Lucka 20: Julmusten.

Julmust. Inte vintermust.

Julmusten ligger svensken varmt om hjärtat, så varmt att det oroats och ojats och protesterats å det livligaste flera gånger när drycken upplevts som hotad. Senaste exemplet är fasan över att julmusten skulle förbjudas och ersättas av vintermust, något som både invandringen och PK-svensken fått skulden för trots att det ö h t inte varit på tal om något sådant förbud.  Vintermusten var på inget sätt en ersättare för julmusten utan en en extra ny produkt utöver de tidigare. Det där med källgranskning och logiskt ifrågasättande är inte allas bästa gren ...

Ett mer reellt hot kom från EU för en del år sedan då det beslutades att karamellfärg skulle förbjudas i maltdrycker. Och dit ansågs julmusten, som tidigare betraktades som ett alkoholfritt öl, höra. Vi kunde dock andas ut när musten i stället klassades som läsk och därmed inte omfattades av förbudet.  Beslutet av enskilda bryggerier att inte längre sälja julmust i små glasflaskor i back möttes också av en hel del upprördhet då smaken inte anses vara alls densamma i PET-flaskor.

Det finns också en hotbild kring själva receptet som många försökt lägga vantarna på i snart 100 år. Men hemligheten bakom den unika blandningen av ingredienser kan varken den stora amerikanska läskjätten eller Wikileaks avslöja. Endast ett par–tre personer i familjen Roberts i Örebro känner till själva essensen i familjeföretaget. De förser i stort sett hela den svenska julmustbranschen (över 98 procent) med de smaker som behövs för tillverkningen. Det har gjorts försök av olika bryggerier att ta fram egen essens, men det har så gott som alltid slutat med att man gett upp och kommit tillbaka till Roberts AB. Familjen ser det som ett stort ansvar att förvalta denna långa tradition som blivit ett allt viktigare inslag i vår kultur.

Det hela började efter förra sekelskiftet, när nykterhetsmannen och läskedrycksfabrikören Robert Roberts skickade iväg sin son på resa i Europa. Det visade sig vara en god investering, den unge Harry kom tillbaka från Tyskland med en ovärderlig receptlista och en idé om ett bra alkoholfritt alternativ till julbordet. Försäljningen tog rejäl fart på 1920-talet då alkoholmissbruket sågs som ett stort samhällsproblem som debatterades flitigt och efterfrågan på alkoholfria festliga dryckesalternativ blev större. Julmusten har sedan dess blivit en kulturbärare av rang och utvecklingen har skett stadigvarande fram till dagens julmustbloggar och lagrade specialutgåvor i vackra flaskor. Varje svensk dricker i genomsnitt ca 5 liter julmust per år.

Trots att essensen alltså är samma i i princip all julmust varierar smaken mellan olika märken och sorter. Smaken påverkas av blandningen av vatten, essens och sötning likväl som tillverkningssätt, övriga kryddor och tillsatser samt lagring.