Lucka 15: Julklapparna.

Julklappar har delats ut i Sverige sedan 1600-talet. Då knackade givaren på fönstret eller dörren, kastade snabbt in klappen och sprang därifrån. Klappen var oftast av skämtsam karaktär, t ex ett vedträ med en elak hälsning på en lapp. Det är i knackningen, eller klappen, som namnet julklapp har sitt ursprung.

Med tiden började man ge varandra riktiga gåvor, och de delades ofta ut av en julbock. Först i slutet av 1800-talet började i stället jultomten dela ut klapparna. Gåvorna var i stor utsträckning hemmagjorda, vanligt folk hade inte råd att köpa sina klappar i affärerna förrän runt 1940-talet. Det var också då barnen började skriva önskelistor med leksaker de hoppades få till jul.

HUI Research presenterade i år Årets julklapp för 32:a gången. Årets Julklapp ska leva upp till ett eller flera av följande tre kriterier:
• Produkten ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse under året.
• Produkten ska svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter.
• Produkten ska representera den tid vi lever i.
I år utsågs Mobillådan, alltså en låda där man ska lägga sina mobiltelefoner i syfte att umgås personligare utan dem och fokusera på annat. Förra året föll valet på Det återvunna plagget och 2017 var elcykeln årets klapp. Första produkt att utnämnas var bakmaskinen år 1988.

Tomten måste förresten färdas i 3000 gånger ljusets hastighet för att hinna dela ut julklappar till alla. Det är snabbt det ... 

Numera är inslagningen av paketen ibland nästan lika viktigt som innehållet. Det finns en uppsjö av olika presentpapper, snören, tyger, etiketter, figurer och annat att göra paketen riktigt fina med och det finns instruktioner i form av bilder, beskrivningar och filmer på Internet. På många ställen kan man direkt i kassan få klapparna inslagna i butiken, ofta med papper eller kartong där butikens namn framgår, men en hel del affärer erbjuder även mer professionell inslagning mot en extra kostnad och det har t o m anordnats mästerskap i julklappsinslagningens ädla konst.

Personligen föredrar jag att slå in klapparna själv. Inte för att jag är särskilt bra på det, utan för att jag tycker det är trevligare när det t ex inte direkt syns var klappen är köpt och när det blir mer variation på färger och former. Mina dåliga händer är däremot inte alltid med på noterna, så numera halvfuskar jag ofta med nån trevlig presentpåse eller så. Hittills i år har jag slagit in såhär många klappar: noll! Det är nog dags att börja. Snart. Kanske imorgon.