var såhär att det hölls någon form av internationellt stormöte om det däringa viruset. En massa hemskt viktiga människor satt vid ett stort rektangulärt bord och pratade om hur många som smittats resp. dött, vilka regler de olika länderna har o s v. Av någon anledning var även jag där, iklädd vita caprijeans och svart sport-top. Jag deltog inte i mötet utan stod lite vid sidan av och tittade på. Då visade det sig att TV sände direkt, och kameran var riktad rakt mot den person jag stod bakom. Med andra ord befann jag mig i världsomfattande livesändning med alla magarna fritt hängande 😱. Där kan vi snacka om mardröm!
Efter att ha exponerat mig mer än jag borde en god stund lyckades jag hitta en dörröppning att slinka in genom. Och som av en händelse klev jag då in i hemmet hos några vänner som vi inte träffat på ett tag, så det blev ett kramkalas av stora mått. De var också schyssta nog att låna mig en tröja 😀. DEN delen av drömmen var inte så mardrömslik nej.
Tillsammans med ett gäng okända människor och hundar blev jag till slut hänvisad en plats i en vit skåpbil, ni vet en såndär som alla "fula gubbar" och allmänna skummisar i diverse kriminalserier har, på väg mot okänd destination. Karantän kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar